tag:blogger.com,1999:blog-41546574109158862562024-02-07T22:18:07.048+01:00Euskal Iraultza SozialistaEuskal Errepublika Sozialistaren alde borrokatzen garen iraultzaile guztion iritzi-bilgunea
Atzo, gaur eta beti, borroka da bide bakarra!
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/15080676490287503611noreply@blogger.comBlogger251125tag:blogger.com,1999:blog-4154657410915886256.post-33773442447335979452014-01-24T09:12:00.002+01:002014-02-11T17:05:46.632+01:00ATZO, GAUR ETA BETI, BORROKA DA BIDE BAKARRA! ATXIK ETA JO AITZINA!<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="argazkutxa" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;">
<br />
<b><span style="font-size: x-large;"> </span></b><img class="irc_mut" id="irc_mi" src="https://pbs.twimg.com/media/BfvDDyYIgAAPCRY.jpg" style="margin-top: 0px;" /><br />
<b><span style="font-size: x-large;">2007 - 2014 </span></b></div>
<div class="argazkutxa" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;">
</div>
<div class="argazkutxa" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;">ZAZPI URTE HAUETAKO BILANA :</span></b></div>
<div class="argazkutxa" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;">
<b><br /></b></div>
<div class="argazkutxa" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><b>GORA </b></span></div>
<div class="argazkutxa" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><b>EUSKAL IRAULTZA SOZIALISTA</b>!</span></div>
<div class="argazkutxa" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;">
</div>
<div class="argazkutxa" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="argazkutxa" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;">AGUR ETA OHORE, ARKAITZ!!!</span><br />
<span style="font-size: x-large;">OMENALDIRIK ONENA, GARAIPENA!!!</span><br />
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;">Idazki hau urtarrilaren 25ean argitaratu nahi nuen, baina gripe gaizto batek ohean iltzatu nau zenbait astez, eta argitaratzeko orduan Arkaitzen heriotzaren berri jakin dut. Bihotz-zolaraino hunkiturik, azterketa eta gogoeta hauek berari eskaintzen dizkiot, jakinda Arkaitzen aldeko omenaldirik hoberena kalean, lantegian, ahal dugun leku guztietan borrokatzea dela, nazio- eta klase-etsai guztiak birrindu arte, burgesia espainola, frantsesa eta baskoa, eta Inperialismo anglo-saxoia. Omenaldirik onena Euskal Iraultza Sozialista egitea izanen da, eta horretarako bide bakarra dugu aitzinean: formakuntza, antolakuntza eta borroka iraultzailea! Nork bere tokitik eta bidetik!</span></span><br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><img alt="gogoan" class="alignright wp-image-14408" src="http://borrokagaraia.files.wordpress.com/2014/02/gogoan.jpg?w=218&h=314" height="400" width="278" /> </span></span></div>
</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;">AGUR ETA OHORE, ARKAITZ!</span></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;">GARAIPEN ARTE, BETI!</span></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;">JOTAKE IRABAZI ARTE!</span></span><br />
<br />
<span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><img class="irc_mut" src="http://pbs.twimg.com/media/A_SPj1VCAAA4nkB.jpg:large" id="irc_mi" style="margin-top: 0px;" /> </span></span></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
</div>
<div class="argazkutxa" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;">1.- OINARRI-OINARRIZKO GALDERA</span><br />
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;">Euskal Iraultza egitea posiblea da? Euskal Iraultza egiteko indar eta baliabideak baditugu? Euskal Iraultzaren garaipena erdiesten ahal dugu? Galdera hauen erantzunen arabera egituratzen da norberaren jarrera teoriko eta praktikoa, itaun hauei ematen diegun arrapostuaren ildoan artikulatzen da gure praxia, konszientea ala inkonszientea. Zeren den-denok, nork bere mailaren eta halen arabera, garatzen dugu praxi bat edo bertze.</span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;">Azterketa sakonak ala intuizio bat-batekoak, berdin dio, gure jarreren erroetako oinarri-oinarrian dagoen dilema hauxe da: Euskal Iraultza posible dea? </span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;">Baiezkoan, eztabaida taktika eta estrategia iraultzaileen inguruan zentratzen da: nork, nola, noiz, non...</span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;">Ezezkoan, eta 2007ko urtarrilaren 25ean jadanik idatzi nuenez, <b><i>"</i></b></span></span><span style="font-size: x-large;"><b><i><span style="font-size: large;"><span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: medium;"><u><span style="font-size: large;">Iraultzaren aukera baztertzen den
heinean, sistema kapitalista eta inperialistan integratzea bertze biderik ez
zaigu gelditzen</span></u>.</span><span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS";"><u>Hori bai, ahalik eta baldintza hoberenetan</u>."</span></span></i></b><span style="font-size: large;"><span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS";"> </span></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS";"><span style="font-family: Times, "Times New Roman", serif;">Hauxe da gaur egungo egoera politikoaren giltza: Ezker Abertzaleko zuzendaritza politikoak aspaldian utzi zion Euskal Iraultzaren egingarritasunean sinesteari, eta ondorioz, gaur egungo Sistema Kapitalista eta Inperialistan integratzea erabaki zuten, negoziazio batzuen bidez, ahalik eta baldintzarik hoberenetan. Noiz izan zen hori zehazki? Zein momentutan? Zaila da hori zehaztea, bainan argi dago 2006-2007ko prozesu negoziatzailean, jadanik (eta militante batzuen kasuetan, hagitzez lehenago...) Ezker Abertzalearen zuzendaritza politikoak sisteman integratzea bilatzen zuela argi eta garbi, eta ez inolako haustura demokratiko-iraultzailerik.Ondorioz etorrri zen praxi (kontra)iraultzaileak argiro frogatu du hori, ez baitzen estrategia iraultzaile politiko-militarra bakarrik likidatu, baizik eta ENAMen baitan ildo iraultzaileari nola edo hala eusten saiatzen zirèn antolakundeak ere: EKIN, SEGI, ASKATASUNA... Eta horrekin batera, Estatu zapaltzaile kapitalistek exigitzen zuten desarme teoriko-ideologiko guztia bete egin da txintxo-txintxo: "biolentzia"ren errefusa eta kondena, elektoralismo eta instituzionalismo merkea, "biktimen" mina aitortzea, eta abar, eta abar, etabar...</span></span></span></span><br />
<br />
<span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS";"><span style="font-family: Times, "Times New Roman", serif;">Nola gertatu zen hau guztia? Nola iritsi ginen honaino? Horretarako, ENAMen historiaren bilan autokritikoa egin behar dugu, gupidarik gabe, ikusteko zein izan diren gure hutsak eta hanka sartzeak azken 40 urteetan. </span></span></span></span><br />
<span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS";"><span style="font-family: Times, "Times New Roman", serif;"><br /></span></span></span></span>
<span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS";"><span style="font-family: Times, "Times New Roman", serif;">Baina eboluzio eta bilakaera honen muinean, bihotzean eta erdigunean, aipatutako galderaren erantzuna datza: Euskal Iraultza posiblea al da? Irabazten ahal dugu? Garaipena erdiesten ahal dugu Estatu Espainol eta Frantsesaren aurka eta beren morroi baskoen kontra?</span></span></span></span><br />
<span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS";"><span style="font-family: Times, "Times New Roman", serif;"><br /></span></span></span></span>
<span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS";"><span style="font-family: Times, "Times New Roman", serif;">Egunotan "Borroka Garaia Da!" blogean artikulu bikaina irakurri dut honi buruz. Zalantza eta etsipenaren birus informatikoak gure gogo-bihotzaren jabe egiten direlarik, Iraultzaren esperantza gorria galtzen dugunean, orduan hasten gara irtenbide "posibilistak" bilatzen, estrategia "eraginkorrak" proposatzen, planteamendu "errealistak" egiten, eta emeki-emeki eta ia-ia ohartu gabe, Sistema zapaltzaile maltzur honen altzoan goxo-goxo kulunkatzen, betiko helburu eta idealak bazterrean utzita, "iraganeko kontuak" direlakoan... Artikulu bikain hau iruzkinetan ezarri dut, espainolez idatzita baitago, baina zuzenean kausitzen hala duzue "Borroka Garaia Da!" blogean: "Cordyceps Unilateralis". Bertan maisuki azaltzen eta adierazten du egileak onddo bizkarroi baten jokaera harrigarria xinaurriekin, eta honek Sistema Kapitalistarekin duen lotura metaforiko zuzen eta sakona. </span></span></span></span><br />
<span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS";"><span style="font-family: Times, "Times New Roman", serif;"><br /></span></span></span></span>
<span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS";"><span style="font-family: Times, "Times New Roman", serif;">Euskal Herri Langilearen Iraultzaren lau helburu historikoen aldeko borroka berpizteko, Euskal Herri batu, independente, sozialista eta euskaldunaren alde berriz gogor eta gogoz borrokan hasteko, egin behar den lehendabiziko gauza Inperialismoak eta bere morroiek introiektatu diguten "Cordyceps Unilateralis" pentsamendu toxiko kontrairaultzailea gure burmuinetatik egoztea, nola edo hala, eta kosta ahala kosta.</span></span></span></span><br />
<span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS";"><span style="font-family: Times, "Times New Roman", serif;"><br /></span></span></span></span>
<span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS";"><span style="font-family: Times, "Times New Roman", serif;">Hori egin ezean, jai daukagu!</span></span></span></span><br />
<br />
<span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS";"><span style="font-family: Times, "Times New Roman", serif;">Idazki hau zirriborro bat da, eta momentuz honaino iritsi naiz. Zuen ekarpen, kritika eta iradozikunen zain gelditzen naiz! </span></span></span><b><i><span style="font-size: large;"> </span></i></b></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: x-large;"><b><i><span style="font-size: large;"> </span></i></b> </span></div>
</div>
<div class="argazkutxa" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;">2.- NEGOZIAZIOAREN ESTRATEGIAREN PORROTA 1984-1989</span></div>
<div class="argazkutxa" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;">3.- BLOKE SOZIALISTAREN HONDAMENDIA 1989-1992</span></div>
<div class="argazkutxa" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;">4.- SUBIRANISMO (BURGES)AREN MUGAK 1993-1997</span></div>
<div class="argazkutxa" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;">5.- MILITARISMOAREN OKERRAK 1997-2003</span></div>
<div class="argazkutxa" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;">6.- HAUSTURA TAKTIKO-ESTRATEGIKOA</span><br />
<span style="font-size: x-large;">2004-2006 </span></div>
<div class="argazkutxa" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;">7.- IRTENBIDERIK GABEKO EGOERA? 2007-2009</span></div>
<div class="argazkutxa" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;">8.- INPERIALISMOAREN ESTRATEGIAK</span><br />
<span style="font-size: x-large;">1967-2007 </span></div>
<div class="argazkutxa" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;">9.- ESTATU-KOLPE BAT EZKER-ABERTZALEAN 2009-2011</span></div>
<div class="argazkutxa" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;">10.- KEA SALTZEN ETENGABE</span><br />
<span style="font-size: x-large;">2011-2014 </span></div>
<div class="argazkutxa" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;">11.- ENAMen LIKIDAZIOA ATALEZ ATAL </span></div>
<div class="argazkutxa" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;">12.- ESTRATEGIA IRAULTZAILERIK GABE, ARRASTAKA</span></div>
<div class="argazkutxa" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;">13.- "BASQUE PEACE PROCESS"-EN KRISIA </span></div>
<div class="argazkutxa" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;">14.- EUSKAL ERREPUBLIKA SOZIALISTAREN BIDEAN! </span></div>
<div class="argazkutxa" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;">
</div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/15080676490287503611noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-4154657410915886256.post-25597804448167462602014-01-16T12:11:00.002+01:002014-01-17T13:05:34.361+01:00TEORIA IRAULTZAILEA IRUÑEAN<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><b>TEORIA IRAULTZAILEA IRUÑEAN : SOLASALDIA ETA MINTEGIA</b></span><br />
<span style="font-size: x-large;"><img class="irc_mut" src="http://kmarx.files.wordpress.com/2010/07/lenin3.jpg" height="640" id="irc_mi" style="margin-top: 124px;" width="511" /> </span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Otsailean abiatuko dira Iruñean formazio eta eztabaida jarduera batzuk, Teoria Iraultzailearen inguruan. Egitasmo hau hiru lagunon ekimena izan da, Henrike Galartza, Nafarroako Unibertsitate Publikoko Ekonomia irakaslea, Hedoi Etxarte, idazlea, musikaria eta "<b><i>La Hormiga Atómica</i></b>" kolektiboko kidea eta ni neu, Fermintxo.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Otsailaren 1ean, larunbatean, LENIN GAUR ETA HEMEN gaia jorratuko dugu. Ordu bietan elkartuko gara Iruñeko KATAKRAK kolektiboaren egoitzan, kale Nagusian, 54, lagunen arteko bazkarian, eta 3,30etan solasaldia hasiko da. Gutariko bakoitzak hamar minutuz mintzatzeko aukera izanen du, LENINi buruz, eta ondoren eztabaida eta solasaldiari ekinen diogu. pentsatzen dugu 6,30ak arte-edo luzatzen ahal dela gure arteko hitzaspertua... baina nork daki?</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">Aurtengo urtarrilaren 21ean, LENINen heriotzaren 90. urteurrena beteko da, eta honela oroitu nahi dugu komunista iraultzaile handi honen lana.</span><br />
<img class="irc_mut" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhg3ueO3P8VFSJjn4M8RwSHi7xdUIV1hsSXxOhN-PTUlhGMGeGOCqjLcrrQhm7n_3_jSfgJ_tI9Fh1LXG9WtEl7cbeClamYRzdZDvicIdXx2ph6FgvuNTbrVyvBn6XZQrGCP19_RFJrOdPd/s640/marx_engels.jpg" height="400" id="irc_mi" style="margin-top: 203px; text-align: center;" width="640" /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br />
<br />
<span style="font-size: large;">Otsailaren 22an, larunbatean ere, EKONOMIA POLITIKOAREN KRITIKAri buruzko mintegia abiatuko dugu. Hiru lagunok dinamizatuko dugu lan talde hau, urte osoan arituko dena. Hasteko, Karl MARX eta Friedrich ENGELSen MANIFESTU KOMUNISTA irakurriko dugu elkarrekin, eta ondoren denon artean erabakiko dugu zer eta nola ikasi nahi dugu alor luze-zabal honetan: ekonomia politiko burgesaren kritika iraultzailea. geroak erranen...</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">Dinamika berdina izanen da: ordu bietan lagunen arteko bazkaria KATAKRAK lokalean, eta ondoren, ikastaroa, 3,30etan, 6,30ak arte.</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">Den-denak gonbidaturik zaudete!!!</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">Hona hemen LENINen solasaldian nik eramanen dudan materiala, eztabaida pizteko asmoz:</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<br />
<div align="center" class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10.0pt; mso-layout-grid-align: none; text-align: center; text-autospace: none;">
<b><span style="font-size: 72.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">LENIN<o:p></o:p></span></b><br />
<img height="640" src="" width="606" /></div>
<div align="center" class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10.0pt; mso-layout-grid-align: none; text-align: center; text-autospace: none;">
<b><span style="font-size: 36.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">FORMAKUNTZA
MINTEGIA<o:p></o:p></span></b></div>
<div align="center" class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10.0pt; mso-layout-grid-align: none; text-align: center; text-autospace: none;">
<br /></div>
<div align="center" class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10.0pt; mso-layout-grid-align: none; text-align: center; text-autospace: none;">
<b><span lang="EN-GB" style="font-size: 28.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-GB;">IRUÑEAn,
2014ko otsailaren 1ean,<o:p></o:p></span></b></div>
<div align="center" class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10.0pt; mso-layout-grid-align: none; text-align: center; text-autospace: none;">
<b><span lang="EN-GB" style="font-size: 28.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-GB;">KATAKRAK
liburudendan<o:p></o:p></span></b></div>
<div align="center" class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10.0pt; mso-layout-grid-align: none; text-align: center; text-autospace: none;">
<b><span lang="EN-GB" style="font-size: 28.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-GB;">Ordu
bietan, lagunarteko bazkaria<o:p></o:p></span></b></div>
<div align="center" class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10.0pt; mso-layout-grid-align: none; text-align: center; text-autospace: none;">
<b><span lang="EN-GB" style="font-size: 28.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-GB;">Arratsaldeko
3,30etatik aitzina, solasaldi eta eztabaida irekia,<o:p></o:p></span></b></div>
<div align="center" class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10.0pt; mso-layout-grid-align: none; text-align: center; text-autospace: none;">
<b><span lang="EN-GB" style="font-size: 28.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-GB;">6,30ak
arte (bederen…)<o:p></o:p></span></b></div>
<div align="center" class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10.0pt; mso-layout-grid-align: none; text-align: center; text-autospace: none;">
<b><span lang="EN-GB" style="font-size: 28.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-GB;"> </span></b><b style="line-height: 115%;"><span lang="EN-GB" style="font-size: 28.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-GB;"> </span></b></div>
<div align="center" class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10.0pt; mso-layout-grid-align: none; text-align: center; text-autospace: none;">
<img height="640" src="" width="640" /></div>
<div align="center" class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10.0pt; mso-layout-grid-align: none; text-align: center; text-autospace: none;">
<b><span style="font-size: 36.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">BERE OBRAREN
ZAZPI ARLO/INTERESGUNE NAGUSI<o:p></o:p></span></b></div>
<div align="center" class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10.0pt; mso-layout-grid-align: none; text-align: center; text-autospace: none;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<b><span style="font-size: 22.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">1.- Lenin eta ekonomia politikoaren
kritika.<o:p></o:p></span></b></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<b><span style="font-size: 22.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">2.- Lenin eta Antolakunde
Iraultzailearen eraikuntza: Alderdi Boltxebikearen historia.<o:p></o:p></span></b></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<b><span style="font-size: 22.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">3.- Lenin eta Nazio zapalduen
autodeterminazioa.<o:p></o:p></span></b></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<b><span style="font-size: 22.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">4.- Lenin eta estrategia
integrala.<o:p></o:p></span></b></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<b><span style="font-size: 22.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">5.- Lenin eta Inperialismoa.<o:p></o:p></span></b></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<b><span style="font-size: 22.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">6.- Lenin eta
Sozialismoa/Komunismoa: Estatua eta Iraultza.<o:p></o:p></span></b></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<b><span style="font-size: 22.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">7.- Lenin eta Filosofia:
Materialismo Dialektikoa.<o:p></o:p></span></b><br />
<b><span style="font-size: 22.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;"><br /></span></b>
<br />
<div style="text-align: center;">
<img height="384" src="" width="640" /></div>
</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10.0pt; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;">
<br /></div>
<div align="center" class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10.0pt; mso-layout-grid-align: none; text-align: center; text-autospace: none;">
<b><span lang="EN-GB" style="font-size: 28.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-GB;">VLADIMIR
ILITX ULIANOV<o:p></o:p></span></b></div>
<div align="center" class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10.0pt; mso-layout-grid-align: none; text-align: center; text-autospace: none;">
<b><span lang="EN-GB" style="font-size: 48.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-GB;">LENIN<o:p></o:p></span></b></div>
<div align="center" class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10.0pt; mso-layout-grid-align: none; text-align: center; text-autospace: none;">
<b><span lang="EN-GB" style="font-size: 28.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-GB;">BERE
BIZITZAREN <o:p></o:p></span></b></div>
<div align="center" class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10.0pt; mso-layout-grid-align: none; text-align: center; text-autospace: none;">
<b><span lang="EN-GB" style="font-size: 28.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-GB;">ZAZPI
ETAPA<o:p></o:p></span></b></div>
<div align="center" class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10.0pt; mso-layout-grid-align: none; text-align: center; text-autospace: none;">
<b><span lang="EN-GB" style="font-size: 28.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-GB;"><br /></span></b></div>
<div align="center" class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10.0pt; mso-layout-grid-align: none; text-align: center; text-autospace: none;">
<b><span lang="EN-GB" style="font-size: 28.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-GB;"><br /></span></b></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<b><span style="font-size: 20.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">1.- 1870-1887: </span></b><span style="font-size: 20.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">haurtzaroa
eta gaztaroa. Aitaren heriotza eta anaiaren exekuzioa.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<b><span lang="EN-GB" style="font-size: 20.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-GB;">2.-
1888-1896: </span></b><span lang="EN-GB" style="font-size: 20.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-GB;">prestakuntza teorikoaren urteak. Lehen urratsak. </span><span style="font-size: 20.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">Espetxea.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<b><span style="font-size: 20.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">3.- 1897-1900: </span></b><span style="font-size: 20.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">deserria
Siberian. Sakontze teorikoa eta estudiatze sistematikoa.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<b><span style="font-size: 20.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">4.- 1900-1904: <i>Iskra</i></span></b><span style="font-size: 20.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">ren sorrera:
mentxebikeak eta boltxebikeak. II Kongresua.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<b><span style="font-size: 20.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">5.- 1905-1914: </span></b><span style="font-size: 20.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">lehen
Iraultza, I. Mundu Gerra, II. Internazionalaren porrota.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<b><span style="font-size: 20.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">6.- 1915-1916: </span></b><span style="font-size: 20.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">erresistentzia
eta antolakuntza. Borroka teorikoak.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<b><span style="font-size: 20.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">7.- 1917-1924: </span></b><span style="font-size: 20.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">Iraultza
Sozialistaren urteak, Proletalgoaren diktadura.</span><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;"> <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: 20.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;"><img height="620" src="https://encrypted-tbn3.gstatic.com/images?q=tbn:ANd9GcQw_ANSYIoXEAj8hVO0dFxHQURdZMnIDVB5JxGfsVXt-bt76byG9Q" width="640" /></span></div>
</div>
<div align="center" class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10.0pt; mso-layout-grid-align: none; text-align: center; text-autospace: none;">
<b><span style="font-size: 36.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">KRONOLOGIA<o:p></o:p></span></b></div>
<div align="center" class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10.0pt; mso-layout-grid-align: none; text-align: center; text-autospace: none;">
<b><span style="font-size: 36.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;"><br /></span></b></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<b><u><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">1870</span></u></b><b><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">: </span></b><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">Vladimir
Illitx Ulianov Simbirsk-en sortu zen, Volga ondoan, apirilaren 22an.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: large;"><b><span style="line-height: 115%;">1872</span></b><span style="line-height: 115%;">: Karl
Marx-en <b><i>Das Kapital</i></b>-en lehen liburukia Errusieraz. Edizio legala.<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: large;"><b><span style="line-height: 115%;">1879: </span></b><span style="line-height: 115%;">irailaren
1ean Fédor Kerenskik (Kerenskiren aita) zuzentzen zuen Simbirsk-eko lizeoan
sartu zen, 9 urterekin.<b> </b>Ikasle bikaina.<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: large;"><b><span style="line-height: 115%;">1883: </span></b><span style="line-height: 115%;">Marx-en
heriotza Londresen. Plekhanov, Vera Zasulitx eta Axelrod-ek Lanaren
Emantzipazioa” lehendabiziko talde marxista errusiarra sortu zuten.
Plekhanov-ek <b><i>“Gure desadostasunak” </i></b>idatzi zuen.<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: large;"><b><span style="line-height: 115%;">1885</span></b><span style="line-height: 115%;">: Karl
Marx-en <b><i>Das Kapital</i></b>-en bigarren liburukia Errusieraz. Edizio
legala.<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: large;"><b><span style="line-height: 115%;">1886: </span></b><span style="line-height: 115%;">urtarrilean,
aitaren heriotza. Lenin-ek hamasei urte zituen orduan.<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: large;"><b><u><span lang="EN-GB" style="line-height: 115%;">1887</span></u></b><b><span lang="EN-GB" style="line-height: 115%;">: </span></b><span lang="EN-GB" style="line-height: 115%;">maiatzaren
8an, Alexander anaiaren exekuzioa. Ana arrebaren atxiloketa.<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: large;"><b><u><span lang="EN-GB" style="line-height: 115%;">1888:</span></u></b><b><span lang="EN-GB" style="line-height: 115%;"> </span></b><span lang="EN-GB" style="line-height: 115%;">irailean
Kazan-go unibertsitatean ikasten hasi zen. Lehendabiziko atxiloketa abenduan.
Unibertsitatetik egotzia. <st1:place w:st="on"><st1:city w:st="on">Kazan</st1:city></st1:place>
ondoko herrixka batera deportatzen dute, zaintzapean.<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: large;"><b><span lang="EN-GB" style="line-height: 115%;">1889: </span></b><span lang="EN-GB" style="line-height: 115%;">Samara-n
lehendabiziko talde marxistan parte hartu zuen. </span><b><i><span style="line-height: 115%;">Das Kapital-</span></i></b><span style="line-height: 115%;">en lehen
liburuaren estudiatze sistematikoa. Bigarren atxiloketa.<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: large;"><b><span style="line-height: 115%;">1890: </span></b><span style="line-height: 115%;">zuzenbide
ikasketak San Petersburg-en.<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: large;"><b><span style="line-height: 115%;">1891</span></b><span style="line-height: 115%;">: Samarako
hertzaleekin harremanetan. Apirilean Unibertsitateko azterketak egin zituen,
ikasle libre gisa. Lenin-ek Plekhanov-en lanak irakurri,<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: large;"><b><span style="line-height: 115%;">1892</span></b><span style="line-height: 115%;">: abokatu
titulua lortzen du eta Samaran aritu zen lanean uztailetik aurrera.
Hertzaleekin lehendabiziko eztabaida teorikoak, marxismoaren defentsan. <o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: large;"><b><span style="line-height: 115%;">1893: </span></b><span style="line-height: 115%;">udan,<b> </b>San
Petersburg-era joan zen abokatu-lanera, Wolkestein abokatuaren bulegoan.. Talde
marxistetan parte hartu zuen, langileria formatu eta antolatzen. Lehendabiziko
idazkia: <b><i>“Merkatuen arazoa” delakoari buruz”<o:p></o:p></i></b></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: large;"><b><span style="line-height: 115%;">1894: </span></b><span style="line-height: 115%;">Moskura joan
zen bizitzera. Otsailean Nadezha Krupskaia ezagutu zuen. <b><i>“Nor dira
Herriaren “lagunak” eta nola borrokatzen diren sozialdemokraten aurka “<o:p></o:p></i></b></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: large;"><b><span style="line-height: 115%;">1895: </span></b><span style="line-height: 115%;">bidaia
Suitzan (Geneva), Frantzia (Paris) eta Alemanian gaindi (Berlin). Plekhanov eta
Axelrod ezagutu zituen. Engels-en heriotza. Berari buruzko artikulu
nekrologikoa idatzi zuen. San Petersburg-en, Langileriaren Askapenerako Borroka
Batasuna taldea sortu zuten Lenin-ek eta bere burkideek, haien artean,
Martov-ek <o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: large;"><b><u><span style="line-height: 115%;">1896</span></u></b><b><span style="line-height: 115%;">: </span></b><span style="line-height: 115%;">abenduan,
hirugarren atxiloketa. Espetxea.<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: large;"><b><u><span style="line-height: 115%;">1897</span></u></b><span style="line-height: 115%;">: Siberiara
deportatua, hiru urteko kondenarekin. <b><i>“Zein herentziari egiten diogu
uko?”, “Errusiar sozialdemokraten
eginkizunak”. Bund</i></b>, Errusia, Polonia eta Lituaniako langile juduen
batasuna sortu zuten.<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: large;"><b><span style="line-height: 115%;">1898: </span></b><span style="line-height: 115%;">Urtarrilean
bere deportazio-aldia amaitu zen.<b> </b>Errusiako Alderdi Langile
Sozialdemokrata sortu zen, EALS, martxoan, lehendabiziko Kongresuan, Minsk-en, <b><i>Bund</i></b>-en
ekimenez. Berehala zuzendaritza atxilotua izan zen. <b>Nadezha Krupskaia</b>-rekin
ezkondu zen, uztailaren 10ean. <o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: large;"><b><span style="line-height: 115%;">1899: “<i>Kapitalismoaren garapena
Errusian” </i></span></b><span style="line-height: 115%;">argitaratu zuen<b><i>. </i></b>Deportazioan idatzia.
Berstein-en errebisionismoaren aurka, Kautski-ren ortodoxiaren alde.<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: large;"><b><u><span style="line-height: 115%;">1900</span></u></b><b><span style="line-height: 115%;">: </span></b><span style="line-height: 115%;">Deportazioaren
bukaera, urtarrilean. Apirilean, Leninek berak Alderdiaren Konferentzia bat
antolatu zuen Paskov-en. Bertan, atzerrira joateko agindu zitzaion, handik
Alderdi Sozialdemokrata antolatzeko, berak aldez aurretik zehaztutako planaren
arabera. <b><i>“Iskra” </i></b>egunkariaren sorrera, abenduan.<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: large;"><b><span style="line-height: 115%;">1901: </span></b><span style="line-height: 115%;">Munich-en
bizi zen<b><i>. Lenin</i></b> (“Lena ibaiko gizona”) ezizena hartu zuen.<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: large;"><b><span style="line-height: 115%;">1902: <i>“Zer egin?” </i></span></b><span style="line-height: 115%;">eta <b><i>“Errusiar
sozialdemokraziaren nekazal programa” </i></b>idatzi zituen. <b><i>Iskra</i></b>-ren
erredakzioa Londresen kokatu zen. <b>Trotski</b> ezagutu zuen.<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: large;"><b><span style="line-height: 115%;">1903: </span></b><span style="line-height: 115%;">Errusiako
Alderdi Langile Sozialdemokrataren bigarren Kongresua, Bruselan eta Londresen.
Boltxebikeak eta mentxebikeak: zatiketa erreformista eta iraultzaileen artean.
Trotski mentxebikeen alde eta Leninen aurka. Honen guztiaren ondorioz, <b>Lenin</b>-ek
<b><i>Iskra </i></b>utzi zuen. <b><i>“Nazio
arazoa gure alderdian”.</i></b><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: large;"><b><span style="line-height: 115%;">1904: </span></b><span style="line-height: 115%;">uztailean,
lehendabiziko depresioa. Hilabetez Krupskaiarekin mendian, pausatzeko.<b> <i>“Urrats
bat aurrera, bi atzera”. </i>Bogdanov </b>ezagutu zuen. <b>Gorki</b>ren
laguntzaz, egunkari berri baten proiektua.<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: large;"><b><u><span style="line-height: 115%;">1905</span></u></b><b><span style="line-height: 115%;">: </span></b><span style="line-height: 115%;">urtarrilean
sortu zen egunkaria: <b><i>“Vperiod” (Aurrera). </i></b>Igande odoltsua San
Peterburg-en: 1.000 hildako baino gehiago, urtarrilaren 9an. Potemkin
itsasontziaren mutina. Alderdiaren III Biltzarra, Londresen, apirilean. <b><i>“Sozialdemokraziaren
bi taktika Iraultza demokratikoan”.</i></b> Iraultza Errusian. Lehen sobieten
sorrera, urrian. Lenin San Petersburg-era joan zen. Porrota eta errepresioa
abenduan. Desmoralizazioa iraultzaileen artean. Stalin ezagutu zuen.<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: large;"><b><span style="line-height: 115%;">1906: </span></b><span style="line-height: 115%;">Alderdiaren
IV. Kongresua: boltxebike eta
mentxebikeen batasuna.<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: large;"><b><span style="line-height: 115%;">1907: </span></b><span style="line-height: 115%;">Alderdiaren
V. Kongresua. Gehiengo boltxebikea. <o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: large;"><b><span style="line-height: 115%;">1908: Lenin</span></b><span style="line-height: 115%;"> Suitzara
joan zen, Genevara. Polemika <b>Bogdanov</b>-ekin.<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: large;"><b><span style="line-height: 115%;">1909: Lenin</span></b><span style="line-height: 115%;"> Parisen. <b><i>“Materialismoa
eta enpiriokritizismoa”</i></b>, <b>Bogdanov</b>-en aurka. Filosofia
materialista dialektikoaren aldeko liburu giltzarria.<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: large;"><b><span style="line-height: 115%;">1910: </span></b><span style="line-height: 115%;">abuztuan
Caprin <b>Gorki</b>rekin: atsedena. Kopenhagen, II Internazionalaren Kongresuan
parte hartu zuen. Estokolmon ikusi zuen bere ama azken aldiz. Alderdiaren
ahulezia Errusian kezkagarria da. Errepresioa. Bigarren depresioa.<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: large;"><b><span style="line-height: 115%;">1911: Ines Armand</span></b><span style="line-height: 115%;"> ezagutu
zuen, eta bere laguntzaz, militante boltxebikeen formazio eskola bat antolatu
zuen Paris ondoan.<b> <i>“Commune-ren oroimenez”</i></b>.<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: large;"><b><span style="line-height: 115%;">1912: </span></b><span style="line-height: 115%;">Alderdi
Boltxebikearen sorrera, Pragako Konferentzian, urtarrilean. Polemika <b>Trotski</b>rekin.
<b><i>“Pravda” </i></b>boltxebikeen egunkaria sortu zen, <b>Stalin</b>-en lan
militanteaz. Udan, <b>Lenin </b>Krakoviara joan zen bizitzera, Errusiatik
hurbilago.<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: large;"><b><span style="line-height: 115%;">1913:<i> “Nazionalitateen
arazoari buruzko ohar kritikoak”.</i></span></b><span style="line-height: 115%;"> <o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: large;"><b><u><span style="line-height: 115%;">1914</span></u></b><b><span style="line-height: 115%;">: </span></b><span style="line-height: 115%;">abuztuan I.
Mundu Gerra Inperialista lehertu zen. Lenin gerra inperialistaren aurk a agertu
zen. II. Internazionalaren traizioa eta porrota, burgesiaren morroi. <b>Lenin</b>
Polonian atxilotu zuten zenbait egunez. Poloniatik Suitzara jo zuen, Bernara. <b><i>“Nazioen
autodeterminaziorako eskubidea”.<o:p></o:p></i></b></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: large;"><b><span style="line-height: 115%;">1915: Lenin</span></b><span style="line-height: 115%;">ek betikotz
hautsi zuen II. Internazionalarekin, <b>Plekhanov</b> eta <b>Kautski</b>rekin.
Irailean, internazionalisten Konferentzia Zimmerwald-en. <b><i>“Proletalgo
iraultzailea eta nazioen autodeterminaziorako eskubidea”.</i></b> Hegelen obra
filosofikoaren estudiatze sistematikoa, eta dialektikaren sakontzea: <b><i>“Kaiera filosofikoak 1914-<st1:metricconverter productid="1915”" w:st="on">1915”</st1:metricconverter><o:p></o:p></i></b></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: large;"><b><span style="line-height: 115%;">1916: <i>“Inperialismoa,
Kapitalismoaren etapa gorena.” “Iraultza proletarioaren programa militarra”. </i>Krupskaia</span></b><span style="line-height: 115%;"> gaixorik
udan.<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: large;"><b><u><span style="line-height: 115%;">1917</span></u></b><b><span style="line-height: 115%;">: </span></b><span style="line-height: 115%;">otsailean,
Iraultza Demokratikoa. Martxoan, Leninek hitzaldi garrantzitsua egin zuen
Parisko Commune-ri buruz. <b><i>“Urrundik idatzitako gutunak”. </i></b>Suitzatik
Errusiara joan zen, Alemanian gaindi, II. Reich-eko Gobernuaren konplizitatearekin,
tren itxi batean. <b><i>“Apirileko tesiak”. </i></b>Ekainean Lenin mintzatu zen
Sobieten Biltzar Orokorrean. Ekainean eta uztailean, manifestazio jendetsuak,
boltxebikeak nagusitzen dira sobiet gehienetan. Kornilov jeneralaren
estatu-kolpe saioa. <b><i> “Estatua eta
Iraultza”</i></b>, Finlandian eta sasian idatzia, ihes eginda. Urria-azaroan,
Iraultza Sozialista: <b>Lenin</b>, Herri komisarioen burua. Bakea eskaintzen
zaio Alemaniari. Negoziazioak hasi ziren.<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: large;"><b><span style="line-height: 115%;">1918: </span></b><span style="line-height: 115%;">urtarriletik
martxora:<b> </b>polemika garratza Alderdian Alemaniarekiko bakeari buruz: <b>Trotski</b>
eta <b>Bukharin</b> beren kabuz. Brest-Litovsk. Hiriburua Moskurat. Abuztuan,
atentatu terrorista <b>Lenin</b>en aurka, zauri larriak. Gerra zibilaren
hasiera eta Inperialismoaren eraso orokorra:
<b><i>“Iraultza proletarioa eta Kautski damutua”, “Botere sobietikoaren
berehalako eginkizunak”.<o:p></o:p></i></b></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: large;"><b><span style="line-height: 115%;">1919: </span></b><span style="line-height: 115%;">martxoan,
Internazional Komunistaren I. Kongresua. Estatu sobietikoaren definizioari
buruzko eztabaida Alderdiaren VII Kongresuan. Gerra zibilak aurrera segitzen du
Errusian: milioika hildako. Udan, hamalau estatu kapitalista eta inperialisten
tropak sartuak ziren erasoan: Frantzia, Japonia, Alemania, Italia, Estatu
Batuak, Txekoslovakia, Britainia Handia, Serbia, Txina, Finlandia, Grezia,
Polonia, Errumania eta Turkia. <b><i>“Biltzar Konstituziogilearen hauteskundeak
eta Proletalgoaren Diktadura”.<o:p></o:p></i></b></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: large;"><b><span style="line-height: 115%;">1920: Denikin</span></b><span style="line-height: 115%;"> jeneral
kontrairaultzailearen aurkako garaipena Siberian eta gerra zibilaren amaiera
azaroan. Alderdiaren IX. Kongresua: polemika zuzendaritza unipertsonal eta
kolektiboaren artean. Internazionalaren II. Kongresua udan. <b><i>“Ezkerkeria,
komunismoaren haur-gaixotasuna”. </i></b>Sindikatuei buruzko eztabaida
Alderdian, azaroan: <b>Trotski</b>, <b>Lenin</b> eta <b>Stalin</b>en aurka,
sindikatuak militarizatzearen alde. Langile Oposizioaren plataforma. <o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: large;"><b><span style="line-height: 115%;">1921: </span></b><span style="line-height: 115%;">matxinada
Kronstadt-en. Alderdiaren IX. Kongresua: sindikatuen polemikaren ondorioz,
frakzioak debekatu ziren. Udan, Internazionalaren III Kongresua: langile fronte
bateratua. Abenduan <b>Lenin</b> gaixotu zen. Politika Ekonomiko Berria (NEP)<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: large;"><b><span style="line-height: 115%;">1922: </span></b><span style="line-height: 115%;">martxoan,
Alderdiaren XI. Kongresua, <b>Lenin</b>ek txosten nagusia idatzi zuen.
Apirilaren 3an <b>Stalin </b>Alderdiko idazkari orokorra. Maiatzaren 26an <b>Lenin</b>en
gaixotasuna larritu zen. Urrian lanean hasi zen berriz, Internazional
Komunistaren IV. Kongresuan parte hartu zuen: <b><i>“Errusiar Iraultzaren bost
urteak eta munduko Iraultzaren perspektibak”. “Materialismo militantearen
esanahiaz”. </i></b>Azaroaren 20an bere azken diskurtsoa egin zuen. <b><i>“Kongresuari
gutuna”</i></b>, abenduan. Hil horren 13an bere osasunak okerrera jo zuen. 5
gutun <b>Trotski</b>-ri, kanpo komertzioaren monopolioaren defentsa elkarrekin
egiteko proposatuz.<b><i> “Nazionalitateen arazoa edo “autonomizatzearena”</i></b>,
Georgiako arazo nazionalari buruz eta Sobiet batasunaren eraikuntza
internazionalistaz.<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: large;"><b><span style="line-height: 115%;">1923: </span></b><span style="line-height: 115%;">urtarrilaren
4an, “<b><i>Kongresuari gutuna”-</i></b>ri eranskina idatzi eta, bertan <b>Stalin</b>
idazkari orokorraren postutik kentzea gomendatu zuen, bere izaera
zakarrarengatik. <b><i>“Gure Iraultza”, “Nola berreratu behar dugun langile eta
nekazarien ikuskaritza”, “Hobe gutti, bainan hobea”. </i></b>Martxoaren 5ean <b>Stalin</b>i
idatzi zion, haien arteko harremanak hausteaz mehatxatuz, eta egun berean <b>Trotski</b>ri
gutun bat bidali zion, Georgiako arazoaren defentsan bere izenean egiteko
Partiduko Komite Zentralean. Martxoaren 6an Georgiako boltxebikeen aldeko
gutuna, <b>Ordzhonikidze</b>, <b>Stalin</b> eta <b>Dzerzhinski</b> kritikatuz.
Gutun honen kopia bana eman zitzaien <b>Trotski</b> eta <b>Kamenev</b>-i. </span><span lang="EN-GB" style="line-height: 115%;">Martxoaren
10ean larriki gaixotu zen berriz. <o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: large;"><b><u><span lang="EN-GB" style="line-height: 115%;">1924</span></u></b><b><span lang="EN-GB" style="line-height: 115%;">: </span></b></span><span lang="EN-GB" style="line-height: 115%;"><span style="font-size: large;">Lenin
urtarrilaren 21ean hil zen, Gorkin.</span><span style="font-size: medium;"><o:p></o:p></span></span><br />
<span lang="EN-GB" style="line-height: 115%;"><span style="font-size: large;"><br /></span></span>
<br />
<div style="text-align: center;">
<span lang="EN-GB" style="line-height: 115%;"><img height="640" src="https://encrypted-tbn3.gstatic.com/images?q=tbn:ANd9GcTdxtF1nLCaHFjtVGzJV0WlWAOCGCxaQUZZlcA6bIMtrZBf_ndfug" width="492" /></span></div>
</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span lang="EN-GB" style="line-height: 115%;"><span style="font-size: large;"><br /></span></span></div>
<div align="center" class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10.0pt; mso-layout-grid-align: none; text-align: center; text-autospace: none;">
<b><span style="line-height: 115%;"><span style="font-size: x-large;">LENIN<o:p></o:p></span></span></b></div>
<div align="center" class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10.0pt; mso-layout-grid-align: none; text-align: center; text-autospace: none;">
<b><span style="line-height: 115%;"><span style="font-size: x-large;"> Oinarrizko bibliografia<o:p></o:p></span></span></b></div>
<div align="center" class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10.0pt; mso-layout-grid-align: none; text-align: center; text-autospace: none;">
<br /></div>
<div align="center" class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10.0pt; mso-layout-grid-align: none; text-align: center; text-autospace: none;">
<b><span style="line-height: 115%;"><span style="font-size: x-large;"><br /></span></span></b></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">1.- <b>LENIN</b> eta <b>ekonomia
politikoa</b>: lehen urratsak.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<b><i><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">* Quiénes son
los “amigos del pueblo” y cómo luchan contra los<o:p></o:p></span></i></b></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<b><i><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;"> socialdemócratas. </span></i></b><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">1894<b><i><o:p></o:p></i></b></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">* <b><i>Contribución a la
caracterización del romanticismo económico. </i></b>1897<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<b><i><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">* El
desarrollo del capitalismo en Rusia. </span></i></b><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">1899<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">2.- <b>LENIN</b> eta <b>Alderdi
Boltxebikea</b>ren eraikuntza.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<b><i><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">* Las tareas
de los socialdemócratas rusos. </span></i></b><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">1897<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<b><i><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">* ¿Qué hacer?
</span></i></b><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">1902<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<b><i><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">* Un paso
adelante, dos pasos atrás. </span></i></b><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">1904<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<b><i><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">* Dos
tácticas de la socialdemocracia en la revolucióndemocrática. </span></i></b><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">1905<b><i><o:p></o:p></i></b></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<b><i><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">* La crisis
en el partido. </span></i></b><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">1921<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<b><i><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">* Cartas al
Congreso del Partido Bolchevique. </span></i></b><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">1922<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">3.- <b>LENIN</b> eta <b>Nazio
zapalduen autodeterminazioa</b>.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">* <b><i>El problema nacional
en nuestro programa. </i></b>1903<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<b><i><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">* La clase
obrera y el problema nacional. </span></i></b><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">1913<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<b><i><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">* El derecho
de las naciones a la autodeterminación. </span></i></b><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">1914<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<b><i><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">* El
proletariado revolucionario y el derecho de las naciones a la <o:p></o:p></span></i></b></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<b><i><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;"> autodeterminación. </span></i></b><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">1915<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<b><i><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">* La
revolución socialista y el derecho de la las naciones a la<o:p></o:p></span></i></b></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<b><i><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;"> autodeterminación. </span></i></b><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">1916<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<b><i><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">* El problema
de la nacionalidades o de la “autonomización”. </span></i></b><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">1922<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<b><i><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">* Última
carta. A los comunistas georgianos, en solidaridad. </span></i></b><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">1923<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">4.- <b>LENIN</b> eta <b>estrategia
integrala</b>.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<b><i><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;"> - Obras
militares escogidas de Lenin. </span></i></b><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">1897-1922 Haien artean bereziki:<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">* <b><i>La guerra de
guerrillas </i></b>1906<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">* <b><i>Enseñanzas de <st1:personname productid="la Comuna" w:st="on">la Comuna</st1:personname> </i></b>1908<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">* <b><i>El militarismo
belicoso y la táctica antimilitarista </i></b>1908<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">* <b><i>El socialismo y la guerra
</i></b>1915<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">* <b><i>El programa militar de
la revolución proletaria </i></b>1917<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">* <b><i>Sobre la milicia
proletaria </i></b>1917<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">* <b><i>El marxismo y la
insurrección </i></b>1917<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">5.- <b>LENIN</b> eta <b>Iraultza</b>
zein <b>Estatu</b> <b>Sozialista</b><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;"><b><br /></b></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<b><i><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">* Tesis de
abril. Las tareas del proletariado en la actual revolución. </span></i></b><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">1917 <b><i><o:p></o:p></i></b></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<b><i><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">* Estatua eta
iraultza / El Estado y la revolución. </span></i></b><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">1917<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<b><i><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">* La
revolución proletaria y el renegado Kautsky. </span></i></b><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">1918<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<b><i><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">* Tesis sobre
la democracia burguesa y la dictadura del proletariado. </span></i></b><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">1919<b><i><o:p></o:p></i></b></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<b><i><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">* El
izquierdismo, enfermedad infantil del comunismo. </span></i></b><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">1920<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<b><i><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">* Una vez más
acerca de los sindicatos, la situación actual y los errores de <o:p></o:p></span></i></b></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<b><i><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;"> Trotski y Bujarin. </span></i></b><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">1921<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">6.- <b>LENIN</b> eta <b>Inperialismoa</b><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;"><b><br /></b></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<b><i><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">* El
imperialismo, etapa superior del capitalismo.
</span></i></b><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">1916<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">7.- <b>LENIN</b> eta <b>Filosofia<o:p></o:p></b></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;"><b><br /></b></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<b><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">* <i>El socialismo y la
religión </i></span></b><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">1905<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<b><i><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">* Materialismo
y empiriocriticismo. </span></i></b><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">1908<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">* <b><i>Actitud del partido
obrero ante la religión</i></b> 1909<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">* <b><i>Cuadernos filosóficos.</i></b>
1914-1915 <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">* <b><i>Sobre el significado
del materialismo militante </i></b>1922<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span lang="FR" style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: FR;">8.- <b>STALIN,
LENINen IKASLE, BURKIDE ETA JARRAITZAILEA<o:p></o:p></b></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span lang="FR" style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: FR;"><b><br /></b></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<b><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">* <i>El marxismo y la cuestión
nacional </i></span></b><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">1913<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">* <b><i>Leninismoaren oinarriak.</i></b>1924<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">* <b><i>¿Trotskismo o
leninismo? </i></b>1924<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<b><i><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">* La
revolución ded octubre y la táctica de los comunistas rusos. </span></i></b><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">1924<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">* <b><i>Cuestiones de
leninismo. </i></b>1926<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<b><i><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">* Sobre la
desviación socialdemócrata en nuestro partido. </span></i></b><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">1926<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">* <b><i>Sobre la desviación
derechista en el PC(b) de <st1:personname productid="la URSS" w:st="on">la URSS</st1:personname>
</i></b>1929<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">* <b><i>Sobre los defectos del
trabajo del partido y sobre las medidas para liquidar a <o:p></o:p></i></b></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<b><i><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;"> los trotskistas y demás elementos de doble
cara </span></i></b><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;"> 1937<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<b><i><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">* Historia
del Partido Comunista (bolchevique) de <st1:personname productid="la URSS." w:st="on">la URSS.</st1:personname> </span></i></b><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">1938<b><i><o:p></o:p></i></b></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">* <b><i>Problemas económicos
del socialismo en <st1:personname productid="la URSS" w:st="on">la URSS</st1:personname></i></b>
1952<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span lang="EN-GB" style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-GB;">9.- <b>LENINen
KRITIKOAK : Pannekoek, Korsch, Gorter ... <o:p></o:p></b></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span lang="EN-GB" style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-GB;"><b><br /></b></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">* Anton Pannekoek : <b><i>Lenin,
filósofo </i></b>1938<b><o:p></o:p></b></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">* Karl Korsch : <b><i>La
concepción materialista de la historia </i></b>1922<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">* Hermann Gorter : <b><i>Carta
abierta al camarada Lenin</i></b> 1920<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<div style="text-align: center;">
<img height="412" src="" width="640" /></div>
</div>
<div align="center" class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10.0pt; mso-layout-grid-align: none; text-align: center; text-autospace: none;">
<b><span style="font-size: 28.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: #000A;">LENIN ETA
LENINISMOA <o:p></o:p></span></b></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="font-family: Times, Times New Roman, serif; font-size: large;"><b><i><span style="line-height: 115%;">“Zer da
leninismoa, orduan?</span><span style="line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></i></b></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: Times, Times New Roman, serif; font-size: large;"><b><i>Leninismoa,
Inperialismoaren eta Iraultza Proletarioaren garaiko marxismoa da. Edo hobeki
esanda: leninismoa orokorrean, Iraultza Proletarioaren teoria eta taktika da,
eta batez ere, Proletalgoaren Diktaduraren teoria eta taktika da. Marx eta
Engels garai aurre-iraultzailean (iraultza proletarioaz ari gara) aritu ziren,
oraindik Inperialismo garatu bat ez zegoenean, langileak oraindik Iraultzarako
trebatzen ari zirenean, Iraultza Proletario saihestezina epe laburrera
gertatzeke ez zegoenean. Lenin, ordea, Marx eta Engels-en ikaslea berau,
Inperialismo garatuaren aroan aritu zen, Iraultza Proletarioa zabalduz dabilen
aroan, Iraultza Proletarioa, demokrazia burgesa suntsituz eta langile
demokraziari eta sobieten aroari hasiera emanez, herrialde batean garaipena
lortu duen aroan.<o:p></o:p></i></b></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: Times, Times New Roman, serif; font-size: large;"><b><i>Horregatik,
leninismoa marxismoaren osteko garapena da.<o:p></o:p></i></b></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: Times, Times New Roman, serif; font-size: large;"><b><i>Leninismoaren
baitan nabarmentzen dena, bere-berea duen izate iraultzaile eta borrokalari
sutsua da. Hau egia bada ere, leninismoa berezi egiten duten ezaugarriak bi
dira: bata, Iraultza Proletarioaren erroetatik ernaldu zela, honen zigilu-marka
eramanez; eta bigarrena, II. Internazionaleko oportunisten aurkako borroka
ideologikoetan, Kapitalismoaren aurka arrakastaz borrokatzeko ezinbesteko diren
borroketan sendotu zela. Ezin dugu ahantzi Marx eta Engels eta Leninen artean,
II. Internazionalaren oportunismoaren nagusitasunaren aro luze bat zabaltzen
dela, eta oportunismo honen aurkako borroka etengabea leninismoaren zeregin
garrantzitsuenetako bat dela.<o:p></o:p></i></b></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: Times, Times New Roman, serif; font-size: large;"><b><i>Leninismoa
Inperialismoaren garaian sortu eta garatu zen, Kapitalismoaren kontraesanak
muturreraino iritsi zirenean, Langile Iraultza egungo ekintza-gai bihurtu
zenean, langile klasearen Iraultzarako trebakuntza maila gorenean zegoenean,
aro berri bat zabaltzear, hots, Kapitalismoaren aurka azken kolpea emateko aroa
zabaltzear zegoenean.<o:p></o:p></i></b></span></span></div>
<div align="right" class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10.0pt; mso-layout-grid-align: none; text-align: right; text-autospace: none;">
<span style="font-family: Times, Times New Roman, serif; font-size: large;"><b><i><span style="line-height: 115%;">Josif STALIN, “Leninismoaren oinarriak” </span><span style="line-height: 115%;">1924<o:p></o:p></span></i></b></span><br />
<span style="font-family: Times, Times New Roman, serif; font-size: large;"><b><i><span style="line-height: 115%;"><br /></span></i></b></span>
<br />
<div style="text-align: center;">
<img height="640" src="" width="590" /></div>
</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%; margin-bottom: 10pt;">
<span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: Times, Times New Roman, serif; font-size: large;"><b><i> <o:p></o:p></i></b></span></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
</div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/15080676490287503611noreply@blogger.com19tag:blogger.com,1999:blog-4154657410915886256.post-10136936690283560972014-01-15T10:56:00.001+01:002014-02-06T09:31:54.845+01:002007 : BORROKA DA BIDEA, ATXIK ETA JO AITZINA!<div style="text-align: center;">
<img height="225" src="https://encrypted-tbn1.gstatic.com/images?q=tbn:ANd9GcRpyqkvjuu3sagsTOooB6lFCm-YIhV_UfWWw6LUVqnmN1ZtOsFsjA" width="400" /><br />
<span style="font-size: x-large;"><br /></span>
<span style="font-size: x-large;"><b>2007 - 2014 : ZAZPI URTEKO BILANA</b></span><br />
<span style="font-size: x-large;"><br /></span>
<img alt="Cabecera marcha Bilbao" src="http://cdn.20minutos.es/img/2007/01/13/549230.jpg" height="252" width="400" /><br />
<span style="font-size: x-large;"><b>2007</b></span><br />
<img src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d4/Altsasu-proposamena.jpg/300px-Altsasu-proposamena.jpg" height="302" width="400" /><br />
<span style="font-size: x-large;"><b>2009</b></span><br />
<img src="http://www.eitb.com/multimedia/images/2011/10/17/554998/554998_conferencia_11_detalle_1.jpg" height="300" width="400" /><br />
<b><span style="font-size: x-large;">2011</span></b><br />
<img src="http://cdn.20minutos.es/img2/recortes/2014/01/13/154637-944-767.jpg" height="325" width="400" /></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><b>2014</b></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><br /></span></span>
<span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;">Duela zazpi hilabete, egunez egun, blog honetan idazteari utzi nion. Iruzkin batean erran dudan bezala, Jakue Garmendiak eta biok erabaki genuen blog honen helburua, Euskal Nazio Askapen Mugimenduaren baitan nagusitua zèn joera erreformista, sozialdemokrata eta likidazionistari aurre eginen ziòn antolakunde iraultzaile alternatibo baten existentziaren berria Euskal Herrri Langileari ematea betea zela, eta beraz, aski zela momentuz. Jakue Garmendiak eta biok oporrak hartu genituen eta bertze lanetara joan ginen.</span></span><br />
<span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><br /></span></span>
<span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;">Geroztik, hamaika aldiz erran izan digute, kale eta karriketako solasaldietan, ea noiz berrabiatu behar genuen berriz ere blog hau, "Euskal Iraultza Sozialista".</span></span><br />
<span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><br /></span></span>
<span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;">Azken bi asteetan Euskal Herrian gertatutakoak erakutsi digu tenorea iritsia dela berriz ere gure gogoetak jendaurrean agertzeko.</span></span><br />
<span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><br /></span></span>
<span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;">Ez da sekretua inorendako IBIL euskal antolakunde iraultzaileko militantea naizela, bainan hemen agertuko ditudan iritziak eta hausnarketak pertsonalak dira. IBILek kolektiboki landu eta onartutako testuak bere sinaduraz agertuko dira, orain arte egin izan dugun bezalaxe.</span></span><br />
<span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><br /></span></span>
<span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;">Urtarrilaren 25ean argitaratuko dut idazki luzea, gaur egungo Euskal Herriko egoera soziopolitikoari buruzkoa, azken zazpi urteetako balantzea eta perspektibak. Zergatik urtarrilaren 25ean, prezeski?</span></span><br />
<br />
<br />
<span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: large;">Oraingo Ezker Abertzalearen zuzendaritzak aitzina daraman ildo politikoarekin dudan jarrera erabat
kritikoa ez da atzo goizeko harrikada. <u><b>2007ko urtarrilean izan zen haustura</b></u>,
eta haustura horren berri eman nion buruz buru eta aurrez aurre Pernando Barrenari, bere etxean egindako bisita batean. Are gehiago,
ene jarrera kritikoa azaltzen zuèn txosten laburra ere eskura eman nion: bi
kopia. <b><i>“Hemen bi kopia zeudek” </i></b>erran zidalarik, nik hauxe erantzun
nion, hitzez hitz: <b><i>“Bigarren kopia Arnaldorendako duk”.</i></b></span>
</span></span><br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; text-align: justify;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: large;">Beraz, <b><span style="font-size: x-large;"><u>oraingo Ezker Abertzalearen zuzendaritzak
2007ko urtarrilaren bukaeran jakin zuen, bertze inork baino hagitzez lehenago,
haien deriba erreformista sozialdemokrata eta likidazionistaren aurka nengoela erabat, eta
haien ildo politikoaren aurkako borrokan eta disidentzian sartzen nintzela</u></span>. </b></span><br />
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: large;"><b><br /></b></span>
<img src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/9/91/Zutik_Euskal_Herria_-_Iru%C3%B1ea.jpg" height="211" width="640" /><br />
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-family: "Times New Roman","serif";"><span style="font-size: large;">Nork
bere ondorioak aterako ditu egitate honetatik, bainan ageri da oraingo Ezker
Abertzalearen zuzendaritzak ere bereak atera zituela. Hori bai, </span><span style="font-size: x-large;"><u><b>ezin izanen
dute sekula santan erran ez zirela abisatuak izan</b></u></span><span style="font-size: large;">, edota balizko konspirazio zital
eta maltzurrak izan zirenik ene aldetik, zeren eta Euskal Herrian ene ildo
politikoaren berri izan zutèn l<b>ehendabiziko pertsonak</b> Pernando Barrena eta
Arnaldo Otegi izan baitziren. Eta aski da haiei galde egitea, ea egia ote den
nik diodana.</span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; text-align: justify;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: large;">Bortz urtez saiatu nintzen, deriba sozialdemokrata hau
zuzentzen, ene indar eta ahal guztiez. Egunen batez azalduko dira nik egindako
saiakera guztiak eta oraingo Ezker Abertzalearen zuzendaritzaren aldetik hartutako
neurriak eta egindako maniobrak. </span><br />
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: large;">Kaxu!
Ez naiz kexatzen ari, <b>guztiz logikoak eta koherenteak</b> iduritu zitzaizkidan bere
momentuan, ENAM likidatzeko operazioaren baitan beharrezko eta ezinbertzekoak.
Horrelakoa da klase borroka, eta horrelakoxea da bere baitan garatzen den
borroka teoriko-ideologikoa. Kiroltasunez hartu beharreko kontuak dira, nahiz
eta gehienetan mingarriak izan (segur aski bi parteendako, oraingo Ezker
Abertzaleko zuzendaritzako kide gehien-gehienak ene burkideak izan baitziren HBn,
KASen eta ETAn).</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; text-align: justify;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: large;">Aski kalaka, gaurkoz. Eztabaidaren haritik tiraka
bertze kontu batzuk agertuko dirateke, agian. Momentuz, honat hemen 2007ko
urtarrilaren 25ean izkiriatu nuèn idazlana. Mikel Erro ezizenaz sinatu nuen,
klandestinitate garaiak baitziren. Mikel Erro nik EGINen idazteko erabiltzen
nuèn seudonimoa izan zen, 1989-1992 urteetan. Izengoiti hori aski ezaguna izan
zen Ezker Abertzalearen baitan.</span><br />
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: large;">Idazki hau lehenago argitaratua izan da blog honetan, 2012ko abuztuaren 27an, hain zuzen ere. Jendearekin solasean ohartu naiz ez dela bat ere ezaguna, eta merezi duela berriz argitaratzea, zazpi urte hauetako balantzea egin ahal izateko, eta irakurle guztiek oraingo egoera baloratzeko, nork bere iritzia osa dezan.</span><br />
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: large;">Erran bezala, testu honen zazpigarren urteurrenean, hilaren 25ean, idazki luzea argitaratuko dut, gaur egungo koiunturari buruzkoa. Anartean, hona hemen duela zazpi urte nituèn gogoeta eta pentsamenduak. Praxi iraultzaileak erranen du zuzen ala oker nenbilen...</span><br />
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: large;">Azpimarrak eta testuko gainontzeko ezaugarri bereziak nik gaur egun, zazpi urte ondoren, egindakoak dira.</span><br />
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto; text-align: justify;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto; text-align: justify;">
</div>
<div align="center" class="Standard" style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS";"><b>BORROKA
DA BIDEA,</b></span></span></div>
<span style="font-size: x-large;"><b>
</b></span>
<br />
<div align="center" class="Standard" style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS";"><b>ATXIK
ETA JO AITZINA!!! </b></span></span></div>
<span style="font-size: x-large;">
</span>
<br />
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: x-large;">
</span><span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;"> </span><span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;">Idazki honen helburua
Euskal Herriko egoera politikoaren azterketa
egitea da. Hamabi tesietan oinarritu dugu geure analisia:</span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS";"><u style="font-size: x-large;"><span style="font-size: x-large;">1.- Gure abiapuntua, klase borroka eta
oro har botere harremanen azterketa da. Hori egin gabe ez baitago egoera
ulertzerik.</span></u><span style="font-size: large;"> Euskal Herria, eta zehazkiago, </span><b><span style="font-size: x-large;">Euskal Herri Langilea </span></b><span style="font-size: large;">(hemendik
aitzina EHL) bi estatuk zapaltzen dute: Espainia eta Frantzia. Bi estatu horiek
mendez mende eraiki dituzte klase zapaltzaileek, forma desberdinak emanez.
Azken berrehun urteotan Nazio-estatu bilakatzen saiatu dira, gure Herriaren
izatea bera kinka larrian jarriz.</span></span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS";"><span style="font-size: large;">2.- Estatu espainolari dagokionez,
1931-1939 ziklo iraultzailea suntsiturik, oligarkiak berrrogei urteko diktadura
faxista (</span><b style="font-size: x-large;">nazionalkatolizismo frankista</b><span style="font-size: large;">) ezarri zuen. Oligarkia horrek
berak </span><b><span style="font-size: x-large;">Monarkia borboitarra berrezarri
zuen</span></b><span style="font-size: large;"> 1975-1978 urteetan, funtsezko botere egiturak aldatu gabe: zapalkuntza
kapitalista eta espainolak ez diren Herri eta Nazio guztien ukazio eta
asimilazioa. Horixe da, hain zuzen, 1978ko Konstituzioak bermatzen duen egoera
zapaltzailea.</span></span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS";"><span style="font-size: large;">
Bergauza erraten ahal dugu Estatu frantsesari buruz: </span><b><span style="font-size: x-large;">V Errepublikak
zutik mantendu zituen nazionalismo etnozida frantsesaren bi zutabe horiek.</span></b><span style="font-size: large;"> </span></span><br />
<span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS";"><span style="font-size: large;"><br /></span></span>
<span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS";"><span style="font-size: large;">Bi
estatuetan beraz, ez dago guretako zinezko demokraziarik. Zeren eta
autodeterminazio eskubidea baita zinezko demokrazia eta askatasunaren oinarri
eta ardatza. </span><span style="font-size: x-large;"><b>Ukazio honek behartu zuen EHL borroka armatuari berriz ekitera
Gerra Handia (1936-1945) bukatu ondoren.</b></span></span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS";"><b><span style="font-size: x-large;">3.- Haustura demokratikorik ez da izan
beraz, ez Frankismoarekikoa, ezta Jakobinismoarekikoa ere </span></b><span style="font-size: large;">(Jakobinismoa erraten
diogu nazionalismo frantses inperialista eta etnozidari, historikoki
nazionalismo espainolaren iturri eta eredua izan dena). Iazko martxoan Nazio
Askapenerako Euskal Erakunde </span><span style="font-size: x-large;"><b><u>Sozialista Iraultzaileak</u> </b></span><span style="font-size: large;">aldarrikatutako su-etenak
egoera honetan eragin nahi zuen, prozesu demokratikoa irekiz eta zabalduz
Euskal Herrian. Hau da, urte luzetako borrokaren ondorioz, haustura
demokratikoa erdietsi bi estatuetan, urratsez urrats. Etapa honen helburuak
argiak dira: </span><b><span style="font-size: x-large;">Autodeterminazioa, Amnistia eta Nafar Lurraldeen Birbatasuna (Hego
eta Iparraldeko erritmoak kontuan hartuz)</span></b></span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS";"><span style="font-size: large;">4.- Prozesu honek, gure ustez, haustura
demokratikoa eragin behar du bi estatu zapaltzaileetan. Berez eta beraz, prozesuak
</span><b><span style="font-size: x-large;"><u>demo-kratikoa</u></span></b><span style="font-size: large;"> izan behar du, hitzaren zentzu sakon eta etimologikoan, hau da </span><span style="font-size: x-large;"><b><u>Herri
Boterean oinarritutako prozesua</u></b></span><span style="font-size: large;">, non EHL autodeterminatuko den, bukaeran
Independentzia eta Sozialismoa erdietsiz eta zapalkuntzarik gabeko Herria
osatzeari ekinez. Hots, </span><b><span style="font-size: x-large;"><u>prozesu iraultzaile iraunkorra</u>, </span></b><span style="font-size: x-large;"><b><u>etenik gabea</u></b></span><span style="font-size: large;">, fase
desderdinak ukanen dituena: demokratikoa, sozialista, utopista (</span><span style="font-size: x-large;"><b><u>komunista</u></b></span><span style="font-size: large;">,
nahiago bada.) Haustura demokratiko hau bi estatuetako Herri eta klase zapaldu
guztiek erdietsi behar dute, ezinezko baita bertzenaz. Hau da, Euskal Herri
Langilearen borrokak bidea urratzen du gainontzeko Herri Langileendako, Euskal
Iraultza Europako Iraultzaren abangoardia bilakatuz </span><i style="font-size: x-large;">de</i> <i style="font-size: x-large;">facto.</i></span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;">5.- Gogoeta honek erakusten digu iazko
martxoan abiatu zèn prozesu demokratikoaren zinezko tamaina eta neurria. Eta
honek argitu eta azaltzen ahal digu <b>bederatzi hilabeteotan ezagutu ditugun
krisi eta kontraesanak</b>. Zeren klase sozial guztiek beren interesen arabera
jokatu baitute prozesu honetan, nork bere kontzientzia mailaren arabera,
jakina. Eta hortxe berean kausitzen da gakoa, bi oligarkiek maila handia
erakutsi dutelakotz. EHLak, aldiz, kontzientzia lausoa.</span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;">6.- Oligarkia frantses eta espainolak ez
dira bloke homogeneoak: beren baitan talde,frakzio eta korronte diferenteak
ageri dira. Laburbilduz eta sinpletuz, bi joera nagusi nabari dugu:</span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;">
A.- Oligarkia kontserbadorea
eta yankizalea, AEBetako multinazionalei lotua
eta Estatu sionistari hertsiki atxikia.
Oraingo ofentsiba inperialista orokorraren
aldekoa, erabat unilateralista.</span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;">
B.- Oligarkia liberal eta europazalea,
Europako Batasuneko interes inperialistei
lotuagoa, ofentsiba horrekin taktikoki kritikoa eta Inperio kapitalistari buruz ikuspegi
multilateralagoa duena.</span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;">
Erabateko sinplekeria litzateke bi joera horiek alderdi zehatz batzuekin
identifikatzea, bainan uste dugu aise ikus eta koka daitezkeela bi joerok
egoera politikoan. Geroko txosten baterako uzten dugu azterketa xehe eta
zehatzagoa.</span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;">7.- Nazio Askapenerako Euskal Erakunde
<b><u>Sozialista Iraultzaileak</u></b> bere su etenaz abiatu eta irekitako prozesuak klase
eta botere harreman sare konplexu honetan eragin zuen, burgesia eta beren
sateliteetan jarrera diferenteak sortuz:</span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS";"><span style="font-size: large;"> A.- Oligarkia yankizaleak kontrako
jarrera zorrotza hartu zuen, </span><b><u><span style="font-size: x-large;">Euskal Herriaren
erabateko derrota bilatuz, 1937koaren neurrikoa.</span></u></b></span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;">
B.- Oligarkia europazaleak ENAM
eta oro har EHLren errendizioa bilatzeari
ekin zion, i<b>txura negoziatuarekin,</b> nazioarteko gainontzeko ereduak aplikatuz.</span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;">Bi oligarkien joera hauek helburu berbera
xerkatzen dute, bistan denez, baina tresna eta baliabide desberdinekin.
Kontraesan eta ñabardura horiek biziki garrantzitsuak dirateke geroan, prozesu
demokratikoa indartzen den neurrian oligarkiaren baitako arrakaldura horiek
areagotuko baitira, lehertu arte</span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;">8.- Azken bederatzi hilabeteotan </span><span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: x-large;"><b>bi
taktika</b></span><span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;"> aplikatu dute aipatutako oligarkien frakzioek. Estatu espainolari
dagokionez, </span><span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: x-large;"><b><u>bi bloke</u></b></span><span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;"> agertu dira: bata PPk politikoki ordezkatzen duena,
bigarrena PSOEk gidatzen duena (bere mende hartzen ditu Estatu espainoleko bertze
nazioetako burgesia erregionalista eta autonomisten ordezkari politikoak:
CiU,ERC/BNG/PNV,EA, NaBai/CC...).</span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;">9.- PSOEko Gobernuak ez du bete
hitzartutako hiru baldintzak: errepresioaren etena, ezker abertzalearen
iharduera politiko normalizatua eta Euskal Herriaren erabakitze eskubidearen
gaineko adierazpen instituzionala. Erabat koherenteki jokatuta, denbora galtzen
aritu da etengabe, eta aldi berean errepresioa gogortu eta areagotu du arlo
guztietan, balizko amoremate, umiliazio eta errendizioa bilatuz. </span><span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: x-large;"><b><u>Helburua, ENAM
sistemaren baitan integratzea, jakina.</u></b></span><span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;"> Bertzalde, oso seriotan hartu behar da
iazko ekainean Rajoy neofrankistak Zapaterori errandakoa, Estatua ez zuela
ordezkatzen, alegia. <b>Honek erakusten digu oligarkia frankistak, Monarkiak
barne, ez duela PSOEren taktika inolaz ere onartu. Areago, ahal duen guztia
egiten ari da PSOE eta berak ordezkatzen duen burgesiaren zatia gobernutik (ez
boteretik, jakina) kentzeko.</b></span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;"> PSOEren jokabidea guztiz </span><span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: x-large;"><b><u>logikoa </u></b></span><span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;">da beren
<b><u>klase ikuspegitik</u></b>. Kontuan hartu behar dugu mugimendu iraultzaile askoren
jokaera Sobiet Batasunaren sistema hondoratu zenetik. Adibide xumeak jartzeko:
Ertamekikako Iraultzak (Nikaragua, El Salvador, Guatemala) Hegoafrika,
Irlanda... </span><span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: x-large;"><b><u>Inperialismoak negoziazio prozesuak abiatu zituen orduan mugimendu
iraultzaileak indargabetu eta neutralizatzeko, sisteman integratuz eta herri
borrokak suntsituz</u></b></span><span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;">. Emaitzak denen bistan dira, zorigaitzez.</span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;">10.-Ez da harrigarria bi oligarkiek
eskura izan duten guztia erabili izana Euskal Herriaren prozesu demokratikoa
gelditzeko nork bere eran eta taktikan. Guztiz logiko eta ulergarria da.
</span><span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: x-large;"><b>Ulergaitza dena da ezker abertzaleko zuzendaritzaren jarrera</b></span><span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;">. <b>Militantziari ez
zaio argi eta garbi azaldu prozesuaren tamaina estrategikoa.</b> </span><span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: x-large;"><b><u>Eta hori, gure
ustez, ildo politiko erreformista (edota sozialdemokrata, nahiago bada) baten
ondorio zuzena da. Perspektiba falta ikaragarria, eta aldi berean, kezkagarria.</u></b></span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;">Ildo erreformista honen alde Irlandako
adibidea aipatzen da behin eta berriz, eta hori </span><span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: x-large;"><b>paradigmatikoa </b></span><span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;">da, zeren
adibide argiena baita nola borroka iraultzaile-independentista bat
indargabetzen ahal den sistema inperialistan integratzeko. Inperialismoa ez da
aise tronpatzen ahal, eta aski da ikustea hamar urte honetan Irlandako
independentzia, birbatasun eta sozialismoaren aldeko borrokaren bilakaera
ohartzeko Europako kapitalismoak behar duen “bake soziala” nola erdietsi den
Eiren.</span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS";"><span style="font-size: large;">Hau guztia erratea erabat </span><span style="font-size: x-large;"><b><u>autokritikoa</u></b>
</span></span><span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;">da, idazten ari denak gertaera hauetan parte hartu izan baitu. Eta era berean
hagitz mingarria Bainan egiari bizia
zor!</span><br />
<span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
</div>
<div class="Standard" style="text-align: center;">
<img class="im" src="http://o9.metroflog.com/pictures/408/72/6/212672408_XYYOYACCJVWTVID.jpg" id="foto_actual" name="foto_actual" style="cursor: pointer;" /><span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; mso-ansi-language: ES;"> </span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
</div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><br /></span></span>
<span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;"><span style="font-size: x-large;">11.-</span> <u><span style="font-size: x-large;">Iraultzaren aukera baztertzen den
heinean, sistema kapitalista eta inperialistan integratzea bertze biderik ez
zaigu gelditzen</span></u>. </span><br />
<span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;"><u><br /></u></span>
<span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;"><u>Hori bai, ahalik eta baldintza hoberenetan</u>. Bainan hori
ameskeria da gure egoera geopolitikoan!</span><br />
<span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;">Ez dugu zalantzan jartzen hori egiten ari
direnen borondate ona, horietako aunitz lagun eta adiskide baititugu. Bainan
aitzina jotzeko baldintza, kritika eta autokritika dira, ez dago bertze
biderik. Halaber, espero dugu idazki hau ere kritikatua izanen dela. Agian bai!
Burdin eta altzairuzko logika horren
baitan ulertu behar da Batasunaren deia Ibarretxeren manifara joateko. Eta are
gehiago azken aste hauetako adierazpen
argigarriak, hala Arnaldorenak nola Rafa Diezenak ere. Eta ildo berean kokatzen
ditugu ekainaren 30eko Zapateroren adierazpenaren balorazio baikorra, edota
Entzutegi Naziaren aurrean izandako jarrera gorabeheratsua. </span><br />
<span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;"><br /></span>
<span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: x-large;"><b><u>Gure hipotesia da Ezker Abertzalearen zati handi bat logika erreformista eta sozialdemokratan
barnatu dela, eta gertaera honek azaltzen dituela azken hilabete hauetako joera
kontraesankorra.</u></b></span><span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;"> </span><br />
<span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;"><br /></span>
<span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;"><img height="426" src="" width="640" /></span><br />
<span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;"><br /></span>
<span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;">Zeren Madrilgo ekintza ondoren, eta honek sortu zuèn krisia
aztertuz argiro dakusagu Ezker Abertzalearen baitan bi joera politiko diferente
nabarmendu dela. Noraino eta etsaiek berek ozenki aldarrikatzeraino.</span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;"><b>12.- Gure ustez, borroka
ideologiko-organizatiboa abiatu behar dugu gaur egun, aipatu ildo
erreformistari aurre eginez eta militantziari arazoak argi eta garbi azalduz.</b> </span><br />
<span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;"><br /></span>
<span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;">Eta bidenabar gure sustengu eta elkartasuna adieraziz Nazio Askapenerako Euskal
Erakunde Sozialista Iraultzaileari, uste baitugu ildo iraultzaileari zintzoki
eusten diola. Kritikak kritikak eta ñabardurak ñabardura, </span><span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: x-large;"><b><u>euskal iraultzaile
guztiok batera jokatu behar dugu egoera larri honetan</u></b></span><span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;">. </span><br />
<span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;"><br /></span>
<span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;">Honen guztiaren
ondorioz, hiru eginkizun zehaztu nahi ditugu euskal iraultzaileondako:</span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;"> 1.-
Arlo teorikoan, hil ala biziko afera da teoria iraultzaile <u>guztien</u>
indartzea. Dela marxismoa, dela komunismo libertarioa, feminismoa,
ekologismoa... “<b><i>Teoria iraultzailerik gabe ez dago mugimendu iraultzailerik</i></b>”
zioen Leninek. Gaur egun hori da, gure ustez, euskal borrokalarien hutsunerik
gorriena. Guri dagokigunez, 1991an lehen aldikotz plazaratu genuèn
hipotesi-proposamen teorikoa (materialismo utopikoa, alegia) garatu eta
sakontzeko engaiamendua hartzen dugu, urtebeteko epean. Halaber, Euskal
Iraultzaren bidean estrategia zehazteko konpromisoa ere hartzen dugu geure
gain, bortz hilabete barru.</span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;"> 2.-
Antolakuntza arloan, gaur egun diren erakunde eta antolakunde guztiak
indartzeaz gain, euskal iraultzaileen koordinakunde iraunkorra antolatzea
proposatzen dugu, emeki-emeki nagusitzen ari den ildo erreformistari aurre
eginen diona.</span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;"> 3.-
Borroka arloan, herri borroka guztiak areagotzea da gure eginkizuna, nork bere
tokitik eta militantzia esparrutik. </span><span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: x-large;"><b><u>Helburu nagusia, Euskal Nazio Askapenerako
Mugimendua berreraikitzea da, Euskal Herri Langilearen kontzientzia
iraultzailea indartuz eta zorroztuz.</u></b></span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div align="center" class="Standard" style="text-align: center;">
<span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;">Izan ongi eta lotu
borrokari!!!</span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div align="center" class="Standard" style="text-align: center;">
<span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;">Gora Euskal Herri
Langilea!!!</span></div>
<div align="center" class="Standard" style="text-align: center;">
<span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;">Gora Euskara Ta
Askatasuna!!!</span></div>
<div align="center" class="Standard" style="text-align: center;">
<span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;">Gora Euskal
Iraultza!!!</span></div>
<div align="center" class="Standard" style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="Standard">
<span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;">Euskal Herrian,
2007ko urtarrilaren 25an.</span></div>
<div class="Standard">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
<span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;">Euskal Gazteria iraultzailearen aldeko
borroka eguna. </span><br />
<span lang="ES" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;"><br /></span>
<span lang="EN-US" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;">Mikel Erro. </span><br />
<span lang="EN-US" style="font-family: "Comic Sans MS"; font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="Standard" style="text-align: justify;">
</div>
<div class="Standard" style="text-align: center;">
<span lang="EN-US" style="font-family: "Comic Sans MS";"><span style="mso-tab-count: 2;"> </span></span><img src="http://img02.lavanguardia.com/2014/01/11/La-manifestacion-ha-invadido-l_54399026494_54028874188_960_639.jpg" height="426" width="640" /><span style="font-family: 'Comic Sans MS';"> </span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto; text-align: justify;">
</div>
<span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"> </span> </span></div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/15080676490287503611noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4154657410915886256.post-4938748399035696942013-08-29T01:49:00.000+02:002013-08-30T13:52:21.215+02:00Reinaldo A. Carcanholo, agur eta ohore <style type="text/css">P { margin-bottom: 0.21cm; }A:link { }</style>
<br />
<style type="text/css">P { margin-bottom: 0.21cm; }A:link { }</style>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<style type="text/css">P { margin-bottom: 0.21cm; }A:link { }</style>
</div>
<div align="JUSTIFY" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Times New Roman, serif;">Orain
dela egun batzuk, <i>Das Kapital</i> serio estudiatu nahi duten lagun
batzuekin hitz egiteko aukera izan nuen. Marxen lan handia aztertzeko
euren arrazoia ez da akademikoa, arrazoi iraultzailea baizik. Teoria
Iraultzailerik gabeko Mugimendu Iraultzailea ezinezkoa delakoan
baitaude. Bai eta teoria horren funtsezko osagai bat <i>Das Kapital</i>
delakoan ere. Solasaldi horrek irakurketa hartan laguntzeko
zerbait argitaratzeko ideia sortu zidan.</span></div>
<div align="JUSTIFY" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Times New Roman, serif;"><i>Das
Kapital </i>liburu dentso eta luzea da. Hau irakurtzeak eta
estudiatzeak, beraz, denbora eta esfortzua eskatzen digu. Eskaera
honetarako prest dagoenak ere, baina, aurkitzen du hasierako
zailtasun bat: liburuaren lehenengo hiru kapituluen ulermena, lehena
bereziki. Marxek berak onartu zuen hau. Horregatik idatzi nahi nuena
zailtasun hau gainditzen laguntzeko izango zen</span></div>
<div align="JUSTIFY" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Times New Roman, serif;">Horiek
horrela, nire irakurketan lagundu zidan Reinaldo A. Carcanholo
ekonomista brasildarraren idazlan bat ekin bilatzen ari nintzela,
Carcanholoren heriotzaren berri izan nuen. Ekainean hil zitzaigun eta
ez nuen jakin.</span></div>
<div align="JUSTIFY" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Times New Roman, serif;">Izan
ere, Carcanholok egungo kapitalismoa ulertzeko ekarpen interesgarriak
egiteaz gain Marxen lan teorikoa zabaltzeko lan eskerga egin zuen.
Lan hau erabiltzea izango litzateke egin diezaiogun omenaldirik
onena. Ondorenean, nire ustez oso erabilgarriak diren bi adibide
datozkizue.</span></div>
<div align="JUSTIFY" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Times New Roman, serif;"><span style="font-size: large;">Lehena, ondoko bideoa non ematen zaizkigu hainbat gako, oso interesgarriak, Marxen
Kapitalaren lehenengo zatia ulertzeko.</span></span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.blogger.com/video.g?token=AD6v5dxYGvQNHPjygeRNl9o1sbl0eDeUgHtmEXb1s0fp0QzYZX-rzJiBzk4ylTehGJftsNDXstO-BHzXQ1u7yV030w' class='b-hbp-video b-uploaded' frameborder='0'></iframe></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
</div>
<div align="JUSTIFY" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Times New Roman, serif;"><span style="font-size: large;">Bigarrena,
<a href="https://docs.google.com/file/d/0B-M472zwLkF2cldWajBCT2ZELXM/edit?usp=sharing">MERCANCÍAY VALOR-TRABAJO: Guía de Lectura de Marx</a> bere lana. Hau dugu
gida “klasiko” bat Marxen testuari </span></span><span style="font-family: Times New Roman, serif; font-size: large;"><u>zuzenean</u></span><span style="font-family: Times New Roman, serif; font-size: large;">
aurre egiteko. Klasikoa baina ez ohikoa, ikusi ahal denez egilearen
hitzetan beraietan:</span></div>
<div align="JUSTIFY" style="margin-bottom: 0cm; margin-left: 0.98cm; margin-right: 0.87cm;">
<span style="font-family: Times New Roman, serif; font-size: large;"><i>Hasteko, Das Kapitalaren
ezaugarri garrantzitsu bat aipatu behar dugu. <u>Bertan ez dugu
aurkituko aurreko ikerketa baten azkeneko emaitzen azalpena</u>,
ondorioen laburpen baten antzeko zerbait. Agertuko zaiguna da,
nolabait, <u>ikerketaren ibilbide bera</u>, kontzeptu berri bakoitza
aurkitu ahal izateko beharreko urrats metodologikoak. Testua arretaz
eta ordenaz irakurtzean <u>egileak eskutik eramango gaitu
errealitatearen sistematiko eta metodikotik kontzeptu berriak
aurkitzera</u>. (...)</i></span></div>
<div align="JUSTIFY" style="margin-bottom: 0cm; margin-left: 0.98cm; margin-right: 0.87cm;">
<span style="font-family: Times New Roman, serif; font-size: large;"><i>Onar dezagun egilearen
gonbidapena, eman diezaiogun eskua, izan dadila gure gidari une
batez, urrats erraz zein zailetan. Laster ikusiko dugu ez dugula bere
eskua behar, <u>gure kabuz ibili ahal izango dugu</u>.</i></span></div>
<div align="CENTER" style="font-style: normal; font-variant: normal; margin-bottom: 0cm; margin-left: 0.98cm; margin-right: 0.87cm;">
<span style="font-family: Times New Roman, serif;"><span style="font-size: large;">(azpimarrak eta
euskarapena nik egindakoak dira)</span></span></div>
<div align="LEFT" style="font-style: normal; font-variant: normal; margin-bottom: 0cm; margin-left: 0.03cm; margin-right: 0.16cm;">
<span style="font-family: Times New Roman, serif;"><span style="font-size: large;">Hau guztia duzue
teoriaren militante bikaina zen burkide honek nire irakurketarako
emandako laguntza. Espero dut zuentzat ere lagungarria izatea. </span></span>
</div>
<div style="margin-bottom: 0cm; text-align: justify;">
<br /></div>
Jakue Garmendiahttp://www.blogger.com/profile/06544175123404430042noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-4154657410915886256.post-74107602582230865322013-08-23T14:18:00.000+02:002013-08-23T14:18:15.163+02:00DUBLIN HIRIAN 1913an<style type="text/css">P { margin-bottom: 0.21cm; }A:link { }</style>
<br />
<div align="JUSTIFY" style="margin-bottom: 0cm;">
Orain dela 100 urte
(1913ko Abuztuaren 26an) Dublingo langileriaren sektorerik pobre eta
zapalduenek borroka historiko bati ekin zioten.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.blogger.com/video.g?token=AD6v5dwofpRSoYbkd_5qd3S-zNGdMAgXdVz2MkEd6ni0WMlq0NxhlLuajwPEn7mBcDcPtU_e0debFXSaMZieN2phLw' class='b-hbp-video b-uploaded' frameborder='0'></iframe></div>
<div style="margin-bottom: 0cm; text-align: center;">
<br /></div>
<div align="JUSTIFY" style="margin-bottom: 0cm;">
<i>Larkin eta Connolyren
Balada</i> herri kantak dioenez:</div>
<div align="CENTER" style="margin-bottom: 0cm;">
<i>Dublin hirian 1913an</i></div>
<div align="CENTER" style="margin-bottom: 0cm;">
<i>Ugazabak aberats</i></div>
<div align="CENTER" style="margin-bottom: 0cm;">
<i>Eta pobreak esklabo</i></div>
<div align="CENTER" style="margin-bottom: 0cm;">
<i>Emakumeak lanean</i></div>
<div align="CENTER" style="margin-bottom: 0cm;">
<i>Eta umeak gose </i>
</div>
<div align="JUSTIFY" style="margin-bottom: 0cm;">
Izan ere, garai hartan
Dublingo 20000 familien etxebizitzak gela bakar batekoak eta
osasungaitzak ziren. Ondorioz, tifus eta tuberkulosi bezalako gaitzak
ohikoak ziren Dublingo langile auzoetan. Honi guztiari gehitu behar
zaio langile pobre horiek euren lan baldintzak era kolektiboa
negoziatzeko era kolektiborik ez izatea. Sindikatuak, Britainia
Handiko sindikatuen federazioa kideak zirenak, langile kualifikatuak
antolatzera eta ordezkatzera mugatu baitziren. Azken hau aldatu zen
<a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/James_Larkin">Jim Larkin</a>ek Irlandako sindikatuen federazio subirano bat (<i>Irish
Transport and General Workers Union</i>, <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Irish_Transport_and_General_Workers%27_Union">ITGWU</a>) eratu zuenean eta
langile ez kualifikatuak antolatzen hasi zenean.</div>
<div align="CENTER" style="margin-bottom: 0cm;">
<i>Orduan etorri zitzaigun
Larkin</i></div>
<div align="CENTER" style="margin-bottom: 0cm;">
<i>Olatu indartsu bat
bezala</i></div>
<div align="JUSTIFY" style="margin-bottom: 0cm;">
Eta zenbait enpresatan
hobekuntzak lortu zituen. Zeinak ugazabak biziki ikaratu zuen.
Ondorioz, <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/William_Martin_Murphy">William Murphy</a> kapitalista handiaren ekimena jarraituz,
euren langileei planteatu zieten honako dilema hau: ITGWU
kidetasunari uko egitea, idatziz, edo kaleratzea. Langile gehienek
kapitalisten xantaia lotsagabe hau ez zuten onartu. Eta borroka epiko
bat, <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Dublin_Lock-out">Dublingo lock out</a> delakoa, hasi zen.</div>
<div align="CENTER" style="margin-bottom: 0cm;">
<i>Larkinekin zutik
mantendu ginen</i></div>
<div align="JUSTIFY" style="margin-bottom: 0cm;">
Estatuaren eta
enpresaburuen errepresioari aurre egin behar zioten. Eta modu ausarta
eutsi zioten borrokari. Hemen beste gizon bat aipatu behar da: <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/James_Connolly">JamesConnolly</a>. Dublingo borroka hartan langileen lider nagusia Larkin
bazen ere, Connolly ere, <a href="http://www.youtube.com/watch?v=WQyZfF6nx7I">Christi Mooreren kanta</a>k dioen legez, <i>han
egon zen</i> eta bera izan zen errepresioaren aurkako erantzuna antolatu
zuena. <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Irish_Citizen_Army">Irish Citizens Army</a> <b>(</b>ICA<b>)</b> langileen
autodefentsarako milizia sortuz, hain zuzen ere.
</div>
<div align="JUSTIFY" style="margin-bottom: 0cm;">
Langileek galdu zuten
borroka hura. Errepresioa gogorra izan bazen ere, ez zen derrotaren
arrazoi nagusia. Langileen pobrezia bera eta Irlanda eta Britainia
Handiko langile aristokraziaren traizioa baizik. Azken honek ez zuen izan
kaleratutako langileekin elkartasun ñimiñorik ere eta hauek ezin
izan zioten eutsi lan eta soldatarik gabeko denbora luzeari.</div>
<div align="CENTER" style="margin-bottom: 0cm;">
<i>Zortzi hilabetez
borrokatu genuen</i></div>
<div align="CENTER" style="margin-bottom: 0cm;">
<i>Eta zortzi hilabetez
goseak egon ginen</i></div>
<div align="CENTER" style="margin-bottom: 0cm;">
<i>Larkinekin amaiera arte</i></div>
<div align="CENTER" style="margin-bottom: 0cm;">
<i>Baina jatekorik ez
izateak eta gure umeen negarrek</i></div>
<div align="CENTER" style="margin-bottom: 0cm;">
<i>Apurtzen zigun bihotza</i></div>
<div align="CENTER" style="margin-bottom: 0cm;">
<i>Eta ezin izan genuen
irabazi</i></div>
<div align="JUSTIFY" style="margin-bottom: 0cm;">
Borroka honen emaitza
langileen derrota izateak ez dio borroka epiko honi haren balioa.
Honen emaitza garrantzitsu bat <b>ICA</b>ren sorrera izan zen.
Nolabaiteko jarraipena, beraz, izan zuen <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Pazko_matxinada">1916ko altxamendu</a>an.</div>
<div align="CENTER" style="margin-bottom: 0cm;">
<i>Larkinek utzi
gintuenean guztiz garaituta ematen genuen eta</i></div>
<div align="CENTER" style="margin-bottom: 0cm;">
<i>Langileentzat dena
beltza zirudien</i></div>
<div align="CENTER" style="margin-bottom: 0cm;">
<i>Baina Connollyk
itxaropen berria eman zigun</i></div>
<div style="margin-bottom: 0cm; text-align: center;">
<i><span style="font-family: Arial, sans-serif; font-size: small;">Berriz
altxatuko gara!</span> zen bere leloa </i></div>
Jakue Garmendiahttp://www.blogger.com/profile/06544175123404430042noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-4154657410915886256.post-7444311823450250692013-06-18T01:26:00.000+02:002013-08-29T16:01:50.761+02:00Hizkuntzak eta internazionalismoa<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjXI5gHF-2d82VMdX8h3zBcyasesvWXyQXgIRGycNO1ttFZ81POzxse05fLQrflJOfolGBAcsOFjbmMse0ycDCveJ-Dp0R5qGNgRZEV_fZGBjJLqYwW-KsQ_GNTouuQwdHRwnwPc51JfHYG/s1600/041-sketch-of-james-connolly-by-harry-kernoff-1935.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjXI5gHF-2d82VMdX8h3zBcyasesvWXyQXgIRGycNO1ttFZ81POzxse05fLQrflJOfolGBAcsOFjbmMse0ycDCveJ-Dp0R5qGNgRZEV_fZGBjJLqYwW-KsQ_GNTouuQwdHRwnwPc51JfHYG/s320/041-sketch-of-james-connolly-by-harry-kernoff-1935.jpg" width="224" /></a></div>
<style type="text/css">P { margin-bottom: 0.21cm; }A:link { }</style>
<br />
<div align="JUSTIFY" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Georgia, Arial; font-size: large;"><i><span style="font-family: Times New Roman, serif;">Irlandar
hizkuntzaren, Gaelikoaren, arazoaz ere, sozialista gehienak nahasten
dituen arazoa, erabat ados nago [Sinn Feinekin]. Sinesten dut
nazioarteko hizkuntza bat beharrezkoa dela. Areago, saihestezina
dela. Ez dut uste, baina, nazio txikiek euren hizkuntzen desagerpena
onartzeak hura ekarriko duenik, ez eta erraztuko ere. Ekimen honek
edo, hobe esanda, pasibotasun otzan honek ez du aurreratuko
nazioarteko hizkuntzaren eguna. Aitzitik, ekarriko digu botere
handien arteko borroka, bakoitzak bere hizkuntza nagusi bihurtzeko asmoz.</span></i></span></div>
<div align="JUSTIFY" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Georgia, Arial; font-size: large;"><i><span style="font-family: Times New Roman, serif;">Bestalde,
hizkuntz komun bat adostea </span></i></span><span style="font-family: Georgia, Arial; font-size: large;"><i><span style="font-family: Times New Roman, serif;"><span style="font-family: Georgia, Arial;"><i><span style="font-family: Times New Roman, serif;"><span style="font-family: Georgia, Arial;"><i><span style="font-family: Times New Roman, serif;">errazago da </span></i></span></span></i></span>hizkuntz ezberdinak mintzo diren komunitate txiki askoren artean,</span></i></span><span style="font-family: Georgia, Arial; font-size: large;"><i><span style="font-family: Times New Roman, serif;"> </span></i></span><span style="font-family: Georgia, Arial; font-size: large;"><i><span style="font-family: Times New Roman, serif;"><span style="font-family: Georgia, Arial;"><i><span style="font-family: Times New Roman, serif;">beti boterea galtzeagatik kezkatuta eta
nagusitasunaren bila ibiltzen diren </span></i></span>inperio handi gutxi
batzuen artean baino.</span></i></span></div>
<div align="JUSTIFY" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Georgia, Arial;"><span style="font-family: Times New Roman, serif;"><span style="font-size: small;">(James
Connolly, 1908, <a href="http://connollysociety.tripod.com/2008/02/Connolly-SinnFeinSocialism.html">Sinn
Féin and Socialism </a>artikuluaren pasartea)</span></span></span></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
Jakue Garmendiahttp://www.blogger.com/profile/06544175123404430042noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-4154657410915886256.post-16945751205014306612013-06-14T23:10:00.001+02:002013-06-14T23:14:49.372+02:00ERABATEKO NORMALTASUN DEMOKRATIKO BAKETSU-BAKEZALEKO EGUN ARRUNT BAT ALDEBAKARTASUNAREN LURRALDE MIRESGARRIAN...<br />
<div style="text-align: center;">
<img alt="Berria.info" height="95" src="http://www.berria.info/gifak/berria.jpg" width="400" /> </div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<br />
<header><h3 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;">Arkaitz Agirregabiria</span></h3>
<h3 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;"> eta</span></h3>
<h3 class="titularra" style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"> Zuhaitz Errasti presoek</span></h3>
<h3 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;"> gose grebari ekin diote</span></h3>
<h3 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;"> </span></h3>
</header></div>
<div class="sarrera">
<b><span style="font-size: large;">Neurriak zorroztu dizkiotela salatu nahi du Agirregabiriak, eta Errastik elkartasuna azaldu nahi dio.</span></b><br />
</div>
<div class="sinadura_data">
<b><span style="font-size: large;"><b>Berria.info</b> 2013-06-14 - 18:17:18</span></b></div>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Bordeaux-Gradignan espetxean
dauden Arkaitz Agirregabiria eta Zuhaitz Errasti presoak gose greban
daude atzotik. Joan den astean, erregimen bereziko preso sozial batek
ihes egin zuen Bordeleko beste espetxe batetik, eta geroztik erregimen
bereziko presoei dituzten neurriak zorroztu dizkiete.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="ber_ikus">
<div class="testua" id="testua" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Agirregabiriaren kasuan, erregimen bereziko presoa denez, baldintzak
zorroztu dizkiote. Bereziki salatu nahi du bisitak egiteko baldintzaren
okertzea. "Hala ere, neurrien gogortze horrez gain, beste gertakari bat
ere jasan behar izan du azkenaldian Bordeaux espetxean. Joan den astean
preso sozial batzuen jipoia ere jaso baitzuen", salatu du Etxerat-ek.</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">Egoera hori salatzeko Agirregabiriak atzotik gose greba egitea
erabaki du, eta espetxe berean dagoen Errastik ere elkartasuna adieraziz
bat egin du gose grebarekin.</span><br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><b>Eskubideak errespetatzeko </b></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><b>eskatu du Etxerat-ek</b></span></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<span style="font-size: large;">Etxerat-eko senideek adierazi dute azken asteetan jasaten duten
hirugarren erasoa dela, eta oso epe laburrean Frantziako Estatuko
espetxe batean egiten duten bigarren gose greba. "Honek erakusten du
gure senide eta lagunek espetxeetan zein bizi-baldintza gogorretan bizi
behar izaten duten", adierazi dute. Horregatik, euskal presoen
eskubideak "errespetatu" egin behar direla nabarmendu dute.</span><br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<br />
<header><h3 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;">Londresek</span></h3>
<h3 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;"> Antton Troitiño estraditatzea</span></h3>
<h3 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;"> onartu du</span></h3>
<h3 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;"><img alt="Antton Troitiño 2011ko apirilean Donostian, harrera egin ziotenean." height="423" src="http://www.berria.info/_kode/argazkiak/argazkia_fotono.php?id=80625&data=2013-06-14&karpeta=jarraia&formatoa=H&zab=370" width="640" /> </span></h3>
</header></div>
<div class="sarrera">
<b><span style="font-size: large;">24 urteko espetxe zigorra bete zuen Espainian, eta bete ostean ezarri zioten 'Parot doktrina'. 2012an atxilotu zuten, Londresen.</span></b><br />
</div>
<div class="sinadura_data">
<b><span style="font-size: large;"><b>Berria.info</b> 2013-06-14 - 17:05:06</span></b></div>
<div class="sinadura_data">
<br /></div>
<br />
<span style="font-size: large;">Antton Troitiño euskal presoa (Donostia, 1957) Espainiaratzea onartu du Londreseko Auzitegiak. <i>Parot doktrina</i>
ezarri zion Espainiak, eta zigor hori betetzeko estraditatuko dute.
Aurtengo urtarrilaren 14an hasi zuten epaiketa, Espainiak egindako
estradizio eskaera onartu edo ez erabakitzeko.</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">
</span><span style="font-size: large;">24 urteko zigorra betea du jada Troitiñok; aske geratu ondoren ezarri
zioten 197/2006 doktrina. 2012ko ekainean atxilotu zuten Londresen, eta
gaur auzitegiak atzera bota du presoak jarritako helegitea.</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">
</span><span style="font-size: large;">Presoaren abokatuak ez du jakinarazi berriro ere helegitea jarriko
duen ala ez. John Thomas epaileak maiatzean adierazi zuen Auzitegi
Gorenera hel daitekeela kasuaren "konplexutasunagatik". Epaileak esan
zuen hamalau eguneko epea emango ziela bi aldeei helegitea jartzeko, eta
Auzitegi Gorenean helegitea jartzeko tramiteak hasiko dituzte orain
abokatuek.</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">
</span>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><b>Doktrinaren aplikazioa</b></span></div>
<br />
<span style="font-size: large;">
</span><span style="font-size: large;">Berez, 2011ko urtarrilaren 4an behar zuen aske, baina espetxealdian
prebentibo moduan emandako denbora zela-eta 2017ra luzatu zioten
zigorra. Baina, azkenean, 2011ko apirilaren 13an aske geratu zen. Aske
uzteak polemika handia eragin zuen Espainiako politikagintzan eta
Justizian. Lehen harrera jaso ostean, desagertu egin zen Troitiño.</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">
</span><span style="font-size: large;">Aske geratu bezain laster, hurrengo egunean, Carlos Bautista
Espainiako Auzitegi Nazionaleko fiskalak Troitiño aske uzteko
erabakiaren kontra egin zuen. Lau egun geroago, aske geratu eta bost
egunera, <i>Parot doktrina</i> aplikatu, eta berriz espetxeratu nahi
izan zuten, beste sei urterako. Auzitegi Nazionalaren aginduz, hura
atxilotzen saiatu ziren, baina ez zuten topatu.</span><br />
<br />
<br />
<span style="font-size: large;"><b><span class="sinadura_data">2013-06-14</span></b></span><br />
<div class="burukoak">
<div style="text-align: center;">
<br />
<header><h4 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;">Egotzitakoa ukatu dute atxilotuek, </span></h4>
<h4 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;">eta kartzelatu egin ditu epaileak</span></h4>
<h4 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;"> </span></h4>
</header></div>
<div class="sarrera">
<b><span style="font-size: large;">2002ko paper batzuetan eta 2005eko auto batean oinarritu da epailea Gelbentzuri eta Lizarribarri lau atentatu leporatzeko<br /><br />Inkomunikazio aldian mehatxatu eta kolpatu egin zituztela salatu dute biek</span></b></div>
<div class="sarrera">
<br /></div>
<div class="sarrera">
<b><span style="font-size: large;"><i>Hodei Iruretagoiena</i> </span></b></div>
<div class="sarrera">
<br /></div>
</div>
<div class="burukoak">
<img height="453" src="http://www.berria.info/argazkiak_papera/BERRIA/d20130614/p006_f01.jpg" width="640" />
<br />
<div class="argazoin">
<span style="font-size: large;"> <b>Elkarretaratze bat egin zuten atzo Lizarribarren lankideek, atxilotuei elkartasuna adierazteko. / BERRIA</b></span></div>
<div class="argazoin">
<br /></div>
</div>
<span style="font-size: large;">
Inkomunikatuta eduki dituzten denboran guardia zibilek
mehatxatu eta kolpatu egin dituztela salatu dute Ruben Gelbentzuk eta
Jon Lizarribarrek Espainiako Auzitegi Nazionaleko Ismael Moreno
epailearen aurrean. Atzo goizean eraman zituzten epailearen aurrera;
inkomunikazioa kenduta deklaratu zuten, konfiantzazko abokatuarekin.
Moreno epaileak baldintzarik gabe espetxeratu zituen, «<i><b>behin-behinean</b></i>».<br /><br />Epailearen
aurrean salatu zuten bi atxilotuek Guardia Zibilaren eskuetan jasotako
tratua. Aiert Larrarte abokatuak BERRIA-ri kontatu dionez, Madrilera
bidean jarri orduko galdeketekin hasi zirela salatu dute atxilotuek.
Gelbentzuk bidaia «<i><b>oso gogorra</b></i>» izan zuela esan du, une oro eskuak
atzean lotuta eta burua hanka artean jarrita eraman dutela. Kotxetik
ziegara oihu, kolpe eta mehatxu artean eraman zituztela salatu dute
biek, eta torturatuko zituztela mehatxatuz izan zituztela gau osoan.<br /><br />Legez
kanpoko galdeketak egin zizkietela salatu zuten atxilotuek epailearen
aurrean. Lizarribarrek galdeketa horietako bat «nahiko gogorra» izan
zela kontatu zion abokatuari: kolpatu egin zutela, eta poltsarekin
mehatxatu zutela. Asteazken goizean, guardia zibil bat aurpegia agerian
zuela etorri zitzaiela kontatu dute bi atxilotuek, eta tratua «oso
egokia» izan dela ordutik aurrera. Orduan, Gelbentzuk eta Lizarribarrek
kontatu dutenez, guardia zibil batek aurrerantzean atxiloketak egiten
jarraituko dutela esan zien: «<i><b>Hilero bi eroriko zarete</b></i>». Gainera,
atxilotuek kontatu dute «<i><b>argitu gabeko atentatuak»</b></i> aukeratzeko esan
zietela, «<i><b>biktimak presio egiten ari direlako</b></i>», eta beraiei ez bada besteren bati leporatuko dizkietela.<br /><br />Epailearen aurrera
eraman zituztenean, baldintzarik gabe espetxeratzeko eskatu zuen
Auzitegi Nazionaleko Fiskaltzak, eta hala erabaki zuen Moreno epaileak.
Soto del Realeko kartzelan (Espainia) sartu dituzte biak. ETAko kide
izatea eta 2002ko lau atentatutan «<i><b>txikizio terroristak</b></i>» eragin eta sei
«<i><b>hilketa saio terrorista</b></i>» egitea leporatu die epaileak. Autoan dioenez,
«argitu gabeko» ETAren atentatuak ikertzen ari dira Auzitegi Nazionaleko
Fiskaltza eta Guardia Zibila, eta «<i><b>ikerketa horren emaitza</b></i>» izan dira
astearteko atxiloketak.<br /><br /><b>Interpretazio berria, orain</b><br /><br />Ustez
ETAri 2002an atzemandako paper batzuetan eta 2005eko Baltasar Garzon
epailearen auto batean oinarritu da Moreno atentatu haiek atxilotuei
leporatzeko. Larrartek azaldu du paper haien interpretazio berria egin
dutela epaileak hamaika urte beranduago, eta salatu du Garzonen autoaren
aipamena egin arren, Morenok ez duela besterik zehazten. Hain zuzen,
2003ko azaroan Garzonek agindutako operazio batean atxilotu zuten
Gelbentzu, eta auzi horretakoa da autoa. Beste hamaika lagunekin batera
atxilotu zuten orduan —tratu txarrak salatu zituzten gehienek—, baina
errugabetzat jo zuten. Garzonek hura atera eta lau urtera, 2009an,
Frantziako Poliziak Espainiaren esku utzi zuen Lizarribar, Frantzian sei
urteko zigorra bete ondoren. Orduan, Espainian kargurik gabe libre utzi
zuen Espainiako Poliziak. <br /><br />Astearte goizaldean atxilotu zituen
Guardia Zibilak Gelbentzu eta Lizarribar, Andoainen eta Urnietan
(Gipuzkoa). Espainiako Barne Ministerioak berehala zabaldu zuen ETAk
2002an egindako lau atentatutan parte hartzea egozten zietela. Hala ere,
epaileari esan ziotenez, Auzitegi Nazionalera deklaratzera eraman arte
ez zekiten zer zen leporatzen zietena: Guardia Zibilak ez zizkien
egozten zitzaizkien karguak jakinarazi atxilotu zituztenean.<br /><br />CPT
Europako Torturaren Prebentziorako Elkarteak hainbat gomendio egin
zizkion Espainiari: konfiantzazko medikuarekin eta abokatuarekin egoteko
eskubidea bermatu behar zaie atxilotuei, eta senideek atxilotuak non
dauden jakiteko eskubidea dute. Hiru baldintza horiek behintzat ez dira
bete Gelbentzuren eta Lizarribarren kasuan. <br /><br />Atxiloketak gertatu
bezain laster ohartarazi zuen Amaiur koalizioak Gelbentzuk eta
Lizarribarrek «<b>arrisku handia</b>» zutela tratu txarrak jasotzeko,
inkomunikatu egin zituztelako. Espainiako Barne ministro Jorge Fernandez
Diazengana, Kongresuko Barne Gaietarako batzordeko presidentearengana
eta Espainiako arartekoarengana jo zuten, baina ez zituzten bete
eskaerak.<br /><br />Atxiloketen ondorengo egunetan salaketa adierazpen eta
mobilizazio ugari izan da. Atzo, atxilotuak askatzeko eskatu zuen LABek,
eta Espainiako Gobernuak «<i><b>errezeta zaharretan</b></i>» tematuta dirauela salatu
zuen. Lizarribarren lankideek «<i><b>babesik sentikorrena</b></i>» helarazi zieten
ingurukoei. Nabarmendu zuten egunero «<i><b>gehien behar duten pertsonen
ondoan</b></i>» aritu dela lanean. «<i><b>Lehenbailehen ikusi nahi dugu guren ondoan</b></i>».</span><br />
<br />
<br />
<div id="goiburua">
<br />
<article>
<div class="zintiloa">
<div style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;">IKASTOLAK</span></b></div>
</div>
<div class="zintiloa">
<br /></div>
<div class="zintiloa">
<b><span style="font-size: x-large;"><img alt="Otsailean Hendaiako ikastolaren alde egindako manifestazioa." height="408" src="http://www.berria.info/_kode/argazkiak/argazkia_fotono.php?id=80646&data=2013-06-14" width="640" /> </span></b></div>
<div style="text-align: center;">
<br />
<header><h3 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;">Hendaian ikastola eraikitzeko erabakia</span></h3>
<h3 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;"> legez kanpokoa dela esan du suprefetak</span></h3>
<h3 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;"> </span></h3>
</header></div>
<div class="sarrera">
<b><span style="font-size: large;">Herriko etxeak ikastola hartutako erabakia
atzera botatzeko agindu du, esanez hezkuntza legearen aurkakoa dela. Bi
urtez atzeratu daiteke eraikuntza erabaki horren ondorioz. "Haserre eta
kezkaz" dago Seaska.</span></b></div>
<b><span style="font-size: large;">
</span></b><div class="sinadura_data">
<b><span style="font-size: large;"><b>Berria.info</b> 2013-06-14 - 19:18:12</span></b></div>
<b><span style="font-size: large;">
</span></b></article></div>
<b><span style="font-size: large;"></span></b><br />
<div class="erremintak" style="background: #E8E8E8; font-size: 0.85em; height: auto; margin: 0 0 15px 0; padding: 4px 0 4px 5px; position: relative;">
<br /></div>
<div class="ber_ikus">
<div class="laguntzaileak">
<ul>
<li><span style="font-size: x-large;"><a href="http://www.iparraldekohitza.info/2013/06/14/euskaltzaindia-kezkagarritzat-jotzen-du-euskararen-egoera-ipar-euskal-herrian/" title="Euskaltzaindia "kezkatuta" dago euskarak Iparraldean duen egoerarekin">Euskaltzaindia "kezkatuta" dago <span style="color: black;"><b>E</b></span>uskarak Iparraldean duen egoerarekin</a> </span></li>
</ul>
</div>
<div class="testua" id="testua">
<br />
<span style="font-size: large;">Hendaian ikastola berria
eraikitzeko bideak beste oztopo bat jaso du Frantziako administraziotik.
Suprefetak Hendaiako Herriko Etxeari agindu dio bertan behera utz
dezala ikastola eraikitzeko hartutako erabakia, legez kanpokoa dela
esanez. Uste du hezkuntza legearen aurkakoa dela. Erabaki horrek bi
urterako behintzat atzeratu dezake Hendaian ikastola bat eraikitzea.
Erabakia aztertzen ari da Seaska, baina aurreratu du "<i><b>haserre eta
kezkaz</b></i>" hartu duela gobernuko ordezkariaren erabakia.</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">
</span><span style="font-size: large;">Joan den urtarrilean hasi zuen suprefetak proiektuaren aurkako
ekinbidea. Egungo eraikina txiki geratuta, beste bat eraikitzeko asmoa
du Seaskak, eta herriko etxea laguntzeko prest agertu zen. <a href="http://paperekoa.berria.info/harian/2013-01-27/013/001/baionako_suprefetak_ikastola_laguntzea_debekatu_dio_hendaiari.htm"><i>Falloux legea</i> gogora ekarrita, suprefetak hori egitea galarazi egin zion, ordea</a>; eskola pribatuei dirua ematea galarazten du arau horrek.</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">
</span><span style="font-size: large;">Kontrakotasun handiak jaso zituen suprefetaren erabakiak, eta beste
bide batzuk mahai gainean jarri zituen, betiere diruz laguntzea
debekaturik; <a href="http://paperekoa.berria.info/harian/2013-01-30/009/001/lege_info.htm">egoitza alokatzea eskaini zion udalari</a>. Egoerak aurrera egiteko zantzurik ez, eta <a href="http://paperekoa.berria.info/berria/2013-02-03/002/001/hiru_mila_lagun_batu_dira_hendaian_seaskaren_alde.htm">otsailaren 2an jendetza bildu zen Hendaian, ikastolaren babesteko</a>.</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">
</span><span style="font-size: large;">Pirinio Atlantikoetako prefeta sartu zen tartean horren ondoren, eta <a href="http://paperekoa.berria.info/harian/2013-02-05/011/001/konponbidea_atzeman_nahi_du_prefetak.htm">konponbidearen aldeko agertu zen</a>. Egoera bideratuta zegoelakoan, <a href="http://paperekoa.berria.info/harian/2013-04-24/009/002/ikastola_berria_eraikitzea_onartu_du_hendaiako_herriko_kontseiluak.htm">apirilaren 24an ikastola berria eraikitzeari baiezkoa eman zion Hendaiako Herriko Etxeak</a>.</span><br />
<br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><b>BURGESIAREN USTELKERIA EGUNEROKOA...</b></span></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><b> </b></span> </span></div>
</div>
<span style="font-size: large;">
</span></div>
<br />
<div id="goiburua">
<br />
<article>
<div class="zintiloa" style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;">NAFARROAKO KUTXA</span></b><br />
<br />
<b><span style="font-size: x-large;"><img height="358" id="irc_mi" src="http://www.eitb.com/multimedia/images/2013/02/02/1032484/1032484_mani_foto610x342.jpg" style="margin-top: 106px;" width="640" /> </span></b><br />
</div>
<div style="text-align: center;">
<br />
<header><h3 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;">'CAN auziaren' inguruko ikerketa batzorde bat sortzea baztertu du Nafarroako Parlamentuak</span></h3>
</header></div>
<div class="sarrera">
<b><span style="font-size: large;">Bilduk, Aralar-NaBaik, Ezkerrak, PPNk eta Geroa Baik egin dute batzordea sortzearen alde; UPNk eta PSNk, aldiz, kontra.</span></b></div>
<b><span style="font-size: large;">
</span><span style="font-size: large;"><b>Berria.info</b> 2013-06-14 - 16:38:54 </span></b></article><article><b><span style="font-size: large;"> </span></b></article></div>
<span style="font-size: large;">Nafarroako Parlamentuak
baztertu egin du Nafarroako Kutxako dieten auzia argitzeko ikerketa
batzorde bat osatzeko aukera. Hala egiteko proposamen bat aurkeztu dute
Bilduk, Aralar-NaBaik, Ezkerrak, eta Geroa Baik, eta haien aldeko botoei
batu zaizkie PPNkoak. Batzordea, ordea, ez da sortuko, UPNk eta PSNk
kontra eginda. </span></div>
<div class="testua" id="testua" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"> </span><span style="font-size: large;">Maiorga Ramirez Bilduko Nafarroako Parlamentuko bozeramaileak esan du
"<i><b>Nafarroari egia zor zaiolako</b></i>" aurkeztu dutela mozioa, eta galdetu du
zer gertatu behar den Nafarroako Kutxaren inguruko ikerketa batzorde bat
osatzeko.</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">
</span><span style="font-size: large;">Aralar-NaBaiko bozeramaile Txentxo Jimenezek, berriz, esan du
"<i><b>egiazko arazoa Nafarroako Kutxa bezalako entitate bat galdu eta dirutza
desagertu izana</b></i>" dela. Ikerketa batzordea "<i><b>gizartearekiko erantzukizun
bat</b></i>" da, Jimenezen hitzetan.</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">
</span><span style="font-size: large;">PPNko parlamentari Ana Beltranek adierazi duenez, "<i><b>jakin beharra dago
Nafarroako Kutxarekin zer gertatu den</b></i>", eta gaineratu du parlamentua
ezin dela geratu ardura politikoak eskatu gabe.</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">
</span>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><b>UPN eta PSN, kontra</b></span></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<span style="font-size: large;">
</span><span style="font-size: large;">UPNko bozeramaile Carlos Garcia Adaneroren arabera, ikerketa
batzordeetan "<i><b>ondorio batzuk onartzen dira eta epaitegietara bidaltzen
dira, baina gai hau Auzitegi Nazionalean nahi Iruñeko epaitegietan dago
jada</b></i>".</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">
PSNko parlamentari Juan Jose Lizarbek iragarri du PSNk Nafarroako
Kutxari buruzko txosten bat egiteko eskatuko diola Nafarroako Kontu
Ganberari. Halaber, nabarmendu du auzia epaitegietan ikertzen ari
direla: </span><b><i><span style="font-size: large;">"Auzi hori zabalik da eta amaituko da amaituko den lekuan, zorionez epaileak onak direlako".</span></i></b><br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<b><i><span style="font-size: large;"> </span></i></b></div>
<br />
<div style="text-align: center;">
<br />
<header><h3 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;">Espainiako Auzitegi Nazionalak</span></h3>
<h3 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;"> Garaialde eta Etxaburu senar-emazteak </span></h3>
<h3 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;">absolbitu ditu</span></h3>
</header></div>
<div class="sarrera">
<b><span style="font-size: large;">"Terrorismoa goratzea" egozten zieten, eta
absolbitu egin dituzte; hala ere, Garaialderi sei hilabeteko zigorra
ezarri diote, "autoritateari desobeditzea" egotzita; 200 euroko kalte
ordaina eman beharko dio ertzain bati.</span></b></div>
<b><span style="font-size: large;">
</span></b><br />
<div class="sinadura_data">
<b><span style="font-size: large;"><b>Berria.info</b> 2013-06-14 - 15:57:24</span></b></div>
<div class="sinadura_data">
<br /></div>
<b><span style="font-size: large;"></span></b> <br />
<div class="ber_ikus">
<div class="testua" id="testua">
<br />
<span style="font-size: large;">Espainiako Auzitegi
Nazionaleko Angela Murillo epaileak ebatzi du Joseba Andoni Garaialde
eta Garbiñe Etxaburu senar-emazteek ez zutela ”<i><b>terrorismoa goratu</b></i>”.
Garaialderi, ordea, sei hilabeteko zigorra ezarri dio ”a<i><b>utoritateari
desoditzea</b></i>" egotzita. 200 euroko kalte ordaina eman beharko dio ertzain
bati.</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">
</span><span style="font-size: large;">2010eko irailean Itxaso Lekuona Askapenako kidearen atxiloketa
salatzeko manifestazioan gertatutakoen ondorioz izan ziren epaituak
Joseba Andoni Garaialde eta Garbiñe Etxaburu senar-emazteak.</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">
</span><span style="font-size: large;">Carlos Bautista Espainiako Auzitegi Nazionaleko fiskalak urte eta
erdiko kartzela zigorra eskatu zuen bientzat "<i><b>terrorismoa
goratzeagatik</b></i>". Era berean, bi urte eta zortzi hilabeteko zigorra
gehitzea eskatu zuen Garaialderentzat, "<i><b>autoritateari atentatua</b></i>" egin
ziola uste zuelako, kontzentrazioan zegoen ertzain bati ustez
"<i><b>zaplasteko</b></i>" bat eman ziola-eta. Iñigo Iruin abokatuak absoluzioa eskatu
zuen senar-emazteentzat.</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">
</span><span style="font-size: large;">Fiskalaren arabera, "<i><b>Gora ETA</b></i>" oihukatzeak erakunde armatua goratzen
du, eta beraz, ekintza armatuak babesten ditu. Iñigo Iruin abokatuak,
berriz, absoluzioa eskatu zuen, indarkeria goratu zutela erakusteko
nahikoa frogarik ez zegoela argudiatuta; zaplastekoa ere ez zela
frogagarria adierazi zuen abokatuak.</span><br />
<br />
<b><span style="font-size: x-large;"><span class="sinadura_data">2013-06-14</span></span></b><br />
<div class="burukoak">
<div style="text-align: center;">
<br />
<header><h4 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;">Absoluzioa ez den beste epairik </span></h4>
<h4 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;">ez dute onartuko </span></h4>
<h4 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;">Iruñerriko auzipetuek</span></h4>
<h4 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;"> </span></h4>
</header></div>
<div class="sarrera">
<b><span style="font-size: large;">Ekainaren 22an eginen duten herri harresian parte hartzeko eskatu diete norbanakoei eta taldeei</span></b></div>
<div class="sarrera">
<br /></div>
<div class="sinadura">
<b><span style="font-size: large;">Iker Tubia</span></b></div>
<div class="sinadura">
<br /></div>
</div>
<div class="argazkutxa">
<img height="453" src="http://www.berria.info/argazkiak_papera/BERRIA/d20130614/p009_f01.jpg" width="640" />
<br />
<div class="argazoin">
<b><span style="font-size: large;">Herri harresian harria jarri nahi dute Iruñean, eta ekainaren 22an hasiko dira Gazteluko plazan. / IDOIA ZABALETA / A. PRESS</span></b></div>
<div class="argazoin">
<br /></div>
</div>
<span style="font-size: large;">Absoluzioa. Luis Goñi, Xabier Sagardoi, Maider
Caminos, Mikel Jimenez eta Aritz Azkonak ez dute beste epairik onartuko.
Espainiako Auzitegi Nazionalak sei urteko kartzela zigorra ezarri zien
Segi eta Ekineko kide izatea leporaturik, eta uztailaren 3an epaia
berretsi edota bertan behera utzi beharko du Auzitegi Gorenak. Hori dela
eta, herritarrei eta taldeei herri harresian parte hartzeko eskatu
diete auzipetuek. «<i><b>Herriak du hitza, eta denon artean esan behar diegu
Espainiako eta Frantziako estatuei bukatu direla atxiloketa,
inkomunikazio eta tortura garaiak, eta, konponbidearen kontra pausoak
ematen jarraitzen badute, herri bat topatuko dute aurrez aurre</b></i>», esan du
Azkonak.<br /><br />Beraz, herritar reieta talde guztiei herri harresia
babesteko eskatu die. Ekainaren 22an irudikatuko dute harresi hori,
Iruñeko Gazteluko plazan. 11:30ean hasita, hainbat jarduera antolatuko
dituzte. Iruñerriko kultur taldeei emanaldiak eta tailerrak antolatzeko
eskatu diete. Batzar txikiak ere osatuko dituzte egoera politikoari
buruz mintzatzeko, eta tokian-tokian eman beharreko erantzunez
hausnartzeko.<br /><br />Jarduerak goizean eginen dira, eta herritar guziek
parte hartu behar dutela nabarmendu du Azkonak. «<i><b>Denon artean eraiki
beharreko zerbait da, bakoitzak nahi eta ahal duen moduan herri harresia
sortuko duen harria jarri beharra du</b></i>».<br /><br />Bestalde, gisa horretako
auzien aurrean «<i><b>beste aldera begiratu dutenak</b></i>» gogor kritikatu ditu
Azkonak. «<i><b>Injustizia</b></i>» babestu izana leporatu die, eta «<i><b>konplizetzat</b></i>» jo
ditu. Esan duenez, hurrengo hilabeteetan 200 euskal herritar baino gehiago sar ditzakete
kartzelan. «<i><b>Argi utzi nahi dugu ez ditugula epai politiko hauek
onartzen, eta ez dugula absoluzioa ez den beste ezer onartuko</b></i>», azaldu
du Azkonak. Dioenez, Herriaren etorkizuna dago jokoan.</span></div>
<span style="font-size: large;">
</span></div>
</div>
</div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/15080676490287503611noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4154657410915886256.post-46524452064443730082013-06-14T22:34:00.003+02:002013-06-16T15:11:23.713+02:00AURRERA LANGILERIAren kritika marxista-leninista<img alt="" height="130" src="http://aurreralangileria.files.wordpress.com/2012/10/cropped-aurrera.png" width="640" /><br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Gaur blog honen orriotara ene posizio politiko eta filosofikoen kritika zorrotza ekarri nahi dut. Eta ez nolanahiko kritika, marxismo-leninismotik egindakoa baizik. Marxista-leninista batek egina, Euskaraz.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Ez da erran beharrik ere biziki pozten naizela honelako kritikak agertzeagatik, zeren blog honen sarreran erraten den bezala: "</span><span style="font-size: large;"><b><i>Blog honen helburua </i></b><b><i> Euskal Iraultza Sozialistaz gogoeta eta eztabaida egitea da. Karl Marx militante komunista iraultzailearen esaldi maiteen bidean kokatzen gara:"De omnibus dubitandum" : "Guztia zalantzan jarri".</i></b></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Azken egunetan denetariko gezur, irain eta mehatxu agertu dira "Euskal Herria Sozialista" blogean nire aurka. Ez dut erantzunen, ez baitu merezi. Kritika politikoa, lan teorikoa eta ideologia alienatzaile guztien aurkako borroka da iraultzaile euskaldunok behar duguna, aitzina joko badugu. Bide horretan, "Aurrera Langileria" blogak egiten didan kritika biziki interesgarria delakoan nago, eta horregatik argitaratu dut hemen, lehenago KIMETZ erakunde komunistari egin zioten elkarrizketa egin nuen bezala. Blog honen sarreran erraten den legez: <b><i> "Nihil humanum a me alienum puto": "Humanoa den ezer, ez dut arrotzat jotzen". Iritzi eta gogoeta guztiak, ados egon ala ez, ongi etorriak dira, adimen kolektiboa eztabaidatuz eraikitzen baita. Baldintza
bakarra: irainak eta zakarkeriak ez erabiltzea, eta eztabaida datuz eta
dataz, arrazoiz zein argudioz egitea, jendetasunez eta adeitasunez.Oroz gainetik, geure egiten dugu XVI. mendeko komunista iraultzaileen oihua: OMNIA SUNT COMMUNIA!!!"</i></b></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Beraz, ongi etorriak kritikak eta azterketak, horrela joko baitugu aurrera, Euskal Iraultza Sozialistaren bidean. Egiten zaizkidan kritikak ongi aztertu eta gero, hemen berean erantzunen dut eta polemika zein eztabaida abiatuko dira. Gogor eta gogoz, baina zakarkeriarik gabe, militante iraultzaileen artean...<b><i> </i></b></span></div>
<span style="font-size: large;"><b><i></i></b></span><br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"> </span><img alt="" height="130" src="http://aurreralangileria.files.wordpress.com/2012/10/cropped-aurrera.png" width="640" /></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;">KRITIKA MARXISTA LENINISTA </span></span></b></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;">FERMINTXOREN PENTSAMOLDEARI,</span></span></b></div>
<div style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><br /></span></span></b></div>
<div style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;">MATERIALISMO DIALEKTIKOAN</span></span></b></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"> OINARRITUA</span></span></b></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<br />
<br />
<img alt="euskaliraultzasozialista blog" class="aligncenter wp-image-600" height="358" src="http://aurreralangileria.files.wordpress.com/2013/06/izengabea-1.jpg?w=431&h=243" width="640" /> <br />
<div style="text-align: center;">
<i><b><span style="font-size: x-large;">Ziur? ...</span></b></i></div>
<br />
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><b><a href="http://euskaliraultzasozialista.blogspot.com.es/">Euskal Iraultza Sozialista blog</a>aren kudeatzaile eta<a href="http://euskaliraultzasozialista.blogspot.com.es/search?q=ibil"> IBIL </a>antolakundearen
bultzatzaile dugu Fermintxo, ibilbide politiko luzeko militantea,
klandestinitatea eta espetxea ezagutu dituena. Azken urteotan ENAMen
barneko sozialdemokrata eta likidazionisten aurka aurpegia eman duen
militante bakarrenetarikoa da, honek bai txakurren, bai ustatxen erasoak
ekarri dizkiolarik. Bere burua Langileriaren askapenean kokatzen
duenez, eta bere blogak duen arrakasta ikusita, <span style="font-size: x-large;">Aurrera Langileria-tik
<u>materialismo dialektikoan</u> oinarritutako kritika zorrotza egingo diogu
bere pentsamoldeari.</span></b></span></div>
<span style="font-size: x-large;">
</span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: x-large;"><span id="more-599"></span></span></div>
<span style="font-size: x-large;">
</span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><b>Bere esanetan bere burua marxista-leninista izendatzea
galarazten dion gauza “<i>bakarra</i>” “<i>fededuna</i>” izatea da, eta ondorioz
Askapen Teologian kokatzen da. Xehadura txikia hau, “<i>fedearena</i>”, baina
tamalez materialismo dialektikoarekin guztiz bateraezina. Halako
trikimailu metafisikoa gizartearen, baita naturaren ezagutza zehatzari
eta honen irakurketa zuzenari ateak ixten dizkio, <span style="font-size: x-large;"><u>honetan oinarritutako
ildo politikoari zilegitasun osoa kenduz.</u></span> </b></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><b>Baina bere erlijioa ez da
edozein, Kristautasuna baizik (dirudienez ez Katolizismoa, Vaticanoa,
Kapital monopolistaren diru zuritzaile, inperialismo mendebaldarraren
ONGen begirale eta abarren, denaren menera dagoena).</b></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><b>Antzinako garaietan, non ekoizpen baliabideen garapenak ez
zion ezagutzaren arloan metodo zientifiko-teknikoari erabateko
nagusitasuna ematen, <span style="font-size: x-large;">erlijioa zen gainegitura ideologikoaren oinarri eta
zapalkuntzak bidezkotzeko sostengu nagusia ematen zuena.</span></b></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><b>Hau da,
betiereko izatea eskainiz, garaiko klase zapaltzailearentzat onuragarria
zen oinarri ekonomikoaren funtzionamendua bermatzeko beharrezko
jarrerak eskatzen (edo behartzen) ziren. <a href="http://aurreralangileria.wordpress.com/2012/09/22/337/">Jatorri Biblikoa</a>
duten erlijioen (Judutasuna, Kristautasuna, Islam-a…) arrakasta Erdi
Aroan, tradizio semitikoan jasotako portaerek garai honetako oinarri
ekonomiko feudalaren funtzionamendurako zuten baliagarritasuna dela eta
izan da: patriarkatua eta mendekotasuna, dena sortu duen, denaren jabe
den, leku guztietan dagoen eta zigortzeko gaitasuna duen <a href="https://www.youtube.com/watch?v=BFr7JZ6hQP8">“Jauna”ren irudian</a>
biltzen dena. Kapitalismoa aurreko oinarri ekonomikoaren baitan
ernetzen denez, gainegitura berriak honen herentzia ere izan du, nahiz
eta ez duen lehen zuen indarra, Kapitalaren beharrak ez baitira berdinak
. <u><span style="font-size: x-large;">Askapen Teologiak guzti honi kutsu “iraultzailea” eman nahi dio… ba
oso ondo, baina ez dio zapalkuntzaren aldeko eta Sozialismoaren aurkako
tresna izateari uzten.</span></u></b></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><b><a href="http://aurreralangileria.wordpress.com/2012/11/28/401/">Materialismo historikoan</a>,
oinarri ekonomikoaren eta lanaren ikuspegitik egindako giza garapenaren
azterketan, ez dabil oso fin ezta ere. <u><span style="font-size: x-large;">Bere esanetan Euskal Herri
Langilea “betidanik” existitu da,</span></u> “Jesusito maiteari” gurtza Euskal
Herrian ezarri baino lehenago ez klase borrokarik ez <a href="http://aurreralangileria.wordpress.com/2012/06/21/168/">bestelako gizarte antolakuntzarik</a>
egon izan ez balira bezala. Berez, kristautasunaren “sarrera” ( oso
berandu gainontzeko mendebaldearekin alderatuta ) eraikitzen ari ziren
inperio feudalen boterearen irudikapena besterik ez da, hauen eta
bertako lur jabeen, Erromatar Inperio esklabistako garaiko zapaltzaileen
ondorengoen, boterea finkatzeko, Eliza Katolikoaren banderapean.</b></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><b>Honek badu zerikusia egiten duen <span style="font-size: x-large;"><u>Euskararen mitifikazioarekin (oso ohikoa nazionalista burges-ttipietan )</u></span>. Hizkuntza, <a href="http://www.eroj.org/biblio/stalin/linguist/linguist.htm">gizarteen historian zehar</a>
aldatzen eta moldatzen, hedatzen eta murrizten, jaiotzen eta
desagertzen den fenomenoa da. Euskararen sorkuntza gizarte
pre-klasistetan kokatzen da, bere izatea oso baliotsua bihurtzen duena.
Honen hedadura gaur egun Euskal Herria deitzen denarena baino zabalagoa
izan da, eta egon dira ere (eta daude), beste zenbait hizkuntza eremu
honetan, bestelako Herrien aztarna edo zapalketa azpiegitura desberdinen
eraginaren ondorioz ezarri direnak, Euskaran ere eragin nabarmena izan
dutenak. Hegoaldean, kapitalismoa garatzen hasi zen unean, euskal
burgesia izan zen honi muzin egin zion lehena, espainiar Monarkiarekin
zituen harremanak gaztelera bereganatzera bultzatzen baitzioten, honek
ekoizpen harremanetan gazteleraren aldeko indarra emanez. Kapitalismoa
erabat finkatu zenean, Gaztelako herrietatik iritsitako etorkin andanak
euskal gizartean gaztelera hizkuntz eramailea bihurtu zuten.
Iparraldean, aldiz, industrializazio ezak Paris erdigunea duen
kapitalismoak eragindako kolonizazio prozesua eman da. <u><span style="font-size: x-large;">Hizkuntza bat
gizarte osoarentzat baliagarria ez denean desagertzeko abiada bizia
hartzen du.</span></u> Horregatik da hain <a href="http://aurreralangileria.wordpress.com/2013/03/10/484/">garrantzitsua Estatu kapitalistentza</a>t
beraiek aukeratutako hizkuntzaren nahitaezkotasuna, beren
gainegiturarentzat honen irudizko ikuskerak izan dezakeen eraginaz
gain. Eta gerora garatutako burgesia euskaltzalearen geruza desberdinen
negarrek ez dute hau aldatuko.</b></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">
</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><b><span style="font-size: x-large;">Guk, <u>marxista-leninista euskaldunok,</u> komunismorantz
bideratuko den Estatu Sozialista baten eraikitzearen bidez herri honi
orain arte izan ez duen <a href="http://euskalherriasozialista.blogspot.com.es/2012/01/la-formacion-de-la-nacion-vasca-por.html">naziotasuna eman</a>
nahi diogu, Proletalgoaren Diktaduran oinarritutako
berreuskalduntzearen bitartez,</span> eta Euskal Herriaren <u>ondare historikoa</u>, Euskara honen zati garrantzitsua delarik, beste herri guztiekin lortu
beharreko lanaren askapenean baliagarria den uste osoa dugu. Baina hau
euskaldunok Iraultza Sozialistan izango dugun paperaren araberakoa
izango da.</b></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">
</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">
</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><b>Nahiz eta duela gutxi<a href="http://es.scribd.com/doc/9822366/Otra-Vision-de-Stalin-Ludo-Martens"> Stalin nazioarteko proletalgoaren heroia</a>ren
inguruko bere usteei “auto-kritika” egin diola esan, <u>honi dion gorrotoa
nabarmena da </u>( ordena burgesaren edozein zaindarik duenaren parekoa).
Hau, Stalin burkidea “errusiarzalea” eta “kolonialista” izan zelako omen
da. Benetan Lenin-en enkarguz “<a href="http://www.marxists.org/espanol/stalin/1910s/vie1913.htm">Marxismoa eta auzi nazionala</a>”
idatzi zuen; Alderdi boltxebikearen X. Kongresuan txobinismo
errusiar-handia irmoki salatu zuen; Lenin-ekin batera Errepublika
Sobietarra, bakoitzak bere hizkuntz eta arau propioak zituzten Sobietar
Errepublika Sozialisten Batasuna bihurtzeko proiektua aurrera eraman
zuen; horretarako garapenik ez zuten herriei naziotasuna eraman zien <a href="http://euskalherriasozialista.blogspot.com.es/search?q=El+concepto+de+naci%C3%B2n+de+Stalin+por+Dem%C3%B3filo%28">eta abar</a> eta abar. Urte luze eta latzetan komunisten buru izan zen georgiarrari buruz ari da? Beharbada autodeterminazioa, nazioarteko <a href="http://euskalherriasozialista.blogspot.com.es/search?q=lucha+contra+el+nacionalismo+zu%C3%B1iga">langileriaren interesak aintzat hartu gabe</a>, metafisika hutseko totem bat izango balitz bezala, ezartzearen alde dagoelako izango da? Zeren badakigu <a href="http://nscastellanos.el-foro.org/t73-vascos-con-el-nacionalsocialismo">zeintzuk izan ziren</a> auzi nazionala <a href="http://socialismo-solucion.blogspot.com.es/2010/07/la-union-europea-un-sueno-nazi-hecho_04.html#ixzz1G43z2RPk">inperialismoaren alde</a> erabili zuten lehenak…</b></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">
</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">
</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><b>Amaitzeko, bere ildo politikoa izendatzeko “sozialismo
iraultzailea” zehaztapen anbiguoa erabiltzen du, nolabait zapalkuntzari
aurka egiten dioten “sozialismo” mota guztiak biltzen dituena ( guztiak,
<u> Zientifikoa</u> izan ezik). <u><span style="font-size: x-large;">Hemendik eratortzen da Euskal Behargin
klasearentzat ezinbestekoa den Alderdi proletarioaren eraikuntzaren
aurkako ikuspegia, oinarrizko lan hau zehaztugabeko etorkizun batera
geroratzen duena.</span></u> Honen zergatia azken urteetan ENAMen nagusitu zen
<u><span style="font-size: x-large;">nazionalismo burgesa</span></u> da, berak bere proiektu politikoan bildu nahi
dituen iraultzaile guztiak kutsatuta dituena. <u><span style="font-size: x-large;">Baina ba al dago
iraultzailerik <a href="http://aurreralangileria.wordpress.com/2012/07/22/212/">otegista</a> sozial-txobinista eta <a href="http://aurreralangileria.wordpress.com/2013/01/31/443/">pro-inperialistek</a> hain erraz erabateko botere politikoa eskuratzea ahalbidetu duen mugimenduaren baitan?</span></u></b></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><b><u><span style="font-size: x-large;">Aurrera Langileria-n Euskal Langileria Botere politikoaren
eskuratzera eta Sozialismoaren eraikuntzari ekiteko beharrezko tresnak
eskainiko dion mugimendu marxista-leninista eta euskaldunaren alde
gaude</span></u>, ideologia burgesaren amarru guztiez ongi arazturiko ildo
politikoari ekiteko garaia dela uste baitugu. </b></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<u><span style="font-size: x-large;"><b>Euskal Herriko baita
nazioarteko marxista-leninista orori honen bidean lan egiteko deia
zabaltzen dugu, Sozialismo Zientifikoan oinarritutako nazioarteko
proletalgoaren ildoak Garaipenera eramango gaituen uste irmoaz.</b></span></u></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">
</span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><b>Iraultza ala hil!</b></span></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><b> </b></span><b><img alt="socialismalbanianmosiac" class="aligncenter wp-image-565" height="455" src="http://aurreralangileria.files.wordpress.com/2013/05/socialismalbanianmosiac.jpg?w=452&h=322" width="640" /></b></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">
</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><b>ENE ERANTZUN KRITIKOA</b></span></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Egun pare bat utzi dut pasatzen "Aurrera Langileria" blogeko lagunak niri egindako kritikari erantzun aitzin. On izaten da kontu hauek pausatzen uztea, pertspektiba hartzeko. Gaur igandea, ekainaren 16an, bere gogoeta eta iruzkin kritikoei arrapostua emanen diet.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Erran behar dudan lehendabiziko gauza hauxe da: idazki hau hasiera-hasieratik herrenka abiatzen da. Zergatik? Irakurri hau: </span><span style="font-size: large;"><i><span style="font-size: large;"><a href="http://euskaliraultzasozialista.blogspot.com.es/">"Euskal Iraultza Sozialista blog</a>aren kudeatzaile eta<a href="http://euskaliraultzasozialista.blogspot.com.es/search?q=ibil"> IBIL </a>antolakundearen
bultzatzaile dugu Fermintxo, ibilbide politiko luzeko militantea,
klandestinitatea eta espetxea ezagutu dituena. Azken urteotan ENAMen
barneko sozialdemokrata eta likidazionisten aurka aurpegia eman duen
militante bakarrenetarikoa da, <u><b>honek bai <span style="font-size: x-large;">txakurren</span>, bai <span style="font-size: x-large;">ustatxen</span> erasoak
ekarri dizkiolarik</b></u></span></i><span style="font-size: large;">.</span>" </span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Barkatu, bainan hau ez da egia osoa. Hasteko, nik ez dut onartzen "ustatxa" terminoa Oraingo Ezker Abertzalearen zuzendaritza izendatzeko. Iduritzen zait irain bat dela, irain zital eta zikina, eta gainera, guztiz gezurra. Gauza bat da gaur egungo nazionalismo burges ttipia, "ezkerrekoa" eta erreformista, mugimendu abertzale-independentista eta sozialista iraultzaile politiko-militar batetik datorrena, eta gaur egun sozialdemokrazian erabat kokatzen dena, eta bertze bat, oso bertzelakoa, II. Mundu Gerran nazien aliaturik fidel eta krudelenak, arrazista ultrakatoliko genozidak, judu, ijito eta serbiarren aurka ikaragarrizko sarraskiak egin zituztenak, eta iraultzaile kroaten kontra (komunistak, bereziki) errepresio izugarria baliatu zutenak. Badira aldeak, ezta? Ala ez? </span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Arnaldo Otegi eta berarekin bat egin duten Ezker Abertzaleko militanteak sozialdemokratak dira, erreformistak, borroka iraultzaileen likidazionistak, nahi duzun guztia, bainan ez dute zer ikusirik Ante Pavelic-ekin. Hori edonork ikusten du. Nire ustez, begi bistako kontua da baietz, alde izugarri handiak direla, fanatismorik itsuenak eta sektarismorik zitalenak bakarrik ikusten ez dituenak... </span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">"Aurrera Langileria" blogeko lagunak ezagutzen al du Mugimendu Ustatxaren historia? Eta ezagutzen badu, hala ere, termino hori mantentzen du? Ez zaio exagerazio iraingarri eta mixerable bat iduritzen? "<b><i>Marxista-leninista</i></b>" omen diren batzuk holaxe ibilki dira munduan: Iraultza Sozialistaren bidean haiekin guztiz bat ez datozenak, "<i><b>eusko-naziak</b></i>" dira, "<i><b>faxistak</b></i>", "<i><b>ustatxak</b></i>", "<i><b>arratoiak</b></i>", "<i><b>Herriaren etsaiak</b></i>", "<b>t</b><i><b>rotskistak</b></i>"... eta ez dakit zenbat epiteto gehiago. Hori bai, ez eskatu ustezko eta balizko <i><b>"marxista-leninista" </b></i>horiei azterketa politiko seriorik... eta are guttiago ordenagailua utzi eta kalean aurpegia ematea...</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">Berdin dio aurrean daudenak benetako klase eta nazio-etsaiak izan, adibidez, zinezko frankistak, falangistak, PPko neofrankistak, PSOEko sozialdemokrazia espainolista, PNVko burgesia baskoa, edota aurkari politikoak, Oraingo Ezker Abertzaleko erreformismoa konparazione, edota haiekin bat ez datozen iraultzaile euskaldunak... Bortz axola! Ñabardurak eta azterketak zehatzak ez omen dira biziki "<b><i>marxista-leninistak</i></b>". Zertarako?</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Bainan horrek erakusten duena ez da balizko aurkari edota etsai politikoen gaiztakeria diabolikoa, baizik eta ustezko "<i><b>marxista-leninista</b></i>" horien mixeria politiko eta pertsonala, eta prestakuntza teoriko komunista iraultzaile eta zinez marxista-leninistaren exkaxia, falta edota inexistentzia. </span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Bai, ongi irakurri duzue, mixeria politiko eta pertsonala, eta prestakuntza teoriko komunista iraultzaile eta marxista-leninista exkaxa (zerbait errateagatik). Hori begi bistako kontua da EHS "<i><b><u>Euskal</u>" </b></i>Herria Sozialista" izeneko blogaren kasuan, "<i><b>Marxistas-leninistas de <u>Euskal</u> Herria</b></i>" omen diren horiek, eta espero dut, bihotz-bihotzez, ez dela "Aurrera Langileria" aitzina eramaten duen lagunaren kasua. Benetan espero dut "Aurrera Langileria" blogak marxismo-leninismo euskaldunaren bidean kokatuko dela, tinko printzipio eta kritiketan, bainan argia eta zorrotza argudio eta eztabaidetan. </span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">Baina momentuz, eta tamalez, EHSren bide berdintsua hartu du, terminologian, bederen. Hori bai, Euskaraz, eta arrazoi eta argumentazio politiko minimo batekin. Horregatik erantzuten diogu, gogor bainan adeitsu, hala ere. Iraultzaile bati erantzunen diogu, iraultzaile euskaldun bati. Adeitasunez, bainan aldi berean tinkotasunez. Polemika gogor honetatik biok zerbait ikasiko dugulako esperantzan...</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Praktika iraultzaileaz, militantzia iraultzaile <u><b>errealaz</b></u><b> </b>ere luze mintza gintezke, bainan "Aurrera Langileria" blogeko laguna biziki gaztea denez, agian denbora ukanen du bere bizitzan, hurrengo urteetan, adibidez, bere marxismo-leninismoak zer fruitu praktikoak ematen dituen erakusteko. Oxala baietz! Agian gure laguna ez da sartuko EHS blogaren balizko eta ustezko "<i><b>marxismo-leninismo</b></i>" zakar, fanatiko, zital horretan. Gu bere zain izanen gara, eta zinez poztuko gara <u><b>lan iraultzaile errealean</b></u> hasten bada noizbait. Bitartean, begira nolako "perlak" idatzi zituen pasa den maiatzaren 30eko Greba Orokorrari buruz: </span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<i><span style="font-size: large;">"Aurrera Langileria-n ELA eta LAB sindikatu erreformistek
deitutako <u><b><span style="font-size: x-large;">Greba Orokorraren deialdiaren aurka azaltzen gara</span></b></u><b><span style="font-size: x-large;">, </span></b>hauek
zuzentzen duten behargin aristokraziaren sektoreek Euskal Langileria
bloke zapaltzailearen baitan beren interesak defendatzeko erabiltzen
baitute, Estatu burgesaren aurrean Langileria makurtuz eta beren ildoa
jarraituta eraldaketa iraultzailerako beharrezko tresnak (teoriko zein
praktikoak) alboratuz. Herri Langilearen aurrean behargin klasearen
ordezkari aurkezten dira, Kapitalismo Inperialistaren egituren barnean
egokitutako bizimodu eta ordainsariak zaintzeko, Estatu kapitalistak
patronalaren eta langileen artean egiten duten su-hiltzaile egitekoaren
truke eskaintzen dizkiena."</span></i><br />
<i><span style="font-size: large;"><br /></span></i>
<i><span style="font-size: large;"><span id="more-577"></span></span></i><br />
<span style="font-size: large;">Hona hemen, beraz, marxista-leninista honek erran zuena: Greba Orokorraren <span style="font-size: x-large;"><u><i><b>aurka</b></i></u></span> azaldu zen. Blogean bertan oso ongi ikusten ez diren bi argazkiek iradokitzen dute Donostiako Miramar Jauregian pankarta bat edo bi jarri zitu(zt)ela. Eta Greba egunean, zer? Gure laguna txintxo-txintxo Unibertsitaterat joan zen, bere ikasketak egitera? Ala piketeetan ibili zen? Ez litzateke lehendabiziko aldia izanen, Greba egun batean Unibertsitaterat joan izan dela, ikastera, bere gurasoek ordaintzen dioten karrera aprobetxatu behar baita! Hori bai, gero ordenagailuaren aitzinean denoi bere marxismo-leninismoa erakutsi eta irakatsiko digu... Beharrik petsonalki ezagutzen dugun eta badakigun nor den, bertzenaz hau guztia seriotan hartzeko arriskuan jausiko ginateke... eta biziki haserretuko!</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">Seriotan hartuko ditugu bere arrazoi eta argumentuak, jakina, eta horrelaxe erantzunen diogu idazki honetan zehar, bainan ezagutzen dugunez, noizbehinka aipamenen bat-edo irristatuko zaigu, uste baitugu gazte zintzoa dela, bere idealak dituena, zerbait egin nahi duela, bainan oraindik asko ikasi behar duena, eta batez ere, asko <u><b>EGIN </b></u>behar duena. Etorkizunean iraultzaile integrala izatera heltzen ahal dena, agian. Eta biziki estimatzen duguna, gainera!</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<i><span style="font-size: large;"><span id="more-577"></span></span></i><br />
<span style="font-size: large;">Eta bai, kritika hau herrenka hasten da, zeren eta txakurren eta Oraingo Ezker Abertzalearen erasoez aparte (oso eraso desberdinak bai forman nola fondoan, jakina), "Aurrera Langileria" blogeko lagunari "<b>ahantzi</b>" zaizkio bertze eraso batzuk, aste honetan bertan gertatutakoak. "<i><b>Euskal Herria Sozialista. Marxistas-leninistas de Euskal Herria</b></i>" izeneko blogean denetarik erran didate: "<i><b>eusko nazia</b></i>", "<b><i>trotskista</i></b>" (hau ez dut uste irain bat denik, izendapen politiko bat baizik, baina sentitzen dut, ez naiz trotskista izan sekulan...), "<i><b>arratoia</b></i>", "<i><b>arrazista</b></i>", eta abar... Zergatik "<i><b>ahaztu</b></i>" zaio "Aurrera Langileriari" eraso hau, kritika politiko minimo bat egin gabe, inolako arrazoi eta argumentu teoriko-ideologikorik eman gabe egin dutena? Eraso pertsonal zital hori egin duena "<i><b>marxista-leninista</b></i>" omen delakotz? Eta zergatik kritika egin oraintxe bertan? Txiripa ote da? "Aurrera Langileria"k egin duen kritika argumentatua da, eta horregatik erantzunen diogu. Bainan ez dugu txiripetan sinesten, eta uste dut gure laguna, "materialista dialektikoa" den heinean, ere ez. Biak lotuta daudela uste dugu. Hori bai, bata kritika politikoa da. Bertzea... zer nahi duzu erratea?</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<i><span style="font-size: large;"><span id="more-577"></span></span></i><br />
<span style="font-size: large;">Beraz, ongi dioen bezala, "BAKE FALTSUARI GERRA". Eta bai, laguna, bake faltsuari gerra, baina jende faltsuari ere bai. </span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<i><span style="font-size: large;"><span id="more-577"></span></span></i><br />
<span style="font-size: large;">Gero segituko dut.</span>
<i><span style="font-size: large;"><span id="more-577"></span></span></i><br />
<i><span style="font-size: large;"></span></i></div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/15080676490287503611noreply@blogger.com7tag:blogger.com,1999:blog-4154657410915886256.post-64613908736264306232013-06-14T22:07:00.001+02:002013-06-14T22:07:33.494+02:00Gure esku dago...ala ez?<br />
<div style="text-align: center;">
<span class="sinadura_data"> </span><img alt="Berria.info" height="95" src="http://www.berria.info/gifak/berria.jpg" width="400" /></div>
<br />
<br />
<b><span style="font-size: large;"><span class="sinadura_data">2013-06-14</span></span></b><br />
<div class="burukoak">
<div style="text-align: center;">
<header><h4 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;">HORRELA... GURE ESKU EZ DAGO</span></h4>
<h4 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;"><img height="317" id="irc_mi" src="http://sustatu.com/media/argazkiak/%2013/cache/Screen%20Shot%202013-06-06%20at%2013.27.15_content.png" style="margin-top: 119px;" width="570" /> </span></h4>
<h4 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;"> </span></h4>
</header></div>
</div>
<div class="testua" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Oraintxe jarri da abian ekimen berri bat, «<i><b>Gure esku
dago</b></i>» izenez. Gure ustez, ordea, gaur egungo egoeran, ez dago
baldintzarik euskal aldarrikapen nazionala hor adierazten den moduan
planteatzeko. Izan ere, 2005eko «<b>Ibarretxe plana</b>» izan zenaren
errepikapena delakoan gaude, J. J. Ibarretxe lehendakari ohiak
aurkeztutakoaren oinarri bera baitauka. <b><span style="font-size: x-large;">Berriro ere, bere mugak agerian
utzi zituen, eta Estatu espainolak hasiera-hasieratik moztu zuen bide
beretik ibili behar ote dugu?</span></b><br /><br /><b><span style="font-size: x-large;">«<i>Erabakitzeko eskubide</i>» sonatua
tranpa bat da, beste bat gehiago, tranpa guztietan erortzen baikara,
haur inozoen antzera.</span></b> Begiak estalita hartzen dugu parte jolas horretan,
eta aurkariak, berriz, zabal-zabalik dauzka, eta, gainera, berak
erabakitzen ditu arauak. Zer da «erabakitzeko eskubidea»? Kontsulta
batean bozkatzea? Kontsulta, ados; baina, nork antolatzen du? Zein
lurraldetan? Zer-nolako bermeak daude? Zein agintek babestuko du horko
erabakia? Zein da parte hartuko duen populazioa, zentsua? Eta gaia? Zein
izango da galdera? Gainera, zenbat kontsulta egongo lirateke? Gure
herrian dauden administrazioak adina kontsulta? Estatu bakoitzean bat?
Probintzia bakoitzean? Pirinio Atlantiarreko departamendu osoan bat?</span><br /><span style="font-size: large;"><img height="407" id="irc_mi" src="http://www.naiz.info/media/asset_publics/resources/000/028/412/news_landscape/gure_esku.jpg?1371209712" style="margin-top: 120px;" width="640" /><br /> </span></div>
<div class="testua" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">«<b><i>Erabakitzeko
eskubidea</i></b>» ez da nazioarteko Zuzenbide publikoan jasotako figura bat.
Nahi demokratiko bat adierazten duen figura testimoniala da, baina ez du
inolako balio eratzailerik. <b><span style="font-size: x-large;">Nazioartean, gauza batek bakarrik balio du:
«libre xedatzeko eskubidea», «autodeterminazio-eskubide» ere esaten
diotena.</span></b><br /><br /><b><span style="font-size: x-large;">«<i>Gure esku dago</i>» manifestuan ez da aipatzen nor den
ekintzaren subjektua. </span></b>«<i><b>Gure</b></i>» horrekin nori buruz ari den, alegia.
«<i><b>Independentisten</b></i>» eta «<i><b>demokraten</b></i>» arteko <b><i>t</i>otum revolutum</b><b> </b>bat
planteatzen da. <b><span style="font-size: x-large;"> </span></b></span></div>
<div class="testua" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><b><span style="font-size: x-large;"><img height="346" id="irc_mi" src="http://zuialde.files.wordpress.com/2013/06/gure-esku-dag.jpg" style="margin-top: 95px;" width="614" /> </span></b></span></div>
<div class="testua" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="testua" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><b><span style="font-size: x-large;">Askatze-prozesuaren gunea Euskal Nazioa da.</span></b> Baldintza
hori gabe, ez dago berez prozesurik. Ezin dira leku berean jarri eta,
horrexegatik, plano berean, nazionalki euskaldunak direnak eta beren
burua «<i><b>espainol</b></i>» edo «<i><b>f</b><b>rantses</b></i>» izendatzen dutenak, nahiz eta horiek
ondoren «<i><b>euskaldun</b></i>» direla esan, «<i><b>euskal eskualdekoak</b></i>», alegia. Proiektu
historiko honen ekimena gure Nazioaren gizarte zibilak eduki behar du,
eta ezin da bestela izan. Bera da prozesu hau amaieraraino eramateko
bide-orria egin behar duena.<br /><br />Manifestuan, independentziaren
kontra daudenak inplikatu nahi dira, hain zuzen ere. <b><span style="font-size: x-large;">Hori tolesgabetasun
eta sineskortasun itzelaren erakusgarria da, are gehiago kontuan
hartzen badugu inguruko beste prozesu batzuetan, Katalunian adibidez,
agerian uzten duten etsaitasuna. </span></b>Lainotasun horren ordez, gaude helburua
dela jendea independentziaranzko benetako prozesu batera erakartzea,
hau da, subjektu politiko horretara gauzak garbi ikusten ez dituztenak
edo zer diren ez dakitenak ekartzea. Horretara bideratu beharko
litzateke kanpaina, eta ez Herriaren beharrizan demokratikoei erantzuten
dieten helburuak urardotzera. <b><span style="font-size: x-large;">Gaurko egoeran, ez dauka balio berbera
geure Estatu propioa lortu nahi dugunon posizioak eta gure Herria
Espainiako eta Frantziako estatuei lotuta jarrai dezan nahi dutenenak.</span></b> <b><u><span style="font-size: x-large;">
Hori nahasmena sustatzea da</span></u></b>. Horrixe deitzen diote haiek «<i><b>joko
demokratikoa</b></i>», errealitatean hala ez bada ere. Euskal Herria Espainiako
eta Frantziako estatuen menpe edukitzea ekintza funtsean
antidemokratikoa delako.</span><br /><span style="font-size: large;"><img height="640" id="irc_mi" src="http://txantxangorria.eu/wp-content/uploads/2013/06/0740fb53bf37f8bdeef15780ae8c8e00.jpeg" style="margin-top: 140px;" width="640" /><br /><b><span style="font-size: x-large;"> </span></b></span></div>
<div class="testua" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><b><span style="font-size: x-large;">Gure Herrian helburu bat lortu behar
dugu, zalantzarik gabe: independentzia da.</span></b> Eskozia eta Katalunia
zuzen-zuzenean doaz norabide horretan; <b><span style="font-size: x-large;">guk, berriz, atzera egin dugu
nabarmen eta, gainera, harrotu egiten gara horretaz.</span></b> Benetako
«<i><b>erabakitzeko eskubideak</b></i>», izatekotan, «<i><b>autodeterminazio-eskubidea</b></i>» izan
behar du, bestela paper bustia izango da. </span></div>
<div class="testua" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="testua" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><b><span style="font-size: x-large;">Ez dira bi fase, lehenbizi
«<i>demokrazia</i>» eta gero «<i>independente izan nahi duzun</i>» bozkatu. Ez dago
demokraziarik autodeterminazioa gauzatzen ez bada.</span></b> </span></div>
<div class="testua" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="testua" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><b><span style="font-size: x-large;">Eta
autodeterminazioaren bidea ez da igarotzen, hasteko, Inperio
menperatzaileen bozketa-sistemetatik. Sistema politiko espainola eta
frantsesa oso ongi diseinatuta daude, beren baitatik eta beren arauen
arabera autodeterminazioari dagokion ezer lor ez dadin.</span></b> Euskal
gizartearen inguruan egindako manifestu batean, garbi utzi beharko
litzateke <b><span style="font-size: x-large;">autodeterminazio eskubidea, Estatu propio bat izatearena,
lehen giza eskubidea dela, hori baita herritarrei gainerako eskubide
guztiak bermatzen dizkiena.</span></b></span></div>
<div class="testua" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><b><span style="font-size: x-large;"><img height="358" id="irc_mi" src="http://imagenes2.eitb.org/multimedia/images/2013/06/08/1141354/gure-esku_foto300x168.jpg" style="margin-top: 184px;" width="640" /> </span></b><br /><br />Hori horrela, bide-orri bat planteatu
eta eztabaidatu behar da, eta oraingo une historikoko errealitate
jakina kontuan hartuta, hau da, lehenik eta behin, Espainiako estatuak
duen krisi latza, arlo guztietakoa: ekonomikoa, legitimitateari
dagokiona, egiturazko ustelkeriak ekarritakoa, katalanen ekinaldia, eta
abar. Bide-orri horretan, helburu bakarra independentzia lortzea izango
dela kontuan hartuta, bideak eta borroka-moldeak erabaki ahal izango
dira, baina xede horretara bideratuta betiere. Beste edozein helburu,
bidean estatu menperatzaileek egindako kontzesio gisa besterik ez dira
izango onargarriak, baina inoiz ez azken helburu gisa.<br /><br /><b>Artikulu hau pertsona hauek sinatu dute: </b>Tasio
Agerre, Victor Alexandre, Luis M. Martinez Garate, Ferran Suay i Lerma,
Mikel Sorauren, Humberto Astibia, Fernando Sanchez Aranaz, Hector Lopez
Bofill, Jose Miguel Martinez Urmeneta, Antton Soroa, Mirari
Bereziartua, Jaume Renyer, Angel Rekalde, Patxi Goikoetxea, Beñi Agirre,
Josu Sorauren...</span></div>
<div class="testua" style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"> </span><span style="font-size: large;"><img height="640" id="irc_mi" src="http://www.karkara.com/albisteak/mikel-markezek-parte-hartu-du-gure-esku-dago-ekimeneko-bideoklipean/image_preview" style="margin-top: 68px;" width="502" /> </span></div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/15080676490287503611noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4154657410915886256.post-15173177266797573712013-06-14T08:26:00.000+02:002013-06-14T08:26:49.575+02:00HERRI BOTEREA KLASE BORROKARIK GABE ETA KAPITALISMOA SUNTSITU BARIK?<div class="edukina artikuloa">
<div class="zintiloa" style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;"><img height="342" id="irc_mi" src="http://www.eitb.com/multimedia/images/2013/03/30/1082892/hasier-arraiz-sortu_foto610x342.jpg" style="margin-top: 139px;" width="610" /> </span></b></div>
<div class="zintiloa" style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;">Hasier Arraiz | Sortuko koordinatzailea</span></b></div>
<h2 class="paperezkoa-beltza" style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;">Herri boterea eraikiz</span></h2>
<span class="sarrera-idatzia"></span>
<br />
<div class="art_main">
<div class="ART_BODY">
<div class="qxd_body" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="qxd_body" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Ezin uka Euskal Herrian egoera ekonomiko eta soziala
gero eta zailagoa dela, euskal herritar asko oso bizi-baldintza
gogorrak pairatzen ari baitira. Nahiz eta «<i><b>finantza aztiek</b></i>» eta
gainontzeko «<i><b>merkatariek</b></i>» erraztasunik eman ez, gutxi gorabehera guztiok
ulertu dugu norberaren «<i><b>mikro-ekonomia</b></i>» nola -eta zergatik- iritsi den
honaino, baina hona ekarri gintuztenek ere ez omen dute egungo ataka
gaizto honetatik irtenbidea hain argi antzematen. <u><b>Europar Batasunean
hartutako erabakien ondorioz</b></u>, <b>Ongizate Estatuaren hondakinak badoaz,
uholde batean bezala herritar xehe ugariren bizitzak amildegira
eramanez, gaur galtzen ari garen oinarrizko eskubideak inoiz
berreskuratuko ote ditugun zalantza airean utzita.</b> </span></div>
<div class="qxd_body" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="qxd_body" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Ostiralero jasotzen
ditugun erasoen sakontasuna hain da handia, ezen eta eraso uholde
neoliberal honetan -«<i><b>shock</b></i>» efektupean bageunde bezala- erreakzio
gaitasunik ez izatearen sentsazioa ere badugula. «<i><b>Eraso-jasa</b></i>» hain
bortitza izanda, erantzute soila, bitartean alternatiba-aterkirik
eraikitzeari ekin gabe, etxe bateko teilatu-hegalaren azpitik hurrengo
etxeko teilatu-hegalaren azpira korrika igarotzea bezalakoa da, akaso
tarte labur batez mela-mela eginda ez amaitzeko beharrezkoa, baina une
luzeago batean guztiz ez-nahikoa. <b>Ongizate Estatuaren suntsiketa
planifikatuaren ondorioz</b>, Euskal Herrian Europa osoan bezala lan
eskubide eta eskubide sozialak abiadura handiz galtzen ari dira. <b>
Gainera, Europako botere-gune ekonomikoek espainiar Estatuak
oparotasunean bizitzeari uztea eta duela hamarkada batzuetako maila
ekonomikora itzultzea erabaki dute.</b> Zeresanik ez, erabaki hauek Hego
Euskal Herriko etorkizun hurbilean ondorio zuzenak izaten jarraituko
dute.</span></div>
<div class="qxd_body" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">
</span></div>
<div class="qxd_body" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Euskal Herriko agertoki politiko eta soziala
argitzen ari da: Gehienetan gure Herritik urrun hartzen dituzten
erabakiak Euskal Herrian era lazgarrian eragiten ari diren bitartean,
bertako agertoki politiko eta soziala argitzen doa, bi multzo nagusi
nabarmenduz: alde batetik, egungo ereduari -statu quo honi- kosta ahala
kosta eutsi nahi dioten alderdi politiko, hedabide, sindikatu eta
gainontzeko eragileak eta, bestetik, aldaketa politiko eta soziala
gauzatuz, <b>burujabetzaren bidez beste eredu ekonomiko eta soziala</b> eraiki
nahi dugun indar politiko, sindikal eta sozial abertzale eta
ezkertiarrak. Azken greba orokorrak gure kaleetara eta gure
instituzioetara erakarri zuen agertokia, non bi multzo horiek argiki
aurrez aurre zeuden; ez zen une zehatz bateko argazkia izan, datozen
urteetako film luzearen aurrerapena baizik. Beraz, alternatibarik
izatekotan, bakarrik ezkertiar eta abertzaleen multzotik etortzea espero
daiteke. Noski, horretarako ezkerreko esparru sozio-politiko abertzale
zabalean ados jartzeko gai izan beharko genuke.</span></div>
<div class="qxd_body" style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><img height="302" id="irc_mi" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgGk_0RcFfq3gLZ4J9aM8o-g0X9xtd_bCB_4WJyvhoMC44Rr6IqLcP1Q9ypvpawRh1IgfHtCxE5_pJe9cZtFlehnbNrneWLxkflP87PRWveodA2WyBcnB1xQJ2THg6GI7ucKI9zLoEmyAJC/s640/hasier-arraitz.jpg" style="margin-top: 159px;" width="640" /> </span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">
</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Ez da lan erraza izango, baina ez dago beste biderik. <b><span style="font-size: x-large;">Ezkerretik
eredu neoliberala gaindituko duen alternatibarik</span></b> jaio eta indartzea nahi
ez dutenek oraindik sekulako indarra daukate. Euskal Herri osoan indar
politiko-instituzional handia izateaz gain, sektore horiek batez ere
euskal jendartearengan eragiteko <b>indar mediatiko itzela</b> daukate. Azken
greba orokor guztietan ere ikusi egin dugu: milaka eta milaka herritar
kalera ateratzea lortu duten deialdiek aurretik eta ondoren oso
oihartzun murritza izan dute. Gauzak horrela, ezkerreko alternatiba
eraiki nahi dugunok antolakuntza eta borroka eskainiz jarraitu behar
dugu; noski, betiere norabide argi batez. Sortu-k euskal sindikatuek eta
eragile sozial ugarik aurkeztutako <b><span style="font-size: x-large;">Eskubide Sozialen Gutuna</span></b> osatzeko
egitasmoa pozarren hartu zuen, zeren eta greba orokorrari normalean
izaten duen azken geltokiaren zentzua baino dinamika berri baten
abiapuntuaren zentzua antzeman baikenion. Gutun Soziala osatzeko
dinamika, <span style="font-size: x-large;"><b>eredu berri baten bidean</b></span>, Euskal Herriko milaka ezkertiar eta
abertzaleren elkargune bihur daiteke.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">
</span></div>
<div class="qxd_body" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><b>Boterea hartzetik boterea eraikitzera: Ezker
klasikoak garai batean zerabilen «boterea hartzeko» kontzeptua honezkero
alboratu dugu, gure iritziz, boterea hartu baino boterea eraiki behar
dugulako.</b></span> </span></div>
<div class="qxd_body" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="qxd_body" style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><img height="335" id="irc_mi" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgnM7F-UTVQAuqzrthwoPeOijkTaRpktttcjVxzJFO-PkdTOR207Pt7bdLpBmYA4D3AlOJ5QwmOJ-9Na6OK7sajXIMOn8R2a5GovrtD_xMWTIzc-YsV4y6XwF2BqmsCvTB6hlthtK3MtpOT/s640/ZIPAIOAK-HASIER-ARRAIZ-ARRAITZ.jpg" style="margin-top: 143px;" width="500" /> </span></div>
<div class="qxd_body" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="qxd_body" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Gainera, behetik gora eraiki nahi dugu, herritarrei boterea
emanez, beraien etorkizuna -gure etorkizuna- guztion esku utziz.
Demokrazia burgesaren instituzioetan parte hartzea erabaki dugunok
ederki asko dakigu gehienetan instituzio horietan politika -guk nahiko
genukeen politika- egiteko marjinak nahi baino dezente estuagoak izaten
direla. Halaber, eredu berria eredu zaharraren erraietatik sortu beharko
dela pentsatzen dugu, horregatik Boliviako presidenteorde Alvaro Garcia
Linerak esaten duen bezala, guk «<i><b>kontraesanak zamalkatzea</b></i>» erabaki
dugu. Sortu-n «<i><b>argiak</b></i>» hizpide hartzen ditugu, auto baten argiak, hain
zuzen ere. «<i><b>Argi luzeak</b></i>» pizten ditugu, ez baitugu nora joan nahi dugun
inoiz ahaztu nahi. Gure argi luzeek Euskal Herriaren independentzia eta
sozialismoa erakusten dizkigute, prozesu gisa ulertuta, demokrazia
sozialista egunez egun garatuko duen Euskal Estatua, alegia. «<i><b>Argi
motzek</b></i>», ordea, hara iristeko bidean hurrengo metroak erakusten
dizkigute: burujabetza ariketa praktikoak eginez -gure herritarren
beharren arabera Euskal Herrian bertan erabakiz- eredu ekonomiko eta
sozial berri bat eraiki nahi dugu.</span></div>
<div class="qxd_body" style="text-align: justify;">
<br />
<div style="text-align: center;">
<img height="296" id="irc_mi" src="https://encrypted-tbn3.gstatic.com/images?q=tbn:ANd9GcRUsF8fUjuL0MVnlJ9CRAehJbTf4GmgWYLCd70EeTQYlZ8ScRq8" style="margin-top: 0px;" width="400" /></div>
</div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">
</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br />
<span style="font-size: large;"><b>Bertako instituzioak kudeatu arren, boterea -egiazko boterea-
hemendik urrun dago</b>, zeren eta Euskal Herriak herri ukatua eta zapaldua
izaten jarraitzen du. <span style="font-size: x-large;"><b>Egoera politikoa normalizatu gabe, herri burujabea
izan arte, Euskal Herrian dagoen botere apurra menpekotasunezko
harremanetatik eratorritakoa izango da</b></span>. </span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><img height="305" id="irc_mi" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiso0Ypf0JeW65Fn2sLvXIAx0eV_3pqn3Wupd2Agz0-fnq0bplOc_BgsH3H76rplgpvEIkJ7dn_Io4dYxI_ABH7WGjLYxbkfnry-oVFJadKC-X680jJc8kxP3-MK_j-LJ4o18wvqvQrIwoy/s320/Hasier+Arraiz+zipaioekin.jpg" style="margin-top: 195px;" width="320" /> </span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Hala eta guztiz ere, Euskal
Herrian estatuak ordezkatzen dituzten instituzio eta eragile guztiez
gain, Euskal Herriko alderdi politiko nagusiak, EH Bildu izan ezik,
hedabide talde nagusiak, enpresaburu elkarteak, besteak beste, guk nahi
dugun aldaketa politiko eta sozialaren aurka daude. Ondorioz, ez dirudi
haiekin eredu ekonomiko eta sozialaren gaineko akordiorik egitea lan
samurra izango denik. <b>Ereduen arteko konfrontazioaren garaia da; beraz,
gaur egun ereduen arteko talka hori eremu guztietan -kalean, lantegian,
instituzioetan...- egitea ezinbestekoa da.</b></span><br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><b><img height="266" id="irc_mi" src="http://static.noticiasdenavarra.com/images/2012/12/19/ayuntamiento-de-soraluze_11.jpg" style="margin-top: 44px;" width="400" /> </b></span></div>
</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">
</span></div>
<div class="qxd_body" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><b>Kontraboterea gara</b>: Aldaketa politiko eta soziala
eremu desberdinetan borrokatzen ari garenok kontraboterea gara, nahiz
eta instituzio batzuk kudeatu. Hala, EH Bildu udaletxeetan zein
Gipuzkoako Foru Aldundian kontraboterea da, zailtasunak zailtasun,
egiazko botere horiei egunez egun aurre egiten baitie. <span style="font-size: x-large;"><b>Ezin gaitezke,
ordea, kontrabotere izatearekin konformatu, Herri Boterea osatzea
helburu dugulako,</b></span> Euskal Herriko jendartean aldaketa ahalbidetuko duen <u><b><span style="font-size: x-large;">
pentsamendu hegemoniko berri bat eraikiz.</span></b></u> </span></div>
<div class="qxd_body" style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><img height="342" id="irc_mi" src="http://www.eitb.com/multimedia/images/2013/02/23/1052464/hasier_arraiz_sortu_presidente_EFE_foto610x342.jpg" style="margin-top: 139px;" width="610" /> </span></div>
<div class="qxd_body" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="qxd_body" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><u><b>Jendearen pentsaera aldatzea</b></u>,
ordea, ez da egun batetik bestera gertatzen. Beraz, aldaketak guk nahi
baino motelago etorriko direlakoan, fase politiko berri honetan <b>
pazientzia eta pertseberantzia</b> iraultzaile ororen ezinbesteko
lan-tresnak izango dira. Noski, dinamika horretan abangoardia kalean
behar dugu, herri mugimendu sendo eta zabalean, hain zuzen ere. Alta,
instituzio baten edo bestearen gobernuan egotea indar sozial handiagoa
sortzeko baliatu behar dugu. Prozesua ezin daiteke inoiz alderantzizkoa
izan, <b>ez dugu indar sozialik nahi gobernuak osatu ahal izateko,
gobernuak nahi ditugu indar sozial zabalagoa lortzeko, alegia.</b> </span><br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><img height="346" id="irc_mi" src="http://static.deia.com/images/2012/07/19/import_12578283_1.jpg" style="margin-top: 137px;" width="614" /> </span></div>
</div>
<div class="qxd_body" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="qxd_body" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"> Eraldaketa soziala ezein gobernurik gabe oso zaila baina posible da.
Eraldaketa soziala indar sozialik -herri botererik- gabe orain eta gero
ere ezinezkoa izango da. Bide horretan herri mugimenduaren eta
instituzioetan dauden indar politiko ezkertiarren arteko dialektika
funtsezkoa da, herri mugimenduaren indar soziala zabaltzeko eta gaur
egun instituzio nagusietan dauden indar harremanak kontuan hartuta,
instituzio horiek <b>beste eredu baterantz </b>aurrerapausorik egin dezaten
bultzada (eta presio) soziala ezinbestekoa izango baita. Sortukideok,
batean, herri mugimenduan, eta bestean, instituzioan, izango gara, baina
gure esku dagoen botere instituzionala eredu berria sortzearen
mesedetan jarriko dugu, betiere Herri Boterean bat eginez <b>eta agian
horretarako botere-gune ekonomiko (eta instituzio arrotz) horien
aginduei desobedituz</b>, horrelaxe, beti bertan -Euskal Herrian- zer eta
nola egin erabakiz, gero eta burujabeago, <u><b><span style="font-size: x-large;">eraldaketa soziala</span></b></u> bururaino
eraman dezagun.</span></div>
<div class="qxd_body" style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><img height="390" id="irc_mi" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj0ZWmHHi70lJ8qJFZ3-KTE8hhLH6-Gh7y-UO1sP107DyJyRPHhHIDI99ZSX8qE9Nay_eUIssC5DHy0DsEE2nzzdQz9wbpRxYALRKEcfLbL3G8BD5uExtuT2LOET7BPYyUj0cZUxiLIpao/s640/Hasier+Arraiz+002.jpg" style="margin-top: 139px;" width="640" /> </span></div>
</div>
</div>
</div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/15080676490287503611noreply@blogger.com15tag:blogger.com,1999:blog-4154657410915886256.post-46305523319750357552013-06-11T14:25:00.004+02:002013-06-11T14:25:37.178+02:00TXETXENIA<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><strong> TXETXENIA: </strong></span></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><strong>HERRI <span style="font-size: x-large;">MADARIKATU HORI</span> </strong></span></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><strong><i>(EZTABAIDAN SAKONTZEKO INFORMAZIOA)</i></strong></span></div>
<br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><strong>Borroka garaia da! </strong></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><strong>webgunerako kolaborazioa<span style="font-size: x-large;">.</span></strong></span></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><strong><span style="font-size: x-large;"> E</span>gilea: I.Larrea</strong></span></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<a href="http://borrokagaraia.files.wordpress.com/2013/06/chechenia11.jpg"><img alt="Chechenia11" class="aligncenter size-full wp-image-10428" height="535" src="http://borrokagaraia.files.wordpress.com/2013/06/chechenia11.jpg?w=450" width="640" /></a></div>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Tituluaren hitzaldia burutik pasatu zitzaidan Dzhokar eta Tamerlan
anai txetxeniarren aurkako giza ehiza telebistan zuzenean ematen zutela
ikustean. Bostonen apirilak 15 izandako <a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Atentado_de_la_marat%C3%B3n_de_Boston">leherketen</a>
ardura leporatzen zieten eta, azken garaiotan Hollywooden pelikuletan
erakusten dituzten legez, txetxeniarrak berriro ziren “terrorista”
bihozgabearen pertsonifikazioa. Baina honetan ez zen pelikula bat; ala
bai?</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="wp-caption alignright" id="attachment_10429" style="width: 157px;">
<div style="text-align: center;">
<a href="http://borrokagaraia.files.wordpress.com/2013/06/ibragim.jpg"><img alt="Ibragim Todashev" class=" wp-image-10429" height="400" src="http://borrokagaraia.files.wordpress.com/2013/06/ibragim.jpg?w=147&h=184" width="319" /></a></div>
<div class="wp-caption-text">
<span style="font-size: small;"><b>Ibragim Todashev</b></span></div>
</div>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Albo batean utziko dugu Bostonen gertatukoari buruzko konspirazio
teoria, baina ikusita FBIk ze grinarekin akabatzen ari den ustezko
lekuko eta susmagarri guztiak zerbait arraro dagoela ondorioztatu
daiteke. Hain zuen ere, joandako maiatzaren 22an Tsarnaev anaien laguna
eta konplizea omen zen Ibragin Todashev gazte txetxeniarra erail zuen
FBIk….. atxilotuta egonda eta itaunketa egiten zioten bitartean !!</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="font-size: large;">
</span><div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Esan bezala, Bostoneko gertakariak eta gero Txetxenia eta
txetxeniarrak berriro egon dira bolo-bolo, baina erreakzioak ikusita
antza denez Mendebalean oso gutxi dira, ezkerrekoak zein eskumakoak,
inperialistak zein antinperialistak, haien autodeterminazio eskubidearen
alde daudenak.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="font-size: large;">
</span><div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Mendebaleko inperialismoaren bozgorailuak diren komunikabideen
informazioek Txetxenia terrorismo, islamismo, yihadismo eta antzeko
esanahiekin lotzen dituzte gehienbat. Beste aldetik, ikusi ditudan
ezkerreko azterketa eta balorazioetan antzekoa gertatzen da, baina Saudi
Arabiak ematen dien laguntzaz eta Sirian edota Libian CIAk eta
Ameriketako Estatu Batuek txetxeniar yihadisten erabilerari buruz
antzeko azterketak gehituta.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="font-size: large;">
</span><div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Nire ustez argi dago AEBk eta Europak Txetxeniaren afera erabiltzen
dutela haien lehiakidea eta helburua den Errusia kapitalista ahultzeko,
baina era berean ez dutela batere atsegin Txetxeniaren independentzia.
Horrela uler daiteke beste kasu batzuekin erakusten duten
oldarkeriaren ordez Txetxeniaren kasuan erakusten dituzten geldotasuna
eta baita aurkako kriminalizazioa ere.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="font-size: large;">
</span><div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Baina artikulu honen helburua ez da zapaldutako <span style="font-size: large;">H</span>erriekiko
Mendebaleko kapitalismoaren zinismoa kritikatzea, ezkerrean dauden
jarrera batzuk baloratzea baizik, Txetxeniaren independentziaren aurka
daudenak hain zuzen ere.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="font-size: large;">
</span><div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Lehen aipatu ditut ezkerreko sektore batzuk Txetxeniaren
independentziaren aurka egoteko erabilitako argudioak: terrorismo,
islamismo, yihadismo, Saudi Arabiak, Siria, Libia, CIA….. ez dago
Txetxeniarekin lot daitekeen ezaugarri positibo bat ere…. Errusiarekin
daukan menpekotasun “zibilizatzailea” izan ezik, noski.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="font-size: large;">
</span><div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Baina beti izan da horrela? Txetxenia noiztik da Errusiaren zati?
Txetxeniarrak beti izan dira yihadistak? Beti eman die laguntza Saudi
Arabiak? Estatu Batuek erabili<span style="font-size: large;">ak</span> izan dira beti? Galdera hauei
erantzuten saiatzeko, eskematikoki bada ere, <a href="http://barcelona.indymedia.org/newswire/display/117000/index.php">perspektiba historiko</a> apur bat hartu behar dugu.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><strong>TXETXENIA</strong></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><strong> NOIZTIK DA ERRUSIAREN ZATI?</strong></span></div>
<div class="wp-caption alignleft" id="attachment_10430" style="width: 157px;">
<div style="text-align: center;">
<a href="http://borrokagaraia.files.wordpress.com/2013/06/alejandro-ii.jpg"><img alt="alejandro-II" class=" wp-image-10430" height="400" src="http://borrokagaraia.files.wordpress.com/2013/06/alejandro-ii.jpg?w=147&h=172" width="341" /></a></div>
<div class="wp-caption-text">
<span style="font-size: large;"><b>Alejandro II.a</b></span></div>
</div>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Txetxenia, Kaukaso osoa bezala, menperatzeko saiakerak askoz
lehenagotik gertatu baziren ere, 1818an inbaditua eta 1859an Alejandro
II. Tsarrak Errusiako inperioaren herrialdea ofizialki deklaratu zuen.
Hau da, gaur egun Txetxenia Errusia da <b>Tsarren Inperioak militarki inbaditu zuelako.</b></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><b> </b></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">
</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Bitxikeria moduan aipatu beharra dago 1851an Leon Tolstoi idazlea
Errusiako Armadan alistatu zela txetxeniarren aurka borrokatzeko, baina
bertako errealitatea ezagututa bere iritzia aldatu eta Txetxeniaren
askatasunaren aldeko jarrera hartu zuen urte batzuk beranduago.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><strong>TXETXENIARREK</strong></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><strong> IRAULTZA BOLTXEBIKE<span style="font-size: x-large;">A</span></strong></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><strong><span style="font-size: x-large;"> </span> LAGUNDU ZUTEN</strong></span></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Iraultzarekin independentzia lortuko zutelakoan txetxeniarrak Tsarren armadaren aurka borrokatu zuten.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">
</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Haien itxaropena zapuztuta hasten dira boltxebikeen aurkako borroka,
eta egoera ezegonkorrak eta borrokek irauten dute hamarkada luzeetan.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><strong>II. MUNDU GUDAN</strong></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><strong> NAZIEN ALDE EGIN ZUTEN TXETXENIARREK</strong></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><strong> </strong></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Txetxeniako Gobernu independentistak herritarrei eskatzen die haien
independentzia errespetatzen bazuten naziei ongi etorria emateko.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">
</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Jarrera hau dela eta 1944an herri txetxeniar osoa, <u><b><span style="font-size: x-large;">komunistak barne</span></b></u>, gehi Ingushetiakoa, Kazajistanera deportatu zuten.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">
</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><u><b><span style="font-size: x-large;">1957</span></b></u>an haien lurretara itzultzea baimendu zien SSEBren gobernuak.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><strong>ERREPUBLIKA UGARIK</strong></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><strong> EGIN ZUEN BEZALA,</strong></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><strong> SOBIET BATASUNAREN ERAISPENAREKIN</strong></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><strong> HASTEN DA</strong></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><strong> INDEPENDENTZIA</strong></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><strong> ALDARRIKATZEKO PROZESUA</strong></span></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div class="wp-caption alignright" id="attachment_10431" style="width: 199px;">
<div style="text-align: center;">
<a href="http://borrokagaraia.files.wordpress.com/2013/06/dudayev-2.jpg"><img alt="dudayev-2" class=" wp-image-10431" height="273" src="http://borrokagaraia.files.wordpress.com/2013/06/dudayev-2.jpg?w=189&h=129" width="400" /></a></div>
<div class="wp-caption-text">
<b><span style="font-size: large;">Dudayev</span></b></div>
<div class="wp-caption-text">
<br /></div>
</div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">1990an hasten dira egiten ebazpenak eta erabakiak Txetxeniaren
independentzia aldarrikatzeko. Tira bira ugari eta gero 1991an
independentzia aldarrikatu zuten, lehendakaria <a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Dzhojar_Dud%C3%A1yev">Dzyojar Dudayev</a> jeneral sobietar ohia izendatu zutelarik.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">
</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">1996an Yeltsinen gobernu errusiarrak Dudayev misil baten bidez
erailtzen du. Datu batzuen arabera Estatu Batuetako sateliteen
sistemaren laguntzarekin erail zuten, eta une horretan Dudayev bakea
negoziatzen ari zen Errusiako bitartekari batekin.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><strong>1997KO HAUTESKUNDETAN <a href="http://www.cidob.org/es/documentacio/biografias_lideres_politicos/europa/rusia/aslan_masjadov">ASLÁN MASJADOV</a> </strong></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><strong>KOMANDANTE SOBIETAR OHIA ERREPUBLIKAREN LEHENDAKARIA AUKERATU ZUTEN</strong></span></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div class="wp-caption alignleft" id="attachment_10432" style="width: 195px;">
<a href="http://borrokagaraia.files.wordpress.com/2013/06/masjadov-ukabila.jpg"><img alt="Masjadov" class=" wp-image-10432 " height="296" src="http://borrokagaraia.files.wordpress.com/2013/06/masjadov-ukabila.jpg?w=185&h=137" width="400" /></a><div class="wp-caption-text">
<span style="font-size: large;"><b>Masjadov</b></span></div>
<div class="wp-caption-text">
<br /></div>
</div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">1999an eta Putinen agindupean Txetxenia inbaditzen dute berriro,
Moskun gertatutako atentatu bat aitzaki hartuta. Txetxeniarri egotzitako
atentatu susmagarri baten ondorioz 240 zibil baino gehiago hil ziren
Moskuko etxebizitza eraikin batzuen aurka. Errusiako hainbat <a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Aleksandr_Litvinenko">funtzionario ohiaren</a> arabera ekintza hori Errusiako zerbitzu sekretuek prestatu zuten Txetxeniaren aurkako guda errazteko.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><strong>2005EAN ERRUSIAK</strong></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><strong> MASJADOV ERAIL ZUEN</strong></span></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<a href="http://borrokagaraia.files.wordpress.com/2013/06/masjadov-hila.jpg"><img alt="masjadov-hila" class="alignright wp-image-10433" height="266" src="http://borrokagaraia.files.wordpress.com/2013/06/masjadov-hila.jpg?w=270&h=180" width="400" /></a><br />
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Dudayevekin
egin zuten bezala Masjadov erail zuen Errusiako Gobernuak, bertsio
batzuen arabera bakea negoziatzen zuen bitartean. Berarekin desagertu
zen txetxeniarren azken buruzagi moderatua.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><strong>ORDUDANIK ERRESISTENTZIAREN IKURRA ISLAMISTEN ESKU DAGO</strong></span></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Zeuden sektore eta buruzagi moderatua eta nazionalistak sarraskitua
izan eta gero, eta beste laguntzarik gabe borroka independentistaren
protagonismorik nagusiena sektore islamisten esku geratu zen, eta hauek
bai, Saudi Arabiaren laguntza oparoa daukate.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="wp-caption alignleft" id="attachment_10434" style="width: 161px;">
<a href="http://borrokagaraia.files.wordpress.com/2013/06/umarov.jpg"><img alt="Umarov" class=" wp-image-10434 " height="299" src="http://borrokagaraia.files.wordpress.com/2013/06/umarov.jpg?w=151&h=113" width="400" /></a><div class="wp-caption-text">
<b><span style="font-size: large;">Umarov</span></b></div>
</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Une honetan matxinoen lehendakaria <a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Dok%C3%BA_Um%C3%A1rov">Doku Umarov </a>islamista da, zeinak Txetxeniaren (edo Ishkeria) Errepublikaren desagerpena iragarri eta Kaukasoko Emirato aldarrikatu du.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">
</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Txetxeniaren egungo lehendakaria Errusiak jarritako <a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Ramz%C3%A1n_Kad%C3%BDrov">Ramzán Kadirov</a> zipaioa dugu.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><strong>ARGI ETA GARBI: </strong></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><strong>ZAPALKETA NAZIONALA</strong></span></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div class="wp-caption alignright" id="attachment_10435" style="width: 199px;">
<a href="http://borrokagaraia.files.wordpress.com/2013/06/kadrirov2.jpg"><img alt="kadrirov" class="wp-image-10435 " height="298" src="http://borrokagaraia.files.wordpress.com/2013/06/kadrirov2.jpg?w=189&h=141" width="400" /></a><div class="wp-caption-text">
<b><span style="font-size: large;">Kadirov</span></b></div>
<div class="wp-caption-text">
<br /></div>
</div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Datu historiko guzti hauek jakin eta gero nola ukatu daiteke
Txetxeniaren gatazkaren muinean nazio zapalketa dagoela? Nola erabili
daitezke, ikuspegi ezkertiarra eta iraultzaile batetik, islamismoak
daukan indarra eta Mendebalaren manipulazioa <b><span style="font-size: x-large;">Errusiak Herri honekin
egiten duen bidegabekeri historikoa ukatzeko?</span></b></span></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;">
</span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><strong>GEOESTRATEGIA</strong></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><strong> HERRIEN ESKUBIDEAK UKATZEKO</strong></span></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Txetxenia eta Kaukasoren independentziaren aldeko borrokan egun
islamistek daukaten protagonismoa eskubide horren aurkako arrazoi
garrantzitsu moduan aipatzen da ezkerreko sektore batzuen aldetik, baina
nire ustez hori ez da benetako arrazoirik nagusiena. Eta froga da beste
gatazka batzuetan islamistak diren beste mugimendu eta gerrillekin ez
dutela erabiltzen irizpide berbera.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Hamas Palestinan, talibanak egungo Afganistanen, Hezbollah Libanon….
Mendebaleko inperialismorako etsaiak diren mugimendu horien <span style="font-size: large;">N</span>azio <span style="font-size: large;">A</span>skapen helburuak ez dira ukatzen islamistak izan arren, ontzat ematen
dira haien borrokek AEBen eta Europar inperialismoa ahultzen dutelako.
Hau da, arazoa ez da islamismoa, geostrategia hutsa baizik; ikuspegi
honen arabera mendebaleko <span style="font-size: large;">I</span>nperialismoa ahultzen duten borrokak zilegi
eta lagungarria dira, baina <span style="font-size: large;">I</span>nperialismo horren aurka dauden Estatuen
indarra ahultzen duten herrien borrokak, alta, ez omen dira zilegi ezta
askatzaileak ere. Eta hau da Txetxeniaren kasua.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Eta ez dira falta ere egungo Errusia Kapitalistan Sobiet Batasunaren sinonimoa ikusten duten <a href="http://euskalherriasozialista.blogspot.com.es/2013/06/chechenia-de-fabrica-proletaria.html">haluzinatuak</a>.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<a href="http://borrokagaraia.files.wordpress.com/2013/06/ehsblogspot1.jpg"><img alt="ehsblogspot1" class="aligncenter wp-image-10436" height="436" src="http://borrokagaraia.files.wordpress.com/2013/06/ehsblogspot1.jpg?w=243&h=166" width="640" /></a></div>
<br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><strong>ZENBAT INPERIALISMO DAGO?</strong></span></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div class="wp-caption aligncenter" id="attachment_10437" style="width: 370px;">
<a href="http://borrokagaraia.files.wordpress.com/2013/06/bases-militares-de-eeuu-en-el-exterior.jpg"><img alt="bases-militares-de-eeuu-en-el-exterior" class=" wp-image-10437" height="451" src="http://borrokagaraia.files.wordpress.com/2013/06/bases-militares-de-eeuu-en-el-exterior.jpg?w=360&h=254" width="640" /></a><div class="wp-caption-text">
<b><span style="font-size: large;">Ezagutzen diren Estatu Batuetako base militarrak munduan zehar</span></b></div>
<div class="wp-caption-text">
<br /></div>
</div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Nire erantzuna: <span style="font-size: large;">H</span>erri zapaldu bezain beste, nahiz eta inperio batzuk
erdipurdiko izan. Baina honekin batera une honetan mundu mailako
inperialismo bakarra, genozidena, basatiena eta hiltzaileena
Mendebalekoa, AEB eta Europa buru dela azpimarratu nahi dut ere. Eta
hori gutxi balitz, inbasio militar horiek gure botoekin aukeratutako
Gobernuek agintzen dituzte.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">
</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Azken hamarkadetan Irak, Afganistan, Libia, Mali, Siria…. eta
zerrendan dauden Iran, Ipar Korea eta abarrek, ondo erakusten dute ez
dagoela inolako mugarik mendebaleko <span style="font-size: large;">K</span>apitalismoak bere base militarrak
edonon jartzeko edota milioika errugabe hiltzeko inolako gupidarik gabe.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">
</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Azken urteotan Sirian gertatzen ari denarekin Errusia eta Txina
Mendebaleko inperialismoaren oztoporik nagusienak direla erakutsi dute.
Libiaren aurkako NATOren erasoa errazteko NBEren Segurtasun Kontseiluan
izan zuten jarrera lotsagarria aldatu dute zorionez, ziurrenik ikusita
haien interes ekonomiko eta politikoak larriki kaltetuta suertatu zirela
eta AEB eta Europa haien aurka egiten ari diren inguratzea militarra
eta politiko arriskutsua haien mugetara hurbiltzen ari dela.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">
</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Horretaz gain Errusia eta Txina Hego Amerikan gauzatzen ari diren
prozesu askatzaile eta aurrerakoien laguntzaile garrantzitsuak bilakatu
dira, AEBren “atzeko patioan” zeukan hegemonia ahulduz. Ikuspegi
honetatik Errusia eta Txinaren papera nazioarteko mailan mendebaleko <span style="font-size: large;">I</span>nperialismoaren zapalgailu guztiahalduna galgatzea lortu dute eta, nire
ustez, ikuspegi antinperialista eta askatzaile batetik hori positiboki
baloratu behar da.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">
</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Baina horrek ez du esan nahi Errusia eta Txinak zapaltzen dituzten
herrien okupazioa ontzat eman edo zuritu behar denik. Eta zoritzarrez
hori egiten ari dira ezkerreko sektore batzuk.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="wp-caption alignright" id="attachment_10438" style="width: 226px;">
<a href="http://borrokagaraia.files.wordpress.com/2013/06/sirian.jpg"><img alt="sirian" class=" wp-image-10438" height="225" src="http://borrokagaraia.files.wordpress.com/2013/06/sirian.jpg?w=216&h=122" width="400" /></a><div class="wp-caption-text">
<span style="font-size: large;"><b>Txetxeniako islamistak Sirian</b></span></div>
<div class="wp-caption-text">
<br /></div>
</div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Ustekabea ez bada ere, Irak, Afganistan, Libia, Mali edo Siriaren
aurkako eraso inperialista salatzeko nahiko jarrera koherentea eta
txalogarria erakutsi duten ezkerreko sektore batzuek Txetxeniarekin
soilik islamismorako deriba edo CIArekiko harremanak aipatzen dituzte,
Errusiak gauzatzen duen inbasioa aipatu gabe eta, de facto, ontzat
ematen dute.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">
</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Besteak beste, <a href="http://www.voltairenet.org/article178209.html">Thierry Meissan</a>, <a href="http://www.lahaine.org/index.php?p=68799">Chossudovsky</a> edota berriki Euskal Herrian egon eta gure herriaren borrokarekin elkartasun jarrera erakutsi duen <a href="http://www.lahaine.org/index.php?p=68822">James Petras</a>en
azterketak irakurtzeak kritikatzen dudan jarreraren erakusle argiak
dira. Terrorismoa, yihadismoa, CIA, ….. benetakotzat hartzen ditut datu
gehienak, baina Txetxenian gertatzen denaren errudunik nagusiena nor den
onartzeari uko egiten diote; gutxienez 1859tik Errusiak burutzen duen
zapalketa nazionala hain zuzen ere.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><strong>GURE DILEMA</strong></span></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Iñaki Gil de San Vicente euskal komunistak 2005ean “<a href="http://www.rebelion.org/noticia.php?id=12576">Chechenia como reto</a>”
idazlanean azaldu zuen bezala erronka ideologikoa eta praktikoa
agertzen dizkiote Txetxenia bezalako <span style="font-size: large;">H</span>errien egoerek ezkerra
antiinperialistari: Nola aldarrikatu Txetxeniaren independentziarako
eskubidea, bere borroka islamismoaren eskuetan egonda eta mundu hau
hondamendira eramaten duen Mendebaleko inperialismoari jokoa egin gabe?
Ez zen horrela izan beharko, baina praktikan argi dago batzuei
gaindiezinezko oztopotzat ikusten dutela. Baina Afganistan, Palestina
edo Libanon posiblea bada, zergatik Txetxenian ez?</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><strong>ISPILUAK</strong></span></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Libia eta Siriarekin bi jarrera antagoniko horiek ikusi ditugu
ezkerraren eremuan. Gure artean batzuk nahiko era lotsagarrian, hainbat
faktore artean, kurduen eta zenbait gutxiengoen eskubide nazionalak
goraipatu dituzte Mendebaleko erasoari, gauzatzen ari zen unean,
zilegitasuna emanez. Beste batzuk ordea, ispilu baten antzera, Estatu
burujabe horien aurkako Mendebaleko eraso militarra argudiatu dute
arrazoi gisa <span style="font-size: large;">H</span>erri horien eskubideak ukatzeko eta Mendebaleko
txotxongilo hutsak gisa aurkezteko.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">
</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Antza denez eta borondate ona izan arren, bi puntu hauek era integral
batean bateratzea, une bakoitzean lehentasunezko kontraesana xedatu eta
praktikara eramatea zail samar izateaz gain, </span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">sakoneko kontraesan <a href="http://borrokagaraia.files.wordpress.com/2013/06/rt.jpg"></a>handiak sortzen ditu.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><a href="http://borrokagaraia.files.wordpress.com/2013/06/rt.jpg"><img alt="RT" class="alignright wp-image-10439" height="311" src="http://borrokagaraia.files.wordpress.com/2013/06/rt.jpg?w=221&h=172" width="400" /></a> </span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><strong>AMAITZEKO</strong></span></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Aurrean esan dudan bezala Siriaren gatazkan Errusiak jokatzen ari den
papera positiboki baloratzen dut: NATOren eraso zuzena oztopatzea,
Golkoko Monarkiek, Turkiak eta Mendebalak matxino islamistei ematen
dieten laguntza dela eta, Siriako Gobernuari babesa ematea (Iran,
Hezbollah, erakunde palestinar batzuk…. bezala) eta horretaz gain,
konponbide negoziatua eta elkarrizketatua bultzatzea ere, zehazki EEBB
eta Europar Batasuna boikotatzen ari direna.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">
</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Zoritzarrez jarrera negoziatzaile hori ez dauka Errusiak ez
Txetxenian ez Kaukaso osoan, bere “atzeko patioan”, eta Txetxeniatik
edota Errusiatik bertatik egin diren <a href="http://www.lavanguardia.com/internacional/20040912/51262797680/gorbachov-totalmente-a-favor-de-negociar-con-chechenia.html">proposamen negoziatzaileak</a> baztertuak izan dira, haien erantzuna genozidioan eta guda basatian oinarritu dutelarik.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">
</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Nik, n<span style="font-size: large;">eu</span>re txikitasunetik proposamen negoziatzailearen alde egiten
dut; errusiarrek nahi izatekotan soberazko tresnak dauzkate denbora
luze honetan sortu diren zauriak sendatzeko eta Txetxenia independente
batekin elkartasun, eta hartu-emanean oinarritzen den elkarbizitza
gauzatzeko. Errusiarrak ere libreagoak izan ziren horrela. Antzeko
zerbait proposatzen zuen Leninek hau bezalako arazoetarako.</span></div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/15080676490287503611noreply@blogger.com17tag:blogger.com,1999:blog-4154657410915886256.post-52350490226898284862013-06-10T00:36:00.000+02:002013-06-10T00:40:50.041+02:00Finantzen nagusitasuna ala kapitalismoa?<style type="text/css">P { margin-bottom: 0.21cm; }A:link { }</style>
<br />
<style type="text/css">P { margin-bottom: 0.21cm; }A:link { }</style>
<br />
<div align="CENTER" style="line-height: 115%; margin-bottom: 0cm;">
</div>
<div align="CENTER" style="line-height: 115%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;"><span style="font-family: Freesans, sans-serif;"><span style="font-size: large;"><b><span style="background: transparent;">
<style type="text/css">P { margin-bottom: 0.21cm; }A:link { }</style>
</span></b></span></span></span></div>
<div align="JUSTIFY" style="line-height: 115%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjpC6PhwPvICo4fs6HxE3n4enI3TwbrqdVzg3wxxLLgZt9SSa46OYvCjZj2qE_TVGX6-nDW2pbuvAjAKR_lfo-QZUcZsXuCDXyw3llm30mhwxXZjMQ7raWYRusb6JrlbXTratWpygvDgJKV/s1600/images.jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjpC6PhwPvICo4fs6HxE3n4enI3TwbrqdVzg3wxxLLgZt9SSa46OYvCjZj2qE_TVGX6-nDW2pbuvAjAKR_lfo-QZUcZsXuCDXyw3llm30mhwxXZjMQ7raWYRusb6JrlbXTratWpygvDgJKV/s1600/images.jpeg" /></a></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<span style="color: black;"><span style="font-family: Freesans, sans-serif;"><span style="font-size: small;"><span lang="eu"><u><span style="font-weight: normal;"><span style="background: transparent;"> </span></span></u></span></span></span></span><a href="http://www.gaur8.info/">Gaur8 </a><span style="color: black;"><span style="font-family: Freesans, sans-serif;"><span style="font-size: small;"><span lang="eu"><span style="font-weight: normal;"><span style="background: transparent;"> aldizkarian
Maiatzaren 11an Isidro Esnaola <a href="http://www.gaur8.info/edukiak/20130511/402174/Finantzen-erabateko-nagusitasuna">Finantzen erabateko nagusitasuna? </a></span></span></span></span></span></span>
<style type="text/css">P { margin-bottom: 0.21cm; }A:link { }</style>
</div>
<div align="JUSTIFY" style="line-height: 115%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;"><span style="font-family: Freesans, sans-serif;"><span style="font-size: small;"><span lang="eu"><span style="font-weight: normal;"><span style="background: transparent;">titulua
duen artikulua argitaratu zen. Hartan, aurkezten zaigu ezkerrean oso
hedatua den egungo krisiari buruzko ikuspuntu bat. Krisi honen kausa
“alde finantzarioak ekonomia erreala” esplotatzea dela.</span></span></span></span></span></span></div>
<div align="JUSTIFY" style="line-height: 115%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Freesans, sans-serif;"><span style="font-size: small;"><span style="color: black;"><span style="font-weight: normal;"><span style="background: transparent;">Ikuspuntu
honen arabera, krisiaren ez da kapitalismoaren legeen ondorioa.
Kapitalismoaren alde periferiko batena baizik. Finantzen
nagusitasuna, alegia. Nagusitasun hau ezabatuz gero, beraz, posible litzateke krisia gainditzea herri langilearen interesak kaltetu barik
eta, aldi berean, kapitalismoa suntsitu gabe. Areago, posible
litzateke eratzea herri langilearen eta burgesiaren hainbat sektoreen
arteko (produkzioan aritzen direnak edo, behintzat, enpresa txiki eta
ertainetako ugazabak) aliantza</span></span></span><span style="color: black;"><b><span style="background: transparent;">
</span></b></span><span style="color: black;"><span style="font-weight: normal;"><span style="background: transparent;">zabal
bat halako aterabide bat lortzeko. Bai eta krisirik gabeko
kapitalismo bat ere, agian. Hau guztia, nire ustez, guztiz faltsua ez
ezik langileriaren kontzientzia iraultzailea pizteko oztopo handia
ere bada. Ilusio erreformistak indartzen baititu. Horregatik hain
beharrezkoa iruditzen zait haren kritika. Eta aukeratu dut Esnaolaren
artikulua krisiari buruzko ikuspuntu erreformista aurkezten digulako
oso ondo argudiatua eta euskaraz.</span></span></span></span></span></div>
<div align="JUSTIFY" style="line-height: 115%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="JUSTIFY" style="line-height: 115%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Freesans, sans-serif;"><span style="font-size: small;"><span style="color: black;"><span style="font-weight: normal;"><span style="background: transparent;"><a href="https://www.dropbox.com/s/fbqj1ctytkntull/finantzenagusitasuna-1%281%29.pdf">Gehiago irakurtzeko</a> </span></span></span></span></span></div>
<div align="CENTER" style="line-height: 115%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
Jakue Garmendiahttp://www.blogger.com/profile/06544175123404430042noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-4154657410915886256.post-34594579839769866052013-06-07T07:26:00.002+02:002013-06-08T22:43:20.684+02:00TXABI ETXEBARRIETA: 45. URTEURRENA<div style="text-align: center;">
<br />
<img height="393" id="irc_mi" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjNw_HlyBWs0gWaAJ4fOPeePVemhzoZLu3_oIK2bV_I8vqGFjxGdZoD6Ko4Al_5s6TNG4NTCI5kmVYEvGgHMONGWbOJz9piUL37BrfSdhyphenhyphenOJ2vJmhrNpnHyGwsrDVyDxny-O2Jxkq97trym/s1600/Txabi+Etxebarrieta.JPG" style="margin-top: 0px;" width="408" /><br />
<br />
<b><span style="font-size: x-large;">DUELA 45 URTE</span></b></div>
<div style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;">OLIGARKIA FRANKISTAREN</span></b></div>
<div style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;">MERTZENARIO TERRORISTEK</span></b></div>
<div style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;">TXABI ETXEBARRIETA ORTIZ</span></b></div>
<div style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;">ERAIL ZUTEN</span></b><br />
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;">Xabir Etxebarrieta Ortiz, <span style="font-size: x-large;"><b>TXABI</b></span></span></span><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;">, <span style="font-size: large;">Bilbon <span style="font-size: large;">jaio zen, 1944ko u<span style="font-size: large;">rriaren 14an<span style="font-size: large;">, Ibañez kalean. 1957an bere aita hil zenean, familia Bi<span style="font-size: large;">lboko Alde Za<span style="font-size: large;">harrera joan zen bizitzera, gaur egun <i><b>E</b></i><span style="font-size: large;"><i><b>txebarrieta anaiak</b></i> p<span style="font-size: large;">l<span style="font-size: large;">azara, hain zuzen. Espainolistek, normala denez, plaza horri "<i><b>Miguel de Unamuno</b></i>" erraten diote, filosofo eta intelektu<span style="font-size: large;">al basko-euskaradun (Euskaraz bazekien, bainan ez zen euskalduna, Euskara ez baitzen bere identitate-hizkuntza, Espainola baizik) eta espainolista handiaren omenez. Iraultzaile euskald<span style="font-size: large;">unok, bistan da, na<span style="font-size: large;">hiago dugu Etxebarrieta<span style="font-size: large;"> anaien handitasuna (ala ttipitasuna?), Una<span style="font-size: large;">munoren espain<span style="font-size: large;">olismo arranditsu eta etnozida baino. Jakina, Unam<span style="font-size: large;">uno ere Euskal Herriko hist<span style="font-size: large;">oriaren parte bat da, ez dugu in<span style="font-size: large;">olaz ere </span>ezabatu behar, Euskal Herriaren kontr<span style="font-size: large;">aesan eta zapalkuntzaren adierazle bikaina da. Baina nork bere lehentasunak izaten ditu.</span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;">Txabi hirugarren semea zen, eta ondoren alaba bat sortu zen familian. <span style="font-size: large;">Z<span style="font-size: large;">a</span>harrena, Joxe Antonio<span style="font-size: large;">, ondoren, Angel, eta ttikiena, Asunbe. Aita, Antonio Etxebarrieta, eta ama, Asun Ortiz. Antonioren familiak Ispa<span style="font-size: large;">ster eta L<span style="font-size: large;">e</span>keit<span style="font-size: large;">io<span style="font-size: large;">n zuen jatorria.</span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></span> <span style="font-size: large;">Ama, Bilboko Udaleko lehen emakume funtzionarioa izan zen. Bere familia Aiara eta Menako ibarretatik heldu zen, eta bere ideia monarkikoak ziren hasieran. Geroago, seme-alaben bidera hurbildu zen. Aita, aldiz, abertzalea zen, eta negozio-gizona. Oso gazte hil zen, 1957an, Joxe Antoniok, zaharrenak 17 urte bertzerik ez zuela.</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">Urte batzuk geroago Txabik honako poema hau eskaini zion bere aitari:</span><br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><b>PARA MI AITA </b></span></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;">"Mañana. me quedé sin padre.</span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;">Tiro la muerte de la cuerda y cayó</span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;">como fardo al agua.</span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;">Se me llevó sus ojos y su voz. </span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;">Mi padre ya está muerto.</span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;">Creerme, que lo es.</span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;">Se mefue su vida,</span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;">sus ojos grises</span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;">su voz de padre, que lo fue.</span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;">¡Ah! Recuerdos</span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;">¿Por qué jugáis al escondite del olvido?"</span></div>
<br />
<span style="font-size: large;">Etxebarrieta anaiek Bilboko Eskolapioen ikastetxera joan ziren. Bertan, irakasle falangista eta frankisten erdian, baziren fraile eta apez abertzale eta euskaldunak, Euskal Herriarenganako maitasunaren sua eta Euskadiren ideia politikoak bizirik mantendu zutenak. Haien artean, Joxe Antonio, Angel eta Txabi ohartu ziren beren identitate euskaldunaz, eta Euskal Herriak pairatzen zuen zapalkuntza nazional etnozida. Kontzientzia abertzalea piztu zitzaien. Irakasleen artean, PNVko militante bat: Jabier Eizagirre.</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">Txabiren biografia idatzi nahiko genuke hemen, baina zorigaitzez, zatika eta ahal bezala egiten ari gara. Ezinean gabiltza, arras lanpeturik, bainan ez genuen data hau utzi nahi Txabi Etxebarrietaren bizitza aipatu gabe, bere heriotzaren 45. urteurrenean.</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">Beraz, eta garai hobeen esperantzan, Txalaparta argitaletxeak plazaratutako liburuetako bat baliatuko dugu: "EUSKADI ETA ASKATASUNA. EUSKAL HERRIA Y LA LIBERTAD". Liburu sorta honetako bigarrenean, "1966-1969. La V. Asamblea", Mertxe Aizpuruak idatzitako biografia kopiatuko dugu hemen. Egunen batez iraultzaile euskaldunok Txabik behar eta merezi duen liburua izkiriatuko dugu, gure hizkuntza nazional bakarrean, bere biografia eta pentsamendua argiro eta xeheki azalduko dituena. Momentuz, eta tamalez, idatzitako gehiena Espainolez dago.</span><br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><img height="413" id="irc_mi" src="http://pictures2.todocoleccion.net/tc/2013/04/28/36973172.jpg" style="margin-top: 18px;" width="550" /> </span></div>
<br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><b><span style="font-size: x-large;">TXABI ETXEBARRIETA ORTIZ </span></b></span></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: right;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;">Mertxe Aizpurua</span></span></span></div>
<div style="text-align: right;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;">"<i><b>Egunaren bezperan hilko naiz </b></i>-iragarri zuen, garaipena ezagutuko ez zuela jakinda- <i><b>eta goardia zibilek jota izango da"</b></i>. 1968ko ekainaren 7an, Goardia Zibilak tiroz hil zuen Txabi Etxebarrieta, Tolosako Benta-Haundin. Astra pistola bat aurkitu zioten, Gernikan egina, 36ko Gerrako gudarien ofizial batena izandakoa. Nondik nora jakiterik ez badago ere, pistola hori FLN aljeriarraren sostengu talde baten eskuetara iritsi zen eta, Aljeriako askapen gerran berea utzi eta gero, Parisen barrena, euskal eskuetara itzuli zen. </span></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;">Txabi Etxebarrieta, borroka eta eztabaidako urte luzeetan taiututako gizona izan genuen. Hamar urte lehenago, ETA sortu, Kuban Fidel Castro gailendu, eta Che Guevara Iraultzaren ikur bihurtu zen. Aljeriak independentzia erdietsi zuen eta Viet-Cong-ek Ameriketako Estatu Batuak erraldoia umiliatzen zuen. Txabi Etxebarrieta, Zientzia Ekonomikoetako ikasle prestua, planta ahulekoa eta iritzi sendoduna, Euskal Herriaren historiara pasatu zen, borrokan hildako lehenengo ETAko militantea izateagatik.</span></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><i><b>"Txabi ezagutu izana, baita azaletik bestrik ezagutu ez dutenentzat ere, zorte handia izan da; berarekin kutun bezala aritu garenontzat pribilegioa izan da, eta urteen joanak ezingo digu pribilegio hori eraman. Gutako batzuoi, denbora luzez ere, kostatu egingo zaigu beregan pentsatzen jartzea. Bere ausentziaren hutsuneak lotsarik gabeko negarrerako, besterako ez du tokia uzten. Hain zuzen ere - adin txikiko itxuraz gaindi- Txabi lider bat zen eta, are gehiago, lider atsegina. Ez hala kalkulatu edota atsegina izan nahiagatik. Txabi atsegina zen, sakonean eta bete-betean gizatiarra zelako."</b></i></span></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;">Pasarte horren bidez abiatzen da, Txabi Etxebarrieta hildakoan <i><b>Iraultza </b></i>izeneko koadernoak argitaratu zuen haren biografia. Txabiren anaia, Joxe Antonio Etxebarrieta, izan zen, sentiberatasun handiz, Goardia Zibilak hildako buruzagi mitikoaren bizitzaren zertzeladak idatzi zituena. Hurbiletik ezagutu zutenen testigantzak iritzi berekoak dira, besteak beste Jokin Gorostidi, Arantza Arruti edo Goio Lopez Irasuegi.</span></span></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"> </span></span></span><img height="317" id="irc_mi" src="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/8a/Eta_zigilua.jpg/150px-Eta_zigilua.jpg" style="margin-top: 150px;" width="320" /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><b><span style="font-size: x-large;">HAURTZAROTIK</span></b></span></span></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><b><span style="font-size: x-large;"> NERABEZARO KRITIKORA</span></b><i><b> </b></i></span></span></span></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;">Txabi Etxebarrieta Bilbo jaio zen 1944ko urriaren 14an. Aitaren familia Ispaster eta Lekeitiokoa<i><b> </b></i>eta amarena Arabako Aiara bailarakoa. Lau nebarrebetan hirugarrena zen. Haurra zelarik bronkitis itzel batek gaisotu zuen eta hark sortutako ondorioak, aldizkako asma eta sukarraldiak, bizitza osorako izango ditu.</span></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;">1957an aita hil arte, familiak ez zuen diru estuasunik ezagutu, bainan hura hil ondoren, ama izango da familiaren zama eramango duena, Bilboko udaletxean funtzionario lan eginez. Etxekoen mantenuak sortutako sufrikarioari aurre eginez, Asun Ortizek seme-alabak ikasketetan etengabe bultzatzen zituen, aldian behineko lanbideekin batera.</span></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;">Testuinguru honetan, Txabi Etxebarrietak hiriburu bizkaitarreko Eskolapioenean egi zituen oinarrizko ikasketak, eta 1962an Zientzia Ekonomikoetako Fakultatean sartu zen, nerabezaroan krisi luze eta sakonak pairatu eta gero. <i><b>"Lotsatu, ihes egindako edo onartu gabeko gauzez soilik lotsa gintezke"</b></i>, esango zion askotan anaiari. Krisi horietatik, bere adinari zegokion baino askoz heldutasun handiagoz jalgi zen.</span></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;">Hamalau urte besterik ez, eta asko idazten zuen. Idazki horiek bere gogo egoeren eta iritzien ispilu garbia dira; krisian dagoen nerabe baten heldutasun bidea pausorik pauso ikus daiteke, larrialdiak eta zalantzak, eta bide horretatik pentsamolde sendoko gizona sortzen da: <i><b>"duda metodikoa" </b></i>albo batera utzi gabe, egunetik egunera sakonago ikertzen du errealitatea eta norbere erantzukizunaren sena garatzen du. 1961. urtean, hamazazpi urterekin, lagun bati honela idatzi zion: <i><b>"Pascal-ek dioenez, "zuzen pentsatzen ikastea moralaren hastapena da"; beharbada zuzen pentsatzeak berarekin dakar egin beharrekoa egitea ere."</b></i></span></span></span></div>
<div style="text-align: center;">
<br />
<img height="200" id="irc_mi" src="http://www.pobladores.com/data/pobladores.com/ar/ai/arait7/channels/asesinospuntocom/images/4426466franqu19.jpg" style="margin-top: 144px;" width="167" /></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"> <span style="font-size: x-large;"><b> </b></span></span></span></span><br />
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><b>IKASLE ARGIA UNIBERTSITATEAN</b></span></span></span></span><br />
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;">Aipatutako heldutasunak, eta dituen serenitate eta indar bukaezinak, lanerako ahalmen ikaragarria ematen diote. Fakultateko azken ikastaroan (1966-67), ikasle ezagunenetakoa izatera iritsi zen eta <i><b>"oso ongi" </b></i>kalifikazioaz lizentziatzeaz gain, Txabik beste hainbat gauza ere egi zituen: Zibernetika ikastaroetan ekolak ematen ditu arduradun bezala, IBMren katalogoko zerebro elektronikorako programak aztertzen ditu, berak ere programak sortzen ditu (besteak beste, Fakultateko Administrazioa mekanizatzea ahalbideratzen duena), etxean eta Izaro akademian eskolak ematen ditu eta horietaz gainera, ETAren baitan ekimen politiko bizia izaten du.</span></span></span></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;">Horiez gain, Txabik bestrik egiteko adorea ere badu: zinema ikusi, poesia idatzi, eta miretsitako Dostoievskirekin batera, Whitman, Neruda, Baudelaire, Otero, Shakespeare edo Ibsen-en lanak ere irakurtzen ditu. Baina bere interesa ez da klasikoekikoa bakarrik eta sarritan, lagunak harritzen ditu, ustez beretzat "arruntegiak" ziren zenbait lanen ezagupenarekin.</span></span></span></span></span><br />
<br />
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;">Besteren maila berean aritzeko ahalmen horregatik, gizaixoarena egiteko edo "snob"ak aintzat ez hartzeko joerarekin batera -Txabik esaten zuen horrelako pertsonak jasateko <i><b>"ezintasu konstituzionala" </b></i>zuela- inork ez du susmatu ere egingo ETAko militantea izan daitekeenik. Fakultateko hurkoek ere hori baino beste ezer pentsatuko zuketen, "iraultzaile hitzontzia" izatetik PCEko kidea izateraino. </span></span></span></span></span><br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><b><span style="font-size: x-large;">BOSTGARREN BILTZARREAN</span></b></span></span></span></span></span></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;">1967an, Txabi Etxebarrietak ETAren V. Biltzarra zuzentzen du, partaideen hautaketa ia ahobatekoaz. Biltzarra bukatutakoan, ekitaldi nekagarrien ondoren, oso lo ordu gutxi eta amaigabeko bilerak tarteko, mahaiburuak gainerakoak txundituta uzten ditu, armonika baten doinuan, tango batzuk ezinhobe dantzatzen dakiela agertutakoan. Joxe Antonio Etxebarrieta anaiak azaltzen duenez, Txabik kantzatzeko <i><b>"belarri gogor etsigarria" </b></i>dauka, baina dantzan, berriz, <b>"izugarri ondo" </b>egiten du.</span></span></span></span></span></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;">Jokin Gorostidik eta Txabi Etxebarrietak, V. Biltzarra baino hilabete batzuk lehenago elkar ezagutu zuten. Bigarren zatiaren ondoren, Gorostidik dioenez, <i><b>"bere ahalmen intelektualagatik eta dohain iraultzaileengatik"</b></i>, ETAko Komite Zentral eta Exekutiboetako kide aukeratzen dute. ETAren teoria iraultzailerako aurreneko urratsak Biltzar horretan ematen dira, eta ekarpenetako bat, Euskal Herri Langilearena (PTV), Txabi Etxebarrietarena da.</span></span></span></span></span></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;">Jokin Gorostidik hilabete luzez gela berean bizi izan zen Txabi Etxebarrietarekin, eta oso oroitzapen goxoak gorde ditu. <i><b>"Militante eta iraultzaile handia zen, benetako liderra. Abertzalea eta sozialista, uneoro borroka modu desberdinak bultzatzen jakin zuen"</b></i>. Pertsona bezala, <i><b>"gizon izugarri sentibera eta oso gizatiar"</b></i><b> </b>bezala definitzen du. <i><b>"Jendearekin segituan konektatzen zuen. Kideekin, baita momentu latzenetan ere, moldagaitza eta maitagarria ere bazen. Amorru handiena ematen zion gauzetako bat bizarra egitea zen. "Nahiago dut urtero seme-alaba bat izan, egunero bizarra egitea baino", esan ohi zuen maltzur"</b></i>.</span></span></span></span></span></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;">Arantza Arrutiren aburuz, garai hartan ETAko militantea eta zuzendaritzako kidea hau ere, matxista ereduaren erabat kontrakoa zen Txabi Etxebarrieta. <i><b>"Ulertzeko ahalman itzelekoa zen. Samurtasun osokoa eta gainerakoengandik bereizten zuen karisma berezia zuen"</b></i>. <b><i>"Lehenago ere ikusia nuen Ekonomikoetako Fakultatean, biltzarretako parte hartzeetan. Inork zer esan handirik ez zuenean, Txabik hitz egin zezan eskatzen zuten. Gero, muturreko egoeretan, bileretan, aparatuaren planifikazioetan, bere pertsona neurri handiaz jabetu nintzen"</i></b>. </span></span></span></span></span></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"> </span></span><b><span style="font-size: x-large;"> "HIL ZUEN LEHENA,</span></b></span></span></span></span></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><b><span style="font-size: x-large;">HIL ZUTEN LEHENA"</span></b></span></span></span></span></span></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;">Goio Lopez Irasuegik ere pertsona maitagarria bezala gogoratzen du Txabi, erakundeko lagunen artean ikaragarri maitatua. <i><b>"Pertsona handia zen. Adimen eta atxekitasun harrigarriak zituen eta jendearekin nola aritu zekien"</b></i>. Lopez Irasuegik onartzen du pertsona batek ez duela erakunde osoa biltzen, baina <i><b>"Txabiren papera V. Biltzarrean hil ala bizikoa izan zen ETAren aurrerabidean. Fisikoki ahula izan arren, hil zuen lehena izan zen, baita hil zuten lehena ere. Bere burua, aitzitik, argitasun ikaragarrikoa zen. Intelektualik gabe </b></i>-amaitzen du- <i><b>ezinezkoa da aurrera egitea eta gauza bera ekintza-militanterik gabe. Txabi intelektuala zen, ez zuen balio ekintza gizonerako, baina ez zuen beste erremediorik izan"</b></i>.</span></span></span></span></span></span></span><br />
<br />
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;">Arrazionaltasun iuzgarrikoa bada ere, Txabi funtsean pertsona sentimentala da. Etxea uzten duenetik, bere kezka handienetakoa amaren osasuna da, hura jota gelditu baitzen bere erabakiagatik. Itsasoaren eta ilunabarren maitalea, horiek dira, jaioterria, bakardadea, amodioa eta emakumearekin batera, bere poema ugariren gaiak. Bere bizitza laburrean zehar, amodio kontuetan Txabi Etxebarrietak harreman labur batzuk ditu, erdi maitemintzeren bat eta amodio handi bat izan zuen, azken hau oso laburra, porrot egindakoa, sekula ahantziko ez duena.</span></span></span></span></span></span></span><br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><b><span style="font-size: x-large;">ADUNATIK BENTA HAUNDIRA,</span></b></span></span></span></span></span></span></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><b><span style="font-size: x-large;">TOLOSAN BARRENA</span></b></span></span></span></span></span></span></span></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><b><span style="font-size: x-large;"> </span></b><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;">1968ko ekainaren 7an Txabi Etxebarrieta, Jokin Gorostidirekin egotekoa da Besainen. Gorostidik, Eibarretik etorrita, Gipuzkoan egin beharreko ekontza batzuetarako leherkariak eman behar dizkio. Txabi, Iñaki Sarasketarekin batera, Donostiatik abiatzen da eta, Aduna parean, Goardia Zibil bikote batek gelditzeko keinua egiten die. Ibilgailuaren paperak motoreko zenbakiarekin alderatzean, goardia zibila bat ez datozela konturatzen da. Une horretan, Txabi Etxebarrietak tiro egiten dio agenteari, Jose Pardines-i, eta hil egiten du. Sarasketak eta Etxebarrietak Tolosara jotzea lortzen dute, eta zenbait orduz Eduardo Osaren etxean ezkutatzen dira. Txabik irtetea erabakitzen du, gotorlekua ez du aski ziurtzat jotzen. Iñaki Sarasketak kontatzen du ondotik gertatuko dena:</span></span></span></span></span></span></span></span></span><br />
<br />
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><b>"<i>Itzuli zenean, Osak ez zekien ezer, autoz atera gintzala eskatu genion. Gertuko herri batera joateko asmoa genuen. Benta Haundira iritsita, kontrol batean gelditu eta jaitsi arazi</i></b> <i><b>ziguten. Txabik agiri faltsua erakutsi zien; nik ez nuen inolako paperik eta arakatu gintuzten. Goardia oso urduri zegoen eta gerrian neraman arma ez zidan aurkitu. Txabik jaka kremaileraduna zeraman. Goardiak ireki zion, labankada jotzen duenaren moduan, eta pistola ikusi zuenean, orru gisako zerbait egin zuen eta gerritik oratu zion Etxebarrietari. Gogoratzen naiz bera pistola hartzen saiatzen zela, baina goardia askoz lerdenagoa zen. Pistola hartu nuen eta tiro egiten hasia zitzaidan beste goardiari destatu nion. Bigarren hau autoaren atzean ezkutatu zen. Korrika hasi baino lehen, instant batean Txabi lurrean ikusi nuen, eta goardia bere gainean. Gero esan zidaten buruan kolpatu ziotela eta ondoren bularrean bi tiro jo"</b></i>.</span></span></span></span></span></span></span></span></span><br />
<br />
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;">Iñaki Sarasketak bertatik ihes egitea lortzen du, baina biharamunean Errezilgo elizan atxilotuko dute, sakristauak Goardia Zibilari abisua eman eta gero.</span></span></span></span></span></span></span></span></span><br />
<br />
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;">Txabi Etxebarrietaren heriotzak, 23 urte zituelarik, zirrara handia sortzen du Herriarengan, Bilboko hiletara joandako jendetza ugaria eta Euskadiko hainbat tokitan egindako makina bat elizkizunak lekuko.Omenaldi guztion buruan, Poliziak eraso egin eta atxiloketa mordoa burutzen ditu. </span></span> </span></span></span></span></span></span></span></div>
</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"> </span></span><b><span style="font-size: x-large;"> </span></b></span></span></span></span></span><img height="202" id="il_fi" src="http://www.wpclipart.com/signs_symbol/stars/5_point_stars/basic_5_point_red_star_beveled.png" style="padding-bottom: 8px; padding-right: 8px; padding-top: 8px;" width="188" /></div>
</div>
</div>
<br />
<span style="font-size: large;">Hona hemen IRAULTZA aldizkariaren lehen alean, ETAko agerkari bat, 1968ko arazoan-abenduan argitaratutako tesgigantza bat:</span><br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><b>TXABI, ETARKIDE BATEK IKUSITA </b></span></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Lagun bat nuen eta hil zuten. Euskadin jaso nuen berri trixtea, azken boladako beste berri asko bezelaxe. Amorru bizitan jarri nintzan, hil zidatelako. Ez nuan gehiago ikusiko. Bere larruan egon banintz ez nuen gau negarrik egingo. Ideia pila bat etorri zitzaidan burura, txorabiatzeko adina. Ez nakien zer egin. karraxi egiteak ez zuen balio. Hila zen. Betilun geratu nintzan, zer egin ez nakiela eta oroitzen hasi. Haurtzarotixek nuen adixkide, lehen jolasak elkarrekin egiten genituen. <i>Haurtzaroko gerla-jolas haiek! Beti berdinak. Euskaldunak espainolen kontra. Oraingoa ez zen jolasa. Benetakoa zen. </i>Serioa zen.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><i> </i></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Ikasia zen, ondo jantzia buruz. Ez zuen horrela hil behar, gerorako kontserbatu behar genduen. Hau izan zen ene lehengo pentsamena berri tristeaz jabetu ondoren. Ideia ahula, ezinbestean.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><i><br /></i></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><i>"Ez dago odolik gabeko erreboluziorik". </i>Askotan entzun nizkion hitz hauek Xabiri. <i>"Eta beti onenak hiltzen dira". </i>Zuen guztia eskeini zuen Herriaren alde, gure Herriaren alde. Urritasunak demaiete balioa gauzei. Hain urria da bizia! Bakarra da. Behin eman diteke eta Xabik eman zuen. Neke da bizia eskatzen duten arrazoiak arkitzen, bainan badira heriotza aukeratzen duten gizonak oraindik. Xabik aurrez hautatu zuen, zertara zihoaen bazekielako. bere heriotz krudela bihurtu zaigu arrazoi harrezkero. Benta-Handin hil zuten, traidore bat bezala atzetik, aurez aurre hiltzeko lotsa ziralako. Odolez ixkribatu zuen bere testamendua Benta-Handiko hormetan.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Ez zen deskuido bat izan. Are gutxiago, mentura bat, aukera bat baizik. Gizon baten aukera. Gizon baten erantzuna. Aspaldidanik erabakia. Ideal baten prezioa. Eta hain garesti dira idealak gaur egun! hitz hutsen balioa ezeztatu du Xabik, hitz jarioaren eskaskeria. Dagokion mailara jaso du abertzaletasuna. Ez da Aberri antzu batengatik hil, euskaldunok gizonago eta libreago egingo gaituen Aberri batengatik baizik. "Denon etxean geratuko bagina, aldaketaren zai, Herria hilko litzake. Askatasun bidetik doa Herria gu eta gu bezalako aso eskeini gatzaizkiolako. Askatasuna ez dator berez, guk bultzatzen ez badugu. Herriak behar nau eta ni eskeintzen natzaio. Hogei eta bost urtetara helduko naizela uste dut, beharbada hogei eta hamarretara ere bai, bainan ez naiz ohean hilko".</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">Hitz hauek noiznahi entzutzen niotzan, misteriorik gabe erraten zituen. Gauzarik normalena balitz bezala. Bere barnean zeramakien eguneroko arazoa balitz bezala. Eta hala zen. Ez en harrizko jarrera bat, gutxiago sentimentalkeri bat, barnetik ari zitzaion zerbait baizik. Bere bakardadean hainbeste aldiz egotzitako ideal hunek mugi erazten zuen egunero. Eta asmatu zuen jokatu zuelako.</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">Bere ideala garestiegia da, odolez merezia delako, nolanahi erabiltzeko eta zikintzeko. Herotzaren aukera, aukera serioa da.</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<br />
<div style="text-align: right;">
<span style="font-size: large;">bestea.</span></div>
</div>
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
</div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;"><img border="0" height="436" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjwL-vPRWwitY7Xz-p61hWpM-bne5GuKpOO0dCrUUXiLBndGXa9OIWpHH1H3k1qiWTfpocrpw9iJgWTcByi2cdCUvvqBxotjsznjISglEuXpoWjEVOMsqbO47WM0sCO7tDy9SJiouieB2Q/s640/1.+bonoa+-+Txabiren+urteurrena.jpeg" width="640" /> </span></b></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><b><i>"En el momento en que se cumplen los 15 años de los primeros brotes de ETA señalamos nuestra decidida voluntad de efectuar la revolución vasca. Nuestra lucha sólo se detendrá cuando hayamos destruido el capitalismo a escala mundial, lo cual significará que Euskadi -Norte y Sur- será socialista."</i></b></span><br />
<br />
<span style="font-size: x-large;"><b><i>ETA</i></b></span><br />
<span style="font-size: x-large;"><b><i>Euskadi Ta Askatasuna </i></b></span><br />
<span style="font-size: x-large;"><b><i>1968ko ABERRI EGUNA </i></b></span><br />
<br />
<b><span style="font-size: x-large;"><i> </i></span></b><b><span style="font-size: x-large;"><i><img height="202" id="il_fi" src="http://www.wpclipart.com/signs_symbol/stars/5_point_stars/basic_5_point_red_star_beveled.png" style="padding-bottom: 8px; padding-right: 8px; padding-top: 8px;" width="188" /></i> </span></b><br />
<br />
<b><span style="font-size: x-large;">HERRIAK EZ DU BARKATUKO,</span></b></div>
<div style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;">EZTA AHANTZIKO ERE!!!</span></b></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;">GORA EUSKAL IRAULTZA SOZIALISTA!</span></b></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;">GORA</span></b></div>
<div style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;"> EUSKAL ERREPUBLIKA SOZIALISTA! </span></b></div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/15080676490287503611noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-4154657410915886256.post-59714993209323061642013-06-05T19:34:00.000+02:002013-06-05T19:38:59.430+02:00EGUNEROKO NORMALTASUN DEMOKRATIKOA ALDEBAKARTASUNAREN LURRALDE MIRESGARRIAN...<div style="text-align: center;">
<img alt="Berria.info" height="76" src="http://www.berria.info/gifak/berria.jpg" width="320" /></div>
<br />
<div class="zintiloa">
<br />
<b><span style="font-size: large;">'Bateragune auzia'</span></b></div>
<div style="text-align: center;">
<br />
<header><h4 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;">Giltzapean edukiko dituzte,</span></h4>
<h4 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;"> «interes publikoa» babesteko</span></h4>
<h4 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;"> </span></h4>
</header></div>
<div class="sarrera" style="text-align: justify;">
<b><span style="font-size: large;">'Bateragune auziko' mamiari buruz erabaki bitartean, bost zigortuak aske ez uztea erabaki bu Auzitegi Konstituzionalak<br /><br />Ez du eperik muinari buruz erabakitzeko, eta Konstituzionalak ez du presarik</span></b></div>
<div class="sarrera" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="sarrera" style="text-align: center;">
<br /></div>
<div class="sarrera" style="text-align: center;">
</div>
<div class="sarrera" style="text-align: center;">
<img height="452" src="http://www.berria.info/argazkiak_papera/BERRIA/d20130605/p002_f01.jpg" width="640" /> </div>
<div class="sarrera" style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<br />
<header><h4 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;">EH Bildu: </span></h4>
<h4 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;">«Oker dabil Espainia </span></h4>
<h4 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;"><i><u>bake egoera</u></i> zapuztu nahian»</span></h4>
</header></div>
<div class="sarrera" style="text-align: justify;">
<br />
<b><span style="font-size: large;">Barrenak salatu du «erabat politikoa» dela Konstituzionalak 'Bateragune auzian' hartu duen erabakia, «PPk eta PSOEk babestua»<br /><br />Auzitegien erabakiak «errespetatu» beharra nabarmendu dute PSE-EEk, PPk eta UPDk</span></b></div>
<div class="sarrera" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="sarrera" style="text-align: justify;">
<b><span style="font-size: large;"><img alt="Arbulu eta Landa, 2002an." height="452" src="http://www.berria.info/_kode/argazkiak/argazkia_fotono.php?id=80254&data=2013-06-05&karpeta=jarraia&formatoa=H&zab=246" width="640" /> </span></b></div>
<div class="sarrera" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<br />
<header><h3 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;">Urriaren 17an</span></h3>
<h3 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;"> hasiko da</span></h3>
<h3 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;"> 'herriko tabernen' auziko epaiketa</span></h3>
<h3 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;"> </span></h3>
</header></div>
<div class="sarrera" style="text-align: justify;">
<b><span style="font-size: large;">Ezker abertzaleko 40 lagun epaiketara bidean dira, 'herriko tabernen' bitartez ETA finantzatzea egotzita.</span></b><br />
</div>
<div class="sinadura_data">
<b>Berria.info</b> 2013-06-05 - 14:46:19<br />
<br />
<h3 class="saila laburrak" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: x-large;">Motzean</span></h3>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: x-large;">
</span></div>
<ul style="text-align: justify;">
<li class="ber4">
<article>
<header><h4 class="xfolkentry titularra labur taggedlink">
<span style="font-size: x-large;">Muret Seysses espetxeko euskal presoek borroka amaitu dute, Itziar Moreno espetxez mugitu ostean.</span></h4>
</header>
</article>
</li>
<li class="ber4">
<article>
<header><h4 class="xfolkentry titularra labur taggedlink">
<span style="font-size: x-large;">Borja
Semper PPko bozeramailearen hitzetan "iraingarria" da orain
Legebiltzarrak urriaren 25eko jaiegunaz eztabaidan "denbora galtzea".</span></h4>
</header>
</article>
</li>
</ul>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<br />
</div>
<div class="sinadura_data">
<br /></div>
<div class="sinadura_data">
<br /></div>
<div class="sinadura_data" style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;">LIKIDAZIO ETA ERRENDIZIO BATEN KRONOLOGIA LOTSAGARRIA</span></b> </div>
<div class="sinadura_data" style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;">(eta hau guztia antolatu zutenak oraindik preso daude,</span></div>
<div class="sinadura_data" style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"> atera kontuak nolako bake prozesua!!!)</span></div>
<h1 style="text-align: justify;">
2009</h1>
<div style="text-align: justify;">
<b>•</b><b>2009-10-13. </b>Arnaldo Otegi, Rafa Diez, Rufi
Etxeberria, Sonia Jacinto, Arkaitz Rodriguez, Miren Zabaleta, Txelui
Moreno, Amaia Esnal, Mañel Serra eta Ainara Oiz atxilotu zituzten.<br />
<br />
<b>•</b><b>2009-10-16. </b>
Otegi, Diez, Jacinto, Rodriguez eta Zabaleta kartzelatzeko agindu zuen
Garzon epaileak. Etxeberria eta Oiz aske utzi zituen. Moreno, Esnal eta
Serrari hamarna mila euroko bermea ezarri zien libre geratu ahal
izateko.<br />
<br />
<b>•</b><b>2009-10-17. </b> Operazioaren aurkako manifestazio jendetsua egin zen Donostian, ELA, LAB, ESK, EILAS, EHNE eta Hiru sindikatuek deituta.<br />
<br />
<b>•</b><b>2009-11-08. <span style="font-size: large;">
Prozesu demokratikoaren alde idatzitako gutunaren berri eman zuten bost
zigortuek, kartzelatik. «Fase berrian, estrategia eta tresna berriak
behar dira, ezinbestean», adierazi zuten.</span></b><br />
<br />
<span style="font-size: x-large;"><b>•</b></span><b><span style="font-size: x-large;">2009-11-14. Ezker
abertzaleak agerraldia egin zuen Altsasun. Prozesua garatzeko, «soilik
bide politiko eta demokratikoak» erabiltzearen alde agertu zen.</span></b></div>
<h1 style="text-align: justify;">
2010</h1>
<div style="text-align: justify;">
<b><span style="font-size: x-large;">•2010-02-14. <i>Zutik Euskal Herria</i> agiria kaleratu zuen ezker abertzaleak.</span></b><br />
<br />
<b>•</b><b>2010-04-26. </b> Auzitegi Nazionalak Rafa Diez aske utzi zuen, 30.000 euroko bermepean.<br />
<br />
<b>•</b><b>2010-06-27. </b> EArekin itun estrategikoa sinatu zuen ezker abertzaleak, Euskal Estatuaren bila.<br />
<br />
<b>•</b><b>2010-09-27. </b> Gernikako Akordioa sinatu zuten.<br />
<br />
<b>•</b><b>2010-11-27. </b> Ezker abertzaleko 300dik gora lagun bildu ziren Iruñean, alderdi politiko berriaren oinarriak ezagutarazteko.</div>
<h1 style="text-align: justify;">
2011</h1>
<div style="text-align: justify;">
<b><span style="font-size: x-large;">•2011-01-08. ETAk su-eten egiaztagarri, iraunkor eta orokorra aldarrikatu zuen.</span></b><br />
<span style="font-size: x-large;">•<b>2011-02-07. Sortu alderdia aurkeztu zuen ezker abertzaleak. </b></span><span style="font-size: x-large;">I</span><b><span style="font-size: x-large;">ndarkeria irmo errefusatuta.</span></b><br />
<br />
<b>•</b><b>2011ko maiatza. </b>Bilduk
udal eta foru hauteskundeetan parte hartu zuen lehenengoz. Gipuzkoan
ezker abertzaleak, EAk Alternatibak eta Aralarrek osatutako koalizioa
izan zen nagusi.<br />
<br />
<b>•</b><b>2011-06-27. </b>Bateraguneko
epaiketa hasi zen. Euren apustua bide soilik politiko, baketsu eta
demokratikoen aldekoa izan dela esan zuten akusatuek.<br />
<br />
<b>•</b><b>2011-09-16. </b>Otegiri,
Diezi, Jacintori, Rodriguezi eta Zabaletari kartzela zigorra ezarri
zien Auzitegi Nazionak. Esnal, Moreno eta Serra absolbitu zituen.<br />
<br />
<b>•</b><b>2011-10-20. <span style="font-size: x-large;">ETAk jakinarazi zuen bere jardun armatua betiko amaitutzat ematen zuela.</span></b></div>
<h1 style="text-align: justify;">
2012</h1>
<div style="text-align: justify;">
<b>•</b><b>2012-05-10. </b>Jarritako zigor epaia berretsi zuen Gorenak.<br />
<br />
<b>•</b><b>2012-06-23. </b>Gorenaren erabakiaren aurka helegitea aurkeztu zuten Auzitegi Konstituzionalean Bateraguneko zigortuek.</div>
<h1 style="text-align: justify;">
2013</h1>
<div style="text-align: justify;">
<b>•</b><b>2013-05-09. </b> Konstituzionalak ia urtebete geroago onartu zuen helegitea tramiterako.</div>
<div class="sarrera" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="sarrera" style="text-align: justify;">
<br /></div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/15080676490287503611noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4154657410915886256.post-58083223550175141932013-06-05T18:53:00.001+02:002013-06-07T13:39:40.320+02:00KAPITALISMOA (eguneroko) TERRORISMOA DA<div style="text-align: center;">
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<header><h3 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;"> </span><img height="320" id="irc_mi" src="https://s3.amazonaws.com/Orange_Institute/STD+2012.06.14/logo_rgb.jpg" style="margin-top: 0px;" width="320" /></h3>
<h3 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;">Orangeko langile batek</span></h3>
<h3 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;"> bere buruaz beste egin du, </span></h3>
<h3 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;">Frantzia iparraldean</span></h3>
<h3 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;"><img height="342" id="irc_mi" src="http://tiendaonline.orange.es/shop/htdocs/catalog/handset/Apple%20iPhone%205/movil_orange_apple_iphone5_FrontLarge_f1690004.jpg" style="margin-top: 75px;" width="400" /> </span></h3>
</header></div>
<div class="sarrera" style="text-align: justify;">
<div style="text-align: center;">
<img alt="Berria.info" height="95" src="http://www.berria.info/gifak/berria.jpg" width="400" /></div>
<br />
<i><b><span style="font-size: large;">Azken urteotan Frantziako telefono
konpainiako 35 langilek bere buruaz beste egin dute. Lanean jasaten
duten gehiegizko presioa salatu dute. </span></b></i></div>
<div class="sinadura_data">
<b><span style="font-size: large;"><b>Iker Aranburu</b> 2013-06-05 - 13:12:29</span></b></div>
<br />
<div class="ber_ikus">
<div class="testua" id="testua">
<div style="text-align: center;">
<img height="294" id="irc_mi" src="http://www.humanite.fr/sites/default/files/imagecache/une_article_horizontal/suicidefrancetelecom.jpg" style="margin-top: 78px;" width="588" /></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<br />
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Orangeko langile bat
urkatuta aurkitu dute gaur goizean bere lankideek, Roubaixeko bulegoan
(Nord departamendua). Poliziak uste du bere buruaz beste egin duela.
Hala balitz, Orangeko (France Telecomen izen berria) suizidio oldeari
buruzko eztabaida piztu dezake. 2008an eta 2009an bereziki telefono
konpainiako langile askok bere buruaz beste egin zuten. Iazko
uztailean, epaileek konpainia eta haren presidente ohia Didier Lombard
(2005-2010) inkulpatzea erabaki zuen, ustez gehiegizko presio
psikologikoa eragin zietelako beren langileei.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">
</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><b><span style="font-size: x-large;">Ipar Euskal Herrian</span> </b>ez da suizidiorik izan telefono konpainian, baina
iragan martxoan postari bat bere buruaz beste egiten saiatu zen,
Baionako banaketa zentroan. Lankide batek aurkitu zuen zintzilika, eta
garaiz jaitsi ahal izan zuten. Postako langileek lan karga handia salatu
zuten.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><img height="480" id="irc_mi" src="http://www.agoravox.fr/local/cache-vignettes/L600xH450/patronspsjpgf593-5e19e.jpg" style="margin-top: 0px;" width="640" /> </span><br />
<br />
<br />
<br />
<span style="font-size: large;"></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><img alt="argia" class="lazy" data-original="http://www.argia.com/template/images/logo2.jpg" height="103" src="http://www.argia.com/template/images/logo2.jpg" style="display: inline;" width="320" /> </span><br />
<br />
<h3>
<span style="font-size: x-large;">Istiluak berriz ere Hegoafrikako meategietan</span></h3>
<div class="artikuludatuak">
<div class="egilea">
<div class="egilea-irudia">
<a href="http://www.argia.com/argia-astekaria/egileak/lander-arretxea">
<img alt="Lander Arretxea" border="0" src="http://www.argia.com/astekaria/images/egileak/lander-arretxea.jpg" width="80" />
</a>
</div>
<div class="egilea-datuak">
<h4>
<span style="font-size: large;"><a href="http://www.argia.com/argia-astekaria/egileak/lander-arretxea">Lander Arretxea</a></span></h4>
<b><span style="font-size: large;">2013-06-05 </span></b></div>
<b><span style="font-size: large;">
</span></b></div>
<b><span style="font-size: large;">
</span></b><br />
<div class="bozkatu">
<b><span style="font-size: large;"></span></b><br /></div>
<div class="ssozialak">
</div>
</div>
<div class="artikuluirudia2">
<img alt="" height="411" src="http://www.argia.com/argia/fitx/irudiak/46678mineros-sudafrica.jpg" width="640" />
<br />
<div class="irudioina">
</div>
<div class="irudioina">
</div>
<div class="irudioina" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Enpresaren bozeramaileak ez daki meategietan lanean ari den langile kopurua zenbatekoa den.</span></div>
<div class="irudioina" style="text-align: justify;">
</div>
<span style="font-size: large;">
</span></div>
<span style="font-size: large;">
</span><br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">
Pasa den asteartean greba hasi zuten 1000 meatzari kaleratu ditu <a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Glencore_Xstrata" name="Ireki Glencore Xstrataren wikipediako orrialdea irakurtzeko" target="_blank">Glencore Xstrata</a>
multinazionalak. Meatzari batek goi-kargu baten erasoa salatzearekin
batera hasi zen lanuztea. Hegoafrika iparraldeko hiru meategitan izan du
eragina. Christopher Tsatsawane enpresaren bozeramailearen hitzetan,
“legez kanpoko greban” eta “istiluak” sortzen ari ziren langileak.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="font-size: large;">
</span><br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">
Glencore Xstrata, lehengai eta elikagaien salerosketaz arduratzen den <b>
</b><span style="font-size: x-large;"><b>multinazional suitzarra</b></span> da. </span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<b><span style="font-size: x-large;">Mundu osoko kobrearen %50a, zinkaren %60a
eta gariaren %10a kudeatzen du besteak beste. 2010ean 3.800 miloiko
irabaziak izan zituen.</span></b></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><a href="http://www.sowetanlive.co.za/news/business/2013/06/03/xstrata-fires-strikers" name="Hedabide hegoafrikarraren albistea irakurtzeko ireki" target="_blank">SowetanLive </a>hedabide
hegoafrikarrak argitaratu duenez, pasa den urtean milaka meatzarik
haien lanpostua galdu zuten, soldata baxua zela eta herrialde osoko
meategietan hasi zuten grebaren ondoren. Gehienek lanpostua berreskuratu
zuten enpresek ezarritako baldintzak onartuz. <b><span style="font-size: x-large;">Abuztuan 45 langile hil
zituen poliziak. Estatuaren bortizkeria erakusten zuten <a href="https://www.youtube.com/watch?v=Dmo6xDS1xbA" name="Pasa den urteko hilketen irudiak ikusteko ireki" target="_blank">irudiak </a>mundu osora zabaldu ziren.</span></b></span><br />
<br />
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;">Polizia hori, noski, ANCren kontrolpean dago, hau da, Nelson mandelaren alderdia. Bistan da, hegoafrikan Iraultza Sozialista egin ez denez, jabego pribatua defenditzen du ANCren aginduetara omen dagoen Poliziak, eta jabego pribatuaren artean, jakina, Glencore Xstrata multinazionalarena ere bai. Suitza, lurralde "demokratiko" idilikoa, guztiz neutrala eta pazifikoa, erreferendumak, kale garbi-garbiak, jende goxo eta adeitsua... Bai Suitza, Kapitalismo Inperialistaren banketxe nagusia, Basapiztiaren zuloa, Europa burges arrazista eta genozidaren hipokrisiaren gailurra. Horixe da Suitzako Estatu burgesa... Noizko Nuremberg-eko epaiketa Suitzako Oligarkia genozidaren aurka?</span></span></span><br />
<br />
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;">Eta bigarren gogoeta: ANCren Poliziaren buruzagietako bat ez al da Robert Mac Bride? Abuztuan 45 langile sasaskitu zituen Polizia horren buruetako bat ez dea bera? Eta gizon hori, Hegoafrikako Burgesiaren mertzenario hiltzaile eta terrorista hori ez zen etorri Euskal Herrirat aurtengo otsailean, "Basque Peace Process"-i buruz mintzatzeko eta ETAren armak konfiskatzeko? Hona hemen argazki batzuk, Lenisme blogetik hartuak (leninisme.blogspot.com.es) :</span></span></span><br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><img border="0" height="435" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj_7kbDrsJKJyNys95s6mGnN3863kJnnjTjIj2JyhjUepu1640Wh_zRBDuMVdkSv6c07CW8SP7wIwCFoUGuuEv_5QVDXWCLDZ7aGPI7oS2T806c-LfBhIqPq7z_yn_sLrg2X6_hyGPHDC_4/s640/2012_2_26_tBNMnGRpPzEblKhCFbFKU%5B1%5D.jpg" width="640" /> </span></span></span></div>
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"> </span></span></span>Robert McBride (ANC) txakur ustela, Alex Maskey (Sinn Féin) eta Pernando Barrena (Sortu)
<br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"> </span></span></span><span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;"><img border="0" height="475" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhRGsJRs01-re9AtnCqQMKz5kXvqLKl-ALuYfkcpAQhSgK2bWjgblAyl0febEUcF_itCX-Km-rIYt-8-Rif6uQXtFFp036ir23gZcsaJKK8SXAK1JRpT025_JnJJNB1Hcz9cUbm3GN6SPi7/s640/McBride%5B1%5D.jpg" width="640" /></span></span><b><span style="font-size: x-large;"> </span></b></span></div>
<br />
Robert McBride, ANC-ko kide, txakurren buruzagi eta Ezker Abertzalearen adiskide<br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<img class="CSS_LIGHTBOX_SCALED_IMAGE_IMG" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgQt3BanudKF8irhK4kQbbSEh9Kwh8ZQzkMkMWDGe8lNfUa0-8QkPANlb4wztBBNBlYqs-z3mez_FnYIz5vHgwR3vD8r3KQCgrw8MQJo8KAVLmPufKDGzODU-e-x2L5QvKFASn5mBFMraUf/s640/f0cb0800e42e448c9d84adc0d9bd4887-f0cb0800e42e448c9d84adc0d9bd4887-2%5B1%5D.jpg" style="height: 426px; width: 640px;" width="640" /> </div>
Robert Mac Bride Aieteko Hitzarmena esplikatzen Hegoafrikako Herri Langileari, bakea eta demokraziaren bidean...<br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<img border="0" height="360" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj4U0XPj1St3Ximj1dJT6XSEwFMRxPmlPcW1MHGAN3x5V4yf9MDSKgtkK9Xm6Cs-jYJU3SNEHCVPXsQFA0epddMlwQ09bJsZlu-Tvw3hxFEyOy4zEW4GrGPgDSMiYBEqk5OKpf2_Pm28p9_/s640/17036082_1%5B1%5D.jpg" width="640" /></div>
<div id="goiburua">
<br />
<article>
<div class="zintiloa">
<b><span style="font-size: x-large;"> </span></b><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: small;">Robert Mac Bride konponbide haizea hauspotzen Euskal Herrian, lasari arraio eta ttentte-pottentte...</span></span><br />
<br />
<br />
<br />
<b><span style="font-size: x-large;">ALOKAIRUA</span></b></div>
<div style="text-align: center;">
<br />
<header><h3 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;">Berehala kaleratzeko aukera</span></h3>
<h3 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;"> emango du alokairu lege berriak</span></h3>
</header></div>
<div class="sarrera">
<b><span style="font-size: large;">Emantzipazio errenta ez da desagerraraziko,
Alokairua Sustatzeko Estatuko Planeko laguntza berriak indarrean sartu
bitartean behintzat</span></b></div>
<b><span style="font-size: large;">
</span></b><div class="sinadura_data">
<b><span style="font-size: large;"><b>Miren Garate</b> 2013-06-05 - 15:32:54</span></b></div>
</article></div>
<div class="ber_ikus">
<div class="testua" id="testua">
<br />
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Espainiako Gobernuak gaur
jarri du indarrean Etxebizitzen Alokairu Merkatuaren Sustapen eta
Malgutasun Nuerrien Legea. Euren etxeak errentan dituztenentzat nahiz
alokairuan bizi direnentzat aldaketa ugari dakartza erreformak. Hileko
errenta ordaintzen ez dutenen kaleratzeak erraztuko ditu legeak.
Ordaintzeko abisua jaso eta hamar eguneko epean bidali ahal izango dira
etxetik. Gainera, gobernuak erregistro bat sortuko du berankorrak diren
errentarien datuak sartzeko. Era horretan, etxe jabeek alokairua
ordaindu ez duten herritarren datuak ikusiko dituzten. Gobernuaren
esanetan, saihestu egin nahi da "ordaintzaile txarren beldur" etxeak
alokairu merkatura ez ateratzea.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">
</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Emantzipazio errenta, momentuz, ez da desagertuko: Madrilgo gobernuak
mantendu egingo du laguntza, gutxienez Alokairua Sustatzeko Estatuko
Planeko laguntza berriak indarrean sartu arte. 2008an jarri zen
indarrean laguntza hori, 30 urtez azpikoen emantzipazioa sustatzeko
asmoz. Hasiera batean, onuradunei hilean 210 euro ematen zizkien
Espainiako Gobernuak etxea errentan hartzeko. Iaz, laguntza gehiago ez
ematea erabaki zuen, baina lehendik jasotzen zutenei mantendu egin zien,
kopurua 147 eurora murriztuta. </span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">
</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Etxea uzteko edo errekuperatzeko epeak ere bizkortuko dira. Behin sei
hilabete pasa eta gero, maizterrak etxetik alde egiteko aukera izango
du hilabete lehenago abisatuta, eta ez du kalte-ordainik pagatu beharko
behar baino lehenago uzteagatik. Jabeak ere lehen baino bizkorrago
errekuperatu ahal izango du bere etxea. Berak edo lehen graduko
senideren batek behar izanez gero, aski izango du maizterrari bi
hilabete lehenago abisatuta, hori bai, beharrezkoa izango da kontratuak
ordurako urtebete ematea indarrean.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">
</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Alokairu kontratuaren iraupenaren epe legala ere murriztu da.
Derrigorrezko luzapena izenez ezagutzen dena, lehen kontratuan sinatzen
dena, bost urtetik hiru urtera laburtu da. Epe hori pasatakoan, ez
jabeak ez maizterrak ezer esaten ez badute, aipatugako luzapen
automatikoa aplikatzen da. Lehen hiru urtekoa izaten zen luzapena,
aurrerantzean, urtebetekoa.</span></div>
</div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">
</span></div>
</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">
</span></div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</div>
</div>
</div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/15080676490287503611noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-4154657410915886256.post-70955716520061108542013-06-03T16:53:00.000+02:002013-06-03T22:21:31.212+02:00GLADYS, GOGOAN ZAITUGU!<div style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;">OMENALDIRIK</span></b><br />
<b><span style="font-size: x-large;"> HOBERENA,</span></b><br />
<b><span style="font-size: x-large;"> GARAIPENA</span></b><span style="font-size: x-large;"><b>!</b></span><br />
<br />
<span style="font-size: x-large;"><b> </b></span><img height="640" src="http://eguzki.org/portadako_albisteak/argazkiak/Gladys.JPG" width="457" /><br />
<span style="font-size: x-large;"><b><img height="449" id="irc_mi" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEicVfjpUw8GUIuOgo-W-T3od8H7p2P1AUnLPKVScp-2vLOhCQBnUsJeLGV8BiwsySf-v-xbB4S0ylPDfXERrHNW4SfSmZAIIcnXpn-BiU4fGOSYW8CLlbZ1wJetRMOkN0DWblmezii6Kbw/s1600/Gladys5.jpg" style="margin-top: 0px;" width="673" /> </b></span><br />
<br />
<span style="font-size: x-large;"><b>EUSKAL HERRI LANGILEAK</b></span><br />
<br />
<span style="font-size: x-large;"><b>EZ DU BARKATUKO,</b></span><br />
<br />
<span style="font-size: x-large;"><b>EZ DU AHAZTUKO!!!</b></span><br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"> </span><img height="625" id="irc_mi" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiS6LTGMOgPSrEzT0mDvxm70C5F0M5IR2tAtFeWqFJ5gyA9B_YPjhu-boJWAMwO7dNrB7kc6G53fwNe-NR01uhNLjl_DKRuaHu-XR8AKyhfaHI24UP8JbvqvryCZaeTP9SW3YuS3uPoZ4Vr/s640/134780_Gladys.jpg" style="margin-top: 4px;" width="640" /></div>
</div>
<div style="text-align: center;">
</div>
<h1 class="firstHeading" id="firstHeading" lang="eu" style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><span dir="auto">Gladys del Estal</span></span></h1>
<div class="mw-jump" id="jump-to-nav">
<br /></div>
<table cellspacing="3" class="toccolours" style="clear: right; float: right; font-size: 85%; height: 1px; margin: 0px 0px 0.5em 1em; width: 2px;">
<caption><big><b></b></big><br /></caption><tbody>
<tr><td align="center" colspan="3"><br /></td></tr>
<tr><th colspan="3" style="background: #b0c4de; text-align: center;"><br /></th></tr>
<tr><td><br /></td><td colspan="2"><br /></td></tr>
<tr><td><br /></td><td colspan="2"><br /></td></tr>
<tr><td><br /></td><td colspan="2"><br /></td></tr>
<tr><td><br /></td><td colspan="2"><br /></td></tr>
<tr><td><br /></td><td colspan="2"><br /></td>
</tr>
</tbody></table>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><b>Gladys del Estal Ferreño</b> (<a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Venezuela" title="Venezuela">Venezuela</a>, <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/1956" title="1956">1956</a> - <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Tutera" title="Tutera">Tutera</a>, <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Nafarroa_Garaia" title="Nafarroa Garaia">Nafarroa Garaia</a>, <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/1979" title="1979">1979ko</a> <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Ekainaren_3" title="Ekainaren 3">ekainaren 3a</a>) donostiar ekintzaile <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Ekologismo" title="Ekologismo">ekologista</a> bat izan zen, <a class="mw-redirect" href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Guardia_Zibil" title="Guardia Zibil">Guardia Zibilaren</a> mertzenario terrorista batek tiroz erail zuena <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Tutera" title="Tutera">Tuteran</a> egiten ari zen protesta antinuklear bat erriprimitzean. </span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><a class="new" href="http://eu.wikipedia.org/w/index.php?title=Mugimendu_antinuklear&action=edit&redlink=1" title="Mugimendu antinuklear (sortu gabe)">Mugimendu antinuklearraren</a> </span></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"> sinboloa<span style="font-size: x-large;"> </span>da Euskal Herrian.</span></span><br />
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><img height="444" id="irc_mi" src="http://www.terra.org/sites/default/files/bd_imagenes/0011726.jpg" style="margin-top: 3px;" width="600" /> </span></span></div>
<div style="text-align: center;">
<img height="320" id="irc_mi" src="http://img145.imageshack.us/img145/8638/arton650a6811c44a2il7.jpg" style="margin-top: 107px;" width="264" /><span style="font-size: x-large;"><span class="mw-headline" id="Bizitza"> </span></span></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;"><span class="mw-headline" id="Bizitza">Bizitza</span></span></b> </div>
<div class="thumb tright">
<div class="thumbinner" style="width: 222px;">
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">
</span></div>
</div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">
</span></div>
</div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">
</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Gladys del Estalen gurasoak —Enrike del Estal Añorga eta Eugeni Ferreño— euskal herritarrak ziren. Enrique del Estal <a class="mw-redirect" href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Eusko_gudari" title="Eusko gudari">eusko gudaria</a> izan zen <a class="mw-redirect" href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Espainiako_Gerra_Zibil" title="Espainiako Gerra Zibil">Espainiako Gerra Zibilean</a>; Errepublikaren aurka matxinatutako indar faxistei aurre egin zien, <a class="new" href="http://eu.wikipedia.org/w/index.php?title=Meabe_Batailoi&action=edit&redlink=1" title="Meabe Batailoi (sortu gabe)">Meabe Batailoiko</a> kidetzat. Gerraondoan, <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Venezuela" title="Venezuela">Venezuelako</a> <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Caracas" title="Caracas">Caracas</a> hirian errefuxiatu ziren. Gladys <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/1956" title="1956">1956</a>. urtean jaio zen, eta artean lau urteko zelarik, Euskal Herrira itzuli zen familia osoa. Hasiera batean, Donostiako <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Egia_%28Donostia%29" title="Egia (Donostia)">Egia</a> auzoko <a class="new" href="http://eu.wikipedia.org/w/index.php?title=Aldakonea&action=edit&redlink=1" title="Aldakonea (sortu gabe)">Aldakonean</a> bizi izan ziren, baina geroago <a class="mw-redirect" href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Atotxako_dorre" title="Atotxako dorre">Atotxako dorreko</a> etxebizitza batera aldatu ziren. Gladysek <a class="new" href="http://eu.wikipedia.org/w/index.php?title=Presentaci%C3%B3n_de_Mar%C3%ADa_ikastetxea&action=edit&redlink=1" title="Presentación de María ikastetxea (sortu gabe)">Presentación de María ikastetxean</a> egin zituen lehenengo ikasketak, eta administrazioa ikasi zuen <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Nazaret_Zentroa" title="Nazaret Zentroa">Nazaret Zentroan</a>. Ondoren, Kimika ikasteari ekin zion, eta aldi berean programatzaile informatikoa zen enpresa txiki batean. <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Donostia" title="Donostia">Donostia</a> hiriko <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Egia_%28Donostia%29" title="Egia (Donostia)">Egiako Kolektibo Ekologista</a> taldeko kidea zen eta auzoko kultura bizitzan parte hartzen zuen, eskolak ematen eta haur-taldeak dinamizatzen.</span><br />
<span style="font-size: large;"><img height="480" id="irc_mi" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhMZP1t3SxeIdAg3U4GcJ4rLrk1ECyLTeVLr4UqJncb_FqK3wjqBJ7HI50NuW7cMXCEEaa2zB82f6dQhlCwRRayktBtNE5oZxZNqnOKvxKzNabN-nQQ3ENZT2qrVTja_8FrKRH7386wMinz/s640/gladys+2008.JPG" style="margin-top: 75px;" width="640" /> </span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">
</span></div>
<h3 style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><span class="mw-headline" id="Heriotza">Heriotza</span></span> </h3>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">
</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/1979" title="1979">1979ko</a> <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Ekainaren_3" title="Ekainaren 3">ekainaren 3an</a>, Energia Nuklearraren Aurkako Nazioarteko Egunean, José Martínez Salas <a class="mw-redirect" href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Guardia_zibil" title="Guardia zibil">guardia zibilak</a> Gladys bertatik bertara tiro eginda erail zuen, <a class="mw-redirect" href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Nafarroa_Garai" title="Nafarroa Garai">Nafarroa Garaiko</a> <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Tutera" title="Tutera">Tutera</a> hirian. </span><br />
<br />
<span style="font-size: large;"><a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Bardeetako_tiro_eremua" title="Bardeetako tiro eremua">Bardeetako tiro eremuaren</a> aurka, <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Energia_nuklear" title="Energia nuklear">energia nuklearraren</a> aurka eta <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Lemoizko_zentral_nuklearra" title="Lemoizko zentral nuklearra">Lemoizko zentral nuklearraren</a> eraikuntza geldiaraztearren eginiko ekitaldi batean parte hartzen ari zen Gladys.Protesta ekologista, antilimitarista eta antinperialista zen, eta orduko Gobernu neofrankistak, UCDkoa, hain zuzen, agindua eman zion Polizia Nazi-onalari ekitaldiaren aurka oldartzeko. Erasoaren aiztinean, jendea sakabatu zen lasterka, pilotakadak eta ke-poteen artean.</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">Tuteratik kanpo, beren aldetik Guardia Zibileko terroristek ere gogor jo zuten antilitaristen eta ekologisten aurka, eta horren aitzinean, militante batzuk eserialdi bat egitea erabaki zuten, bakebidez protesta egiteko. Tuterako zubian izan zen.</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">Lekukoek diotenez, José Martínez Salasek «<b><i>tía buena</i></b>» (<span style="font-size: large;">E</span>uskaraz, <b><i>neska <span style="font-size: large;">puxka</span></i></b>) esan zion Gladysi. </span><br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"> </span><img id="irc_mi" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgcCwDGnn4vjE2erVJD4E6idl8XrnhaeFwLYiymGVeIKa471wETOAKR3byXGHLnGqP0FvjIQQJTWw8DqupHWB9AGbhBA39n7EyBjUT0WUoUwDXWs5zKmtUCKsIQB6F2QdjCLgqMY1kDpBVY/s1600/369px-Islamic_Feminism_Symbol_svg.png" style="margin-top: 65px;" /></div>
<br />
<span style="font-size: large;">Gladysek, zapaltzaile armatu baten eraso matxista eta faxista horren aurrean, eta indar okupatzaileak egiten ari ziren txikizioa ikusita, mertzenario terrorista hari merezi zuen bezala erantzun zion: «<b><i>hijo de puta</i></b>» (Euskaraz, <b><i>putakume</i></b>). Orduan Martínez Salas guardia zibilak bere armaren kulatarekin jo zuen;
Gladys lurrera erori zen, eta, altxatzen ari zela, Martínez Salasek
hotz-hotzean tiro egin zion buruan. Tiroa garondotik sartu eta sudurretik atera
zitzaion. Gladys ospitalera eraman zuten, larri zaurituta, eta laster
hil zen.</span><br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><img height="480" id="irc_mi" src="http://i4.ytimg.com/vi/3BWU8Tmcbss/hqdefault.jpg" style="margin-top: 45px;" width="640" /> </span></div>
</div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">
</span></div>
<h2 style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><span class="mw-headline" id="Ondorioak">Ondorioak</span></span> </h2>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">
</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Euskal Herri Langileak hainbat egunez herri mobilizazio handiak
eginez erantzun zuen, horien artean Hego Euskal Herrian deitutako <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Greba_orokor" title="Greba orokor">Greba Orokor</a> bat, <a class="mw-redirect" href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Ezker_abertzale" title="Ezker abertzale">Ezker Abertzaleko</a> alderdiek, Espainiako Alderdi Komunista eta PSOEk deituta.<sup><span style="font-size: large;"> </span></sup>Donostian egindako manifestazioan, orduko Donostiako alkatea zen <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Jesus_Maria_Alkain" title="Jesus Maria Alkain">Jesus Maria Alkain</a> egon zen manifestazioaren buruan.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">
</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Gladys erail zuen guardia zibil hiltzaile eta terrorista, José Martínez Salas, 1981eko abenduaren 14an epaitu zuten <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Iru%C3%B1ea" title="Iruñea">Iruñean</a>;
epaia izan zen Martínez Salasek «arduragabekeriaz» jokatu zuela, eta
hemezortzi hilabeteko espetxealdira kondenatu zuten. Espetxealdi hori ez
zuen osorik bete,<sup><span style="font-size: large;"> </span></sup>eta zigor arin horrek protesta mobilizazioak eragin zituen berriro. <u><b><span style="font-size: x-large;">
1992 urtean Martínez Salas guardia zibil hitzaile eta terroristak Espainiako meritu
militarraren domina jaso zuen.</span></b></u></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<img height="209" id="irc_mi" src="http://www.euskaletxeak.org/lemoiz/Images/ano/79.gif" style="margin-top: 119px;" width="640" /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br />
<span style="font-size: large;">Honek argiro uzten du, bertze behin ere, Burgesiaren mertzenario terroristek inpunitate osoa dutela, Oligarkiaren zakur ustelak direlakotz, Kapitalismoaren torturatzaileak direlakotz eta Inperialismoaren sodatapeko hiltzaileak direlakotz. Gaur egun hori oroitaraztea komeni da, Euskal Herri Langilearen aldeko gudari iraultzaileendako AMNISTIA OSOA eskatzen dugularik, klase bakoitzak bere interesak dituelakotz, eta Euskal Langileriak bere borrokalariak hortzez eta haginezn defenditu behar dituelakotz, Burgesiak bere mertzenario terroristekin egiten duen bezala,</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">
</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Euskal herritarren alaba eta Euskal Herrian hezi eta hazia zen arren,
Gladys «<i><b>venezuelar</b></i>» gisa agertu zuten Espainiako hedabideetan.
Hedabide horiek «<i><b>ezin zurituzkoa zuritzen</b></i>» saiatu ziren, eta venezuelar
jatorri hori baliatu nahi izan zuten atzerritik protesta horretan parte
hartzera berariaz etorritako aktibista bat zela pentsarazteko.<sup><span style="font-size: large;"> </span></sup><a class="new" href="http://eu.wikipedia.org/w/index.php?title=Pedro_J._Ram%C3%ADrez&action=edit&redlink=1" title="Pedro J. Ramírez (sortu gabe)">Pedro J. Ramírezek</a> «<i><b><a class="mw-redirect" href="http://eu.wikipedia.org/wiki/ETA" title="ETA">ETA</a> konglomeratua</b></i>» delako bati leporatu zizkion Tuterako gertaerak.</span><br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><img height="400" id="irc_mi" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhMTqdAFt035Zx2RMD1KPCm5fLT_pi6nmx0UKx8U6ZtE4fT1TYLBk3-myQcY2c3se_TCEuLV8UZMgYnL2rYj8ckQUXhMHoNAi51na7mPEmhoezMoRkgpofyTxA3TXDfRuBul24JIFfyU6c/s400/estela.jpg" style="margin-top: 125px;" width="267" /> </span><img height="400" id="irc_mi" src="https://encrypted-tbn2.gstatic.com/images?q=tbn:ANd9GcQnsvHxo7jDy7hLLkwiBLpEUNzrrA5CD3Dql2h8TR4pmSsoAmWaCw" style="margin-top: 0px;" width="285" /></div>
</div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">
</span></div>
<h2 style="text-align: center;">
<span class="mw-headline" id="Oroimena" style="font-size: x-large;">Oroimena</span> </h2>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">
</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Gaur egun, Gladys del Estal Euskal Herriko mugimendu antinuklearraren sinbolo da.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">
<a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Egia_%28Donostia%29" title="Egia (Donostia)">Egiako</a> hainbat herritar taldek <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Kristinaenea" title="Kristinaenea">Kristinaenea</a> parkeari <b><i>Gladysenea</i></b>
izena jartzeko eskakizuna egin zuten urtetan, baina Donostiako Udaletik
beti ezezko erantzuna jaso zuten. Ezezko horren aurrean, sektore horien
aldetik izena zabaldu zuten euren kabuz eta parkeko sarreran izena
aldatu ere egin zen. Horren ondorioz, urtetan zehar herritar askoren
artean <b><i>Gladysenea</i></b> deitu izan zaio parkeari. Azkenean, Donostiako Udalak Kristinaenean oinezkoentzat eraikitako sarbide garai bati <i><a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Gladys_del_Estal_pasabidea" title="Gladys del Estal pasabidea">Gladys del Estal pasabidea</a></i> izena jarri zion 2009. urtean. </span><br />
<span style="font-size: large;"> </span><img height="428" id="irc_mi" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhX62GDSjfUKkNNhhV69hS0gLHwctKFLarhlfVFX9A0vkopDxwJeYv2u75Tl3On1DnRB1ndCswMqpnJCwlODPSiipjFUwzQLA_6HRTyZ4OvGkz3Tg4ItlaX6TmbJLL2fO6wmjROXQwSWC8A/s640/gladys+07.jpg" style="margin-top: 91px;" width="640" /><br />
<br />
<span style="font-size: large;">Parkeko gainaldean, gainera, Gladysen omenezko <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Hilarri" title="Hilarri">hilarri</a> bat dago. Urtero, Gladysen heriotzaren urteurrenean, oroitzapen ekitaldi bat burutzen da hilarriaren aurrean <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Eguzki_%28elkartea%29" title="Eguzki (elkartea)">Eguzki</a>
elkartearen eskutik. 2009 urtean, ekitaldi horren baitan mugimendu
antinuklearrari buruzko erakusketa fotografiko bat ere antolatu zen
Egian eta Donostiako Alde Zaharrean Gladysen heriotzaren 30.
urteurrenean. <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Tutera" title="Tutera">Tuteran</a> ere, tiroz zauritu zuten lekuan, monolito bat dago haren omenez.</span><br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><img height="453" id="irc_mi" src="http://www.rebelion.org/imagenes/86629_1.jpg" style="margin-top: 101px;" width="640" /> </span><br />
<span style="font-size: large;"><img height="292" id="irc_mi" src="http://4.bp.blogspot.com/-OEtqYHhAp6w/UPfe7WaDUaI/AAAAAAAABfA/XFzZ02motK8/s400/GaronaEZeskerrikAsko1.jpg" style="margin-top: 75px;" width="400" /> </span></div>
</div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/15080676490287503611noreply@blogger.com9tag:blogger.com,1999:blog-4154657410915886256.post-37215828710466238082013-06-03T11:08:00.001+02:002013-06-06T11:13:11.206+02:00Lenin, Txabi, Argala: V. Biltzarraren gaurkotasunari buruz (I)<div style="text-align: center;">
<img height="200" id="il_fi" src="http://www.wpclipart.com/signs_symbol/stars/5_point_stars/basic_5_point_red_star_beveled.png" style="padding-bottom: 8px; padding-right: 8px; padding-top: 8px;" width="185" /></div>
<img height="200" id="irc_mi" src="http://www.marxists.org/glossary/people/l/pics/lenin.jpg" style="margin-top: 100px;" width="151" /> <img height="200" id="irc_mi" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgHZ44Fd7jOMC9pQhOUNAH_D4-dH2cyuPsqgNDNvS0lDl3SShlnnUx1FLPDv79n5ZV03qW_Vb6xQvAkqiFGF6kFukt2vqCSnA3pbl0-BzF7BD9faC-XCjrDz0tSkDQxi_ubWkrcTNsXQ-Q/s200/txabi.jpg" style="margin-top: 105px;" width="132" /> <img height="200" id="irc_mi" src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/en/a/a1/Jos%C3%A9_Miguel_Be%C3%B1aran_Orde%C3%B1ana.jpg" style="margin-top: 119px;" width="158" /><br />
<b><span style="font-size: x-large;"><br /></span></b>
<br />
<div style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;">AURKEZPENA</span></b></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Bi hamarkadez LENIN eguna o<span style="font-size: large;">sp</span>atu ostean, pentsatzen dugu, badela garaia azaroaren muinera jotzeko, azkeneko hemeretzi urtetan pixkanaka-pixkanaka hurbiltzen joan garen sustraira.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Eta kontu hau Leninen eta Txabi eta Argalaren artean dagoen funtsezko lotura besterik ez da, edo zehatzago nahi bada, Leninek aberastu zuen marxismoaren eta ETAk 1960. hamarkadaren erdialdetik 1970. hamarkadaren amaiera arte garatutako ikuspegi estrategikoaren arteko<span style="font-size: large;">a</span>.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Aipa dezakegu, metodologismo indibidualista burgesean erori gabe, emantzipazio nazionalaren historiarentzat Txabiren bizitza politikotik Argalaren bizitza politikora doan denboraldia izan zena, Iraultza boltxebikearentzat Leninen bizitza politikoa izandakoa izan zela. Iritsiko da, V. Biltzarrak eginiko ukaezinezko nazioarteko ekarpenak teoria marxistan aztertuko ditugun unea.</span><br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><img height="285" id="irc_mi" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiKCuwdBtffFLn3os56Jc6jV6GZFF3r2Nt2ovhEn4FTncju06Y9-N-8pR8YTEyFI96EFqgxD0ta6uyBPlIxLfzbOPXOn1nHXlFIs0mpYy9RPHalk7uYm_HbN-_yG0jF2MgMZCiSCe1Em0Sw/s1600/1917ko+Iraultza.jpg" style="margin-top: 54px;" width="400" /> </span></div>
</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Baina jarraitu aurretik V. Biltzar moduan zer ulertzen dugun azaldu behar dugu. Historiaren interpretazio linealak ez bezala, guk, V. Biltzar moduan gutxi gora behera, 1965eko udaran amaitutako <i><b>Carta a los intelectuales </b></i>(Intelektualei gutuna) dokumentuaren bigarren zuzenketarekin hasi eta Argalaren heriotzaren ostean 1978. urtearen amaieran, amaitzen den denboraldi luze eta erabakigarria hartzen dugu. Interpretazio linealaren arabera, V. Biltzarra, 1966. urte amaieratik 1967ko martxora arte bi saiotan buruturiko ETAren V. Asanblada ospetsua litzateke, baina materialismo historikora eta historiaren dialektikara jo ezkero, benetan ikusten dugu, independentismo sozialistaren oinarrien osaketa garai kontraesankor, tentsiodun eta sakon horrek, eragotzi ezinezko etengabeko banaketak eta guzti, hemen V. Biltzar moduan definitu dugun horrek, 15 urte iraun zuen. Geroago etorriko zen guztia, oinarrian hamarkada eri honetan erabaki zen.</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">Hemen aurkeztutako testu labur honetan, orokorrean marxismoari baino, nahiago izan dugu, erreferentzia Lenini egitea, alde batetik, hogeigarren LENIN Eguna ospatzen dugulako; bestetik, pentsatzen dugulako Inperialismoaren faseari dagokion nazio zapalkuntzaren kontuan, metodologia dialektikoari dagokion kontuan, Lenin izan delako eta gaur egun oraindik delako erreferentzia puntua, nahiz eta badauden beste autore batzuk leku faltagatik ukitu ez ditugunak; eta hirugarrenik, hemen azaldu ezin ditugun arrazoiengatik, Kapitalaren zibilizazioak gehien gorroto duen eta gorrotatzen jaraituko duen etsaia Lenin er<span style="font-size: large;">e</span> delako, inkluso Marx eta Engels beraiek baino areago. Azken kasu honetan, Leninek Txabiri eta Argalari dagokien ohore berdina du, Inperialismo franko-espainolak eta hauen "ezkerraren" gehiengoak gorrotatuak eta ezin jabetuak... </span><br />
<div style="text-align: center;">
<img height="359" id="irc_mi" src="https://encrypted-tbn1.gstatic.com/images?q=tbn:ANd9GcR3wNf1LS9vJjiESj4q-emlOcWVWDNv-BGxna7Ol4asyRaXYfWj" style="margin-top: 28px;" width="640" /></div>
<br />
<span style="font-size: large;">Hala ere, apenas aipatzen ditugu bi iraultzaileak, alde batetik, gure Herriaren ohitura ez delako, eta bestetik, garratntzitsuagoa delako esfortzu kolektibo luze baten ondorioz garatutako teoriak azaltzea. Ezker Independentistaren filosofiari, non kolektiboa den garrantzitsuena baita gure indarra, fidel izaten jarraitzen diogu. V. Biltzarraren ekarpenik garrantzitsuenetarikoa, praxi kolektiboa eta inklusoz anonimoa, praxi indibidualaren gainetik jartzearena, maila teoriko eta etikora igotzea izan zen. Orain Ezker Abertzalearen zati batek <i><b>culto a la personalidad </b></i>(buruzagia gurtzea) moduko bat onartzen duen bitartean, guk V. Biltzarreko euskal militantziaren praxi kolektiboari jarraituko dugu erreferentzia egiten, orain artekoari eta etorkizunekoari.</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">Kontu honekin, "</span><span style="font-size: large;"><i><b><span style="font-size: large;">buruzagia gurtzea"</span></b></i><span style="font-size: large;">, ukatzearena eta praxi kolektiboare defentsarena, V. Biltzarreko printzipio iraunkorretako bat aipatu dugu. Idolatria beti izan da gauza txarra eta espezialki prozesu iraultzaileetan, kultu idolatrikoak, praxi kolektiboa eta pentsamendu kritikoa ia desagerrarazteraino ezeztatzen ditu eta kasta burokratikoekiko baseen menpelotasun dogmatikoa eta ez-jakituna errazten du. V. Biltzarraren gaurkotasuneko beste igartze bat, beste asmatze bat, esentzia eta fenomenoaren kategoria filosofikoen aplikazioa izan zen, hau da, zapalkuntza nazionala bezalako arazo estrukturalak, sakonean aktiboan jarraitzen dutela, errealaren esentzian, hau estrukturatuz, eta bere itxura puntualek eta iragankorrek engainatzen bagaituzte ere, beste errealitate erabat ezberdinean bizi garela sinetsiaraziz. Baina lehenago edo beranduago beti agertzen da luzera gorde ezin den errealitatea, beti agertzen da zapalkuntza nazionala nahiz eta itxuraz, gozatua edota inklusoz bere aspektu zentralean bazen ere desagertua egon.</span></span><br />
<br />
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;">V. Biltzarrak frogatu zuen, zapalkuntza nazionala errealitate egituratzaile, objektiboa zela, nahiz ete zelofan autonomistekin eta erregionalistekin kamuflatu. Esentzia geratzen den hura da, prozesu baten oinarria eta aldazezina definitzen duena, nahiz eta gauza batzuetan aldatu bere oinarri zehaztuan mantendu eta inklusoz modu ez zuzenean indartzen duen hori. Horrela ulertzeak, V. Biltzarraren beste meritu bat aurkitzea errazten digu, oraintxe laugarren ofentsiba jasatzen ari garen moduan, Euskal Herriak eta batez ere Herri Langileak Inperialismo franko-espainiarraren eskutik jasango genituen erasoen jabe egitea. Zergatik errepikatzen dira erasoak? Funtsezkoaren baieztatzetik abiatuta, V. Biltzarrak oinarrizko gauza bat baieztatu zuen: erasoak ematen direla eta emango direla, Inperialismoaren franko-espainolaren eta Euskal Herriaren artean kontraesan adostu ezinezko bat ematen delako. Kontraesan adostu ezinezko bat da, botere zapaltzailearen baitako marko legalean konpondu ezin daitekeena, zapalkuntzarik gabeko beste marko batera salto kualitatibo bat emanez soilik konpontzen dena.</span></span><br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><img height="400" id="irc_mi" src="http://www.gara.net/Repository/Imagenes/Pub_3/Issue_1777/p002_f01.jpg" style="margin-top: 62px;" width="237" /> </span></span></div>
<br />
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;">Kontraesan adostezin orok, berau gainditzeko behar urgentearen aurren kokatzen gaitu eta puntu honetan V. Biltzarrak argi utzi zuen nazio askapenerako praxiak soilik, Euskal Nazio Askapenerako Mugimenduak (ENAM) zuzenduriko independentzia sozialistak konpon zezakeela kontraesan hori. Historia kontu honetan ere arrazoia ematen ari zaio V. Biltzarrari. Hori bai, gainditze hori zein norabideetan, zein jendarte, zein sistema sozioekonomiko eta politikorantz? Berriz ere oraina V: Biltzarraren defentsan ateratzen da, orain arte ezagutu gabeko mundu mailako krisiak larriki jipoituriko oraina: Euskal Herriarentzat, bere etorkizuna nazio bezala Euskal Iraultza Sozialistaren bitartez soilik izango da eskuragarri, mundu mailako Iraultza Sozialistaren parte bezala. Ez dago beste alternatibarik.</span></span><br />
<br />
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;">Hala eta guztiz, V. Biltzarra bere lorpenetan aipatutakoak baino haratago joan zen, subjektu kolektibo askatzailea, subjketu egile eta iraultzailea, bere gain Inperialismo franko-espainolaren ofentsiba jasango zuen subjektua, definituko lukeen kontzeptua sortuz: Euskal Herri Langilea. Kontzeptu hau, orduan baino garrantzitsuagoa da gaur egun Euskal Herriko klase estruktura eta bere klase borroka ezagutzeko; eta guztiz ulertu ahal izateko, era berean beste bi kontzepturekin erabili behar da: klase kontzientzia nazionalarekin eta borroka antipatriarkalarekin, ez borroka feminista soil bezala ulertua, eta ez luzatzearren aipatu zein ditugun beste batzuk. Euskal Herri Langilea kontzeptua erabat marxista da eta oso garrantzitsua askapen borroka antinperialistentzat, baina baita ere, Inperialismoaren fase honetan klase konposaketak jasan duen eboluzioa aztertzeko.</span></span><br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><img height="398" id="irc_mi" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhOeiQW4RaedohAHg9gAKXVfSrYzRvZMbS-pCSJ6Cdxy9Ahxc9s0RD-w0gjDL2TjSnG0l7GJgdkBpGfnrqQv19gWc5r98FllmM6qyF1aqc7ZCpxt0R1Vuy5VaBRM5PLRY9u6np24xWKicwl/s640/Zuek+erreformistak+zarete+terroristak.jpg" style="margin-top: 72px;" width="640" /> </span></span></div>
<br />
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;">V. Biltzarra ez zen aurrekora soilik mugatu, bere lorpenak handiak izanagatik, beste bi puntutan ere aurre hartu zuen. Bat, Herri Langilearen antolakuntza formekin zerikusia zuena, bere langileen zein herri mugimendu eta antolakunde sindikalena: abangoardia erakunde iraultzailearen, leninistaren, beharra ukatu ez eta gainera hau aurreikusi eta eskatzen duen mugimendu-moldea, beharrezkoa ikusten duena bere barnean, Herri Boterea ahalbidetzeko beharrezkoa den potentzialtasun mobilizatzai<span style="font-size: large;">lea garatu ahal izateko; mugimendu forma eta Herri Boterea, Euskal Iraultza Sozialistaren etorkizunaren baitan txertaturik doazen batasuna dira. Eta bestea, berriz, Giza <span style="font-size: large;">Eskubideen <span style="font-size: large;">gu<span style="font-size: large;">tun </span></span>unibertsalaren hitzaurrean jasota dagoen Herrien matxinadarako eskubidea <span style="font-size: large;">eta biolentzia iraultzailearen teoria marxista, Euskal Herrian eta Euskal Herriarentzat kontestualizat<span style="font-size: large;">zea. Beriz ere, gaur egung<span style="font-size: large;">o In<span style="font-size: large;">perialismoarentzat gaurkotasuna duten bi puntu hauetan, Hist<span style="font-size: large;">oriak berriz ere arrazoia <span style="font-size: large;">ematen dio V. Biltzarrari.</span></span></span></span></span></span></span></span></span></span><br />
<br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><b>PETRI REKABARREN</b></span></span></span></span></span></span></span></span></span></span><br />
<br />
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><b>BOLTXE LIBURUAK </b> </span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><img height="400" id="irc_mi" src="https://encrypted-tbn2.gstatic.com/images?q=tbn:ANd9GcQJW0YQx-cogJO6cGteBYtcMFobz4jjb9ySj1xXySvuUdq5x5Jr" style="margin-top: 13px;" width="375" /> <img height="400" id="irc_mi" src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/99/Eta_logo.jpg/200px-Eta_logo.jpg" style="margin-top: 38px;" width="251" /> </span></span></span></span></span></span></span></span></span> </span></div>
</div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/15080676490287503611noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-4154657410915886256.post-4252597284973027532013-06-02T14:38:00.005+02:002013-06-07T19:30:13.933+02:00Autonomia lehen urratsa, askatasunaren bidean...<div style="text-align: center;">
<img height="424" id="irc_mi" src="http://www.kazeta.info/uploads/2009/11/dsc_0634.jpg" style="margin-top: 0px;" width="640" /><br />
<img height="304" id="irc_mi" src="http://ordizia.blogsome.com/images/euska_herria_karta.jpg" style="margin-top: 44px;" width="400" /></div>
<br />
<div style="text-align: center;">
<img height="452" id="irc_mi" src="http://www.berria.info/argazkiak_papera/BERRIA/d20110505/p024_f01.jpg" style="margin-top: 101px;" width="640" /> </div>
<div style="text-align: center;">
<img height="532" id="irc_mi" src="http://32.img.v4.skyrock.net/7266/25897266/pics/1330613962_small.jpg" style="margin-top: 58px;" width="640" /> </div>
<div style="text-align: center;">
<br />
<b><span style="font-size: x-large;">AUTONOMIA</span></b></div>
<div style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;"> ALA </span></b></div>
<div style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;">EUSKAL LURRALDE ELKARGOA?</span></b></div>
<div style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;"><img border="0" height="320" src="http://autonomia.hautetfort.com/images/Une_eraikitzen.jpg" width="227" /> </span></b></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;">ZEIN DA ESTRATEGIA EGOKIA</span></b></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><b>IPAR EUSKAL HERRIAN?</b></span><br />
<span style="font-size: x-large;"><b><img height="270" id="irc_mi" src="http://gara.naiz.info/Repository/Imagenes/Pub_3/Issue_1223/p016_f02_148x172.jpg" style="margin-top: 90px;" width="232" /> </b></span><span style="font-size: x-large;"><b><img height="240" id="irc_mi" src="http://www.argia.com/astekaria/docs/2192/argazkiak/autonomia%20kolektiboa.jpg" style="margin-top: 129px;" width="400" /> </b></span></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><b>ALDARRIKAPEN KONTRAESANKORRAK DIREA?</b></span><br />
<span style="font-size: x-large;"><b> </b></span><img height="202" id="irc_mi" src="http://www.naiz.info/media/asset_publics/resources/000/025/021/news_landscape/guz_collectivite120.jpg?1367080752" style="margin-top: 76px;" width="320" /> <img height="240" id="irc_mi" src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/93/Euskal_herriko_iparraldea_128kolore.png/250px-Euskal_herriko_iparraldea_128kolore.png" style="margin-top: 105px;" width="250" /><br />
<br />
<span style="font-size: x-large;"><b>ELKARREN OSAGARRIAK?</b></span><br />
<span style="font-size: x-large;"><b> </b></span><img height="250" id="irc_mi" src="http://www.eke.org/eu/kultura/euskal_herria/iparraldea/mapa-eu.gif" style="margin-top: 100px;" width="485" /><br />
<div style="text-align: center;">
<br />
<span style="font-size: x-large;"><b>NOLA MUGIARAZI</b></span></div>
<span style="font-size: x-large;"><b>ERREPUBLIKA FRANTSESA,</b></span><br />
<span style="font-size: x-large;"><b> BURGES ETA ETNOZIDA?</b></span><br />
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><b><img height="244" id="irc_mi" src="http://ambafrance-es.org/france_espagne/local/cache-vignettes/L400xH309/valls_29_05-2fa23.jpg" style="margin-top: 70px;" width="320" /> </b></span><span style="font-size: x-large;"><b><img height="216" id="irc_mi" src="http://www.cronica.com.mx/notas/nimagenes/3/be9ef8e09e_IMG_.jpg" style="margin-top: 95px;" width="320" /> </b></span></div>
<br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<img alt="Berria.info" height="76" src="http://www.berria.info/gifak/berria.jpg" width="320" /> </div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<b><span style="font-size: large;"><br /></span></b>
<b><span style="font-size: large;"><span class="sinadura_data">2013-06-02</span></span></b><br />
<br />
<div class="burukoak">
<div class="zintiloa" style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;">Euskal lurralde elkargoa. Manifestazioa</span></b></div>
<div class="zintiloa" style="text-align: center;">
<br /></div>
<div class="zintiloa" style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;"> </span></b><img alt="Juhane Dascon eta Joana Itzaina, amaiera ekitaldian" height="425" src="http://www.berria.info/argazkiak_jarraia/argazbil/bildu915_44500754.jpg?1370175263916" width="640" /></div>
<div style="text-align: center;">
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<header><h4 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;">Euskal lurralde elkargoari </span></h4>
<h4 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;">«bidea irekitzeko» </span></h4>
<h4 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;">exijitu diote Hollanderi</span></h4>
<h4 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;"><img alt="txalo_artean_amaitu_da_manifestazio_amaierako_ekitaldia" src="http://www.berria.info/argazkiak_jarraia/argazbil/bildu915_44500753.jpg" /> </span></h4>
</header></div>
<div class="sarrera">
<i><b><span style="font-size: x-large;">Ipar Euskal Herriaren </span></b></i></div>
<div class="sarrera">
<i><b><span style="font-size: x-large;"> eskaerari begira </span></b></i></div>
<div class="sarrera">
<i><b><span style="font-size: x-large;"> «ezinbestekoa den erantzun politikoa»</span></b></i></div>
<div class="sarrera">
<i><b><span style="font-size: x-large;"> eskatu diote Frantziako presidenteari</span></b></i></div>
<div class="sarrera">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<img alt="euskal_lurralde_elkargoaren_manifestazioa" height="480" src="http://www.berria.info/argazkiak_jarraia/argazbil/bildu915_44500744.jpg" width="640" /></div>
<div class="sarrera">
<br />
<br />
<b><span style="font-size: x-large;">Sei mila lagun bildu dira Baionan, euskal lurralde elkargoaren aldeko manifestazioan</span></b></div>
<div class="sarrera">
<br /></div>
<div class="sinadura">
<b><span style="font-size: large;">Jenofa Berhokoirigoin
<span class="sinadura-data">Baiona</span></span></b></div>
<div class="sinadura">
<br /></div>
</div>
<div class="argazkutxa">
<img height="453" src="http://www.berria.info/argazkiak_papera/BERRIA/d20130602/p010_f01.jpg" width="640" />
<br />
<div class="argazoin">
<b>6.000 lagun batu ziren euskal lurralde elkargoaren aldeko koordinazioak antolatu manifestazioan. / GAIZKA IROZ</b></div>
<br />
<br />
<div class="argazoin">
<br /></div>
</div>
<div class="testua" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Euskal lurralde elkargoari «<i><b>bidea irekitzeko</b></i>» exijitu
diote François Hollande Frantziako presidenteari sei mila lagunek,
Baionatik. Ausartziaz jokatu eta behin eta berriz emandako erantzun
ezkorrak alde batera utzirik, Ipar Euskal Herriaren aldarriari baikorki
erantzuteko eskatu diote: «<i><b>Lehendakari jauna, ausardia erakuts ezazu,
lurralde honen eskaera kontuan har ezazu, eta ezinbestekoa den erantzun
politikoa emaiozu</b></i>».</span></div>
<div class="testua" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="testua" style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"> </span><img height="404" id="irc_mi" src="http://www.intereconomia.com/sites/default/files/imagecache/ancho668/57752/cck_images/rajoy_hollande.jpg" style="margin-top: 12px;" width="640" /> </div>
<div class="testua" style="text-align: center;">
<img height="417" id="irc_mi" src="http://estatico.vozpopuli.com/imagenes/Noticias/E99F03DA-B89A-7C7B-283D-DF2E71A494FD.jpg/resizeMod/0/1200/Mariano-Rajoy-bromea-con-su-homologo-frances--Francois-Hollande-durante-una-conferencia-de-prensa-en-el-Eliseo-.jpg" style="margin-top: 0px;" width="640" /></div>
<div class="testua" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="testua" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Mezu hori igorri zioten Baionako Herriko Etxe
aitzinetik Hautetsien Kontseiluak, Garapen Kontseiluak, Batera
plataformak, Auzapezen Biltzarrak eta Baionako Merkatal eta Industria
Ganberak osatu koordinazioak, antolatu manifestazioaren bukaeran.
Bukaerako hitzartzean, Hollanderi mintzatu zitzaizkion Joana Itzaina eta
Juhane Dascon. Euskal lurralde elkargo proposamenaren mamia eta
sostengua ikusirik, bai eta testuinguruari begiraturik, egitura
instituzionala sortzeko arrazoi guztiak daudela azaldu zioten.<br /><br />Hain
zuzen, Ipar Euskal Herritik eginiko proposamena Deszentralizazioaren
III. atalaren barnean erabat kokatzen dela ohartarazi zioten. «<b><i>Bizi
publikoaren <u>modernizatzeko</u> duzun nahiari erantzunez, proiektu <u>zentzuduna</u>
eta <u>eraginkorra</u> landu dugu</i></b>». </span></div>
<div class="testua" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="testua" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Izan hautetsiak, unibertsitarioak edota
eragile ekonomiko, kultural eta sozialak, lanketan ehunka pertsonak
parte hartu izana ohartarazi zioten. Frantziako Gobernu
sozialistarentzat garrantzitsuak diren balioekin bat egiten duela ere
esplikatu zioten: «<i><b>Proiektu hau eredugarria da demokrazia parte
hartzaileari begira; Euskal Herriak <u>modernitatean</u> sartu behar du, eta,
horretarako, lagungarri da egitasmo hau</b></i>». Euskal Herrian abiaturiko bake
prozesuaren testuinguru «<i><b>itxaropentsua</b></i>» ere oroitarazirik, «<i><b>egoera
berri hau kontuan hartzeko</b></i>» eskaera egin zioten.<br /><br />Dozenaka eragilek deiturik zutela mobilizaziora, jendetza plurala bildu zen <b><i>Lurralde kolektibitate bat orain</i></b>
banderolaren gibelean. Lehen lerroan egon ziren Colette Capdevielle,
Sylviane Alaux eta Frederique Espagnac parlamentari sozialistak, Jean
Jacques Lasserre senatari eta Hautetsien Kontseiluko presidentea,
Christine Bessonart Auzapezen Biltzarreko presidentea, Max Brisson UMPko
kontseilari nagusia, Jean-Baptiste Etxeto eta Virginie Brillant
Garapen Kontseiluaren ordezkariak, Martine Bisauta Batera-ren
ordezkaria, Jean-Rene Etxegarai hautetsi zentrista, Beñat Gimenez
euskaltzalea, Mixel Oronoz Euskal Konfederazioko lehendakaria, Pantxoa
Bimboire Baionako Merkatal eta Industria Ganberako ordezkaria eta Maite
Lafourcade zuzenbide irakaslea. Hots, aldarrikapenak duen sostengu
pluralaren isla izan zen.</span><br />
<span style="font-size: large;"><img alt="arrazoi_bat_baino_gehiago_eman_dituzte" height="425" src="http://www.berria.info/argazkiak_jarraia/argazbil/bildu915_44500749.jpg" width="640" />Atzetik zituzten ehunka eragile sozial,
ekonomiko eta kultural eta milaka herritar. Hautetsi asko egon ziren
ere lehen lerroetan, askok zutela frantses xingola jarririk. Justuki,
Hautetsien Kontseiluak eta Garapen Kontseiluak landuriko lurralde
elkargo proposamenak jaso sostengu pluralaren berri ere eman zioten
Hollandei: «<i><b>Bilduak garenen aniztasuna ikusirik, zilegitasun osoa dugu
adierazteko gure lurraldea prest dela desafioari erantzuteko, haren
dinamismoa ez baita gehiago frogatu beharrik</b></i>».<br /><br />Urte luzeetan
«<i><b>sekulan bete ez diren hitz emateen ondorioz, mespretxua eta kasurik
eza</b></i>» bizi izana deitoraturik, Frantziako Gobernuak joeraz aldatzeko
«<u><i><b>ausardia</b></i></u>» eskatu zioten Frantziako presidenteari.<br /><br /><b>Herritarren babes argia</b><br /><br />Lurralde
elkargoak herri babesa duela islatzea zuen helburu manifestazioak.
Helburua bete zela zioen Martine Bisautak pozik, manifestazioaren
bukaeran: «<i><b>Mobilizazio polita lortu dugu, gure proiektuak herritarren
artean duen sostengua frogatu nahi genuen, eta helburua bete dugu
gaurkoarekin</b></i>». Frederique Espagnacek ere oso baikorki baloratu zuen
bilduriko jendetza. Sektore eta joera guztietako herritarrak biltzeaz
gain belaunaldi ezberdinetakoak ere batzea lortu zutela zioen. Parisen
eraman beharreko lanarentzat indarra jaso dutela: «<i><b>Sostengu inportanta
da, Pariserako beharrezkoa dugu, eta, bai, bilduriko jendetzak erakusten
digu arrazoi dugula</b></i>».<br /><br />Ipar Euskal Herriko eragileen partetik
duten babesa iragan apirilaren 27an islatu zuten Baionan antolaturiko
mintegiarekin. Bostehun eragile sozial, kultural, sindikal, politiko eta
ekonomiko batu ziren ezagupen instituzionalaren eskatzeko. Atzokoan,
herritarrek zuten haien babesa erakutsi egitasmoari. Lapurdiko, Nafarroa
Behereko eta Zuberoako xoko askotarik etorri zen jendea Baionara.
Kontent agertu zen horien artean zen Mertxe Colina ABko kidea:
«<i><b>Jendarteak bere egin du urteetan abertzaleek ereindakoa, horren
argazkia da gaurkoa</b></i>».</span><br />
<span style="font-size: large;"><img alt="manifestazio_burua_eta_pankarta" height="480" src="http://www.berria.info/argazkiak_jarraia/argazbil/bildu915_44500747.jpg" width="640" />Bakoitzak zuen euskal lurralde elkargoaren
aldarriari juntatzeko arrazoi propioa. «<i><b>Populu berezia eta oso zaharra
da gurea, ez kontuan hartua izatea penagarria da</b></i>», zioen Oihan Oliarj
gazteak. Lurralde elkargoak euskal kultura eta hizkuntzari ezagupen bat
ekarriko lukeela zioen hark. Amaia Lerriza irakasle gazteak ere argi
zuen: «<i>Eskumenak hurbilago izanki, tokiko problematikei buruzko
erantzunak hemendik erabakitzen ahalko genituzke</i>». Boterea tokian bertan
ukaitea. Hori da askok nabarmentzen zuten elementua. «<i><b>Gure geroaz guk
erabaki nahi dugu, horregatik dugu gutarik hurbil egonen den lurralde
elkargo bat beharrezko</b></i>», Maite Toyosen arabera.</span><br />
<span style="font-size: large;"><img alt="jendetza_manifestazioan" height="425" src="http://www.berria.info/argazkiak_jarraia/argazbil/bildu915_44500748.jpg" width="640" /> </span><br />
<span style="font-size: large;">Laborarientzat
17:00ak ordu txarra baldin bazen ere, andana bat bertaratu zen.
Arratsalde bukaeran egin beharrean, salbuespenez batzuk 14:00etan jaitzi
zituzten ardiak, manifestazioan egon ahal izateko. Argi dutelako:
bertako instituzio bat lorturik, tokiko errealitateei erantzuteko
politika egokiak planteatzen ahalko lirateke. «<i><b>Pauetik ezin dugu deus
igurikatu, horregatik genuen Euskal Herriko Laborantza Ganbera sortu...
Tresna horrekin tokiko beharrei erantzuten diegu, baina diru mailan
mugatuak gara, zergak ez ditugulako eskuratzen ahal, Pauera doaz
zergak...</b></i>». Euskal lurralde elkargoarekin, Euskal Herriko Laborantza
Ganbera ofiziala litzateke eta errazkiago erantzuten ahalko lieke
beharrei. Hori azaldu zuen Maryse Cachenaut laborariak eta Euskal
Herriko Laborantza Ganberako militanteak.<br /><br />Hego Euskal Herritik
ere egon ziren bakar batzuk. Eragileen artean, ELAko Adolfo Muñoz eta
LABeko Ainhoa Etxaide bertaratu ziren, besteak beste. Herritar xume
batzuk ere bildu ziren Baionara. Zarauztik Luis Miguel Agirrezabala egon
zen, adibidez, «<i><b>gure lurraldea defenditzeko</b></i>» eta «<i><b>Manuel Vallsi merezi
zuen erantzuna emateko</b></i>». Ondoan zuen Martxelo Aizpurua, hura ere
Zarauzkoa. Ezagupen instituzionalaren alde diren parlamentariei, agian,
aurrerantzean Parisen errazagoa izanen zaiela zioen, «<b><i>atzetik jendea
dutela agertu delako</i></b>».</span></div>
<div class="testua" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="testua" style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><img alt="kolore_guztietariko_herritarrak_izan_dira_manifestazioan" height="427" src="http://www.berria.info/argazkiak_jarraia/argazbil/bildu915_44500751.jpg" width="640" /> </span></div>
<div class="testua" style="text-align: center;">
<br /></div>
<div class="burukoak">
<b><span style="font-size: large;"><span class="sinadura_data">2013-06-02</span></span></b><br />
<div class="burukoak">
<div class="zintiloa" style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;">Euskal lurralde elkargoa. Manifestazioa</span></b></div>
<div style="text-align: center;">
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<header><h4 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;">Etorkizunak herritarrengan du bide</span></h4>
</header></div>
<div class="sarrera">
<i><b><span style="font-size: large;">Mobilizazioa jendetsua izan dela nabarmendu dute eragileek, eta Ipar Euskal Herriaren aitorpena funtsezko aldarria dela</span></b></i><br />
<span style="font-size: large;"><i><b>Vallsen hitzak probokazio hutsa direla diote, eta indarrak biltzera deitu dituzte herritarrak</b></i></span></div>
<div class="sarrera">
<br /></div>
<div class="sinadura">
<b><span style="font-size: large;">Aitor Renteria
<span class="sinadura-data">Baiona</span></span></b></div>
<div class="sinadura" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">
</span></div>
</div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">
</span></div>
<div class="testua" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Milaka herritarren mobilizazioaren erdian,
alderdietako eragileek Parisera igorri dute mezua. Lehenik eta behin,
galdetzeko Manuel Valls Frantziako Barne ministroaren hitzak
gobernuarenak ote diren, eta, bigarrenik, jakinarazteko Ipar Euskal
Herriko eragileen gehiengo zabalak ez duela amore emanen aitorpen
instituzionala eskuratu arte. UMPtik abertzaleetaraino tokiko erakundeen
bozeramaileetatik pasatuz, aldarria aho batez plazaratu dute.
Manifestazioan egotearen garrantzia eta geroaren parioa ukan dute
hizpide.</span></div>
<h1>
JEAN JACQUES LASSERRE</h1>
<h1>
<img height="425" id="irc_mi" src="http://www.larepubliquedespyrenees.fr/images/2012/03/22/president-du-groupe-forces-64-jean-jacques-lasserre-pointe_846213_490x326.jpg" style="margin-top: 62px;" width="640" /> </h1>
<b><span style="font-size: x-large;"><i>Hautetsien Kontseiluko Presidentea</i></span></b><br />
<i><b><span style="font-size: x-large;">«Adostasun zabala erdietsi dugu lurralde elkargoaren aldarriaren inguruan»</span></b></i><br />
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Manifestazioan
izateko arrazoiak oinarrizkoak dira Lasserren iritziz. «<i><b>Bada
hilabeteak, urteak ari garela <u><span style="font-size: x-large;">Euskal Herriaren aitorpen instituzionala</span></u>
eskatzen eta uste dut adostasun zabala erdietsi dugula eskumen bereziak
dituzkeen lurralde elkargoaren inguruan». Hautetsien Kontseiluak,
Garapen Kontseiluak eta, oro har, Ipar Euskal Herriko gizarte zibilak
egitasmoa bururaino landu dutela nabarmendu du. Lurralde elkargoa
aldarrikatzen dugu, eskumen bereziekin. <span style="font-size: x-large;"><u>Ez soilik departamendu bat,
horrek ez lukeelako deusetarako balio</u></span></b></i>».</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">Manuel Valls Frantziako
Barne ministroak duela hiru egun itxi zizkion ateak proposamen horri.
Frantziako presidenteak, gobernamenduak, iritzia alda dezaketela dio
Lasserrek, esperantzarako zirrikitua ikusi nahirik. «<i><b>Abian ezarri dugun
ildo hau aktiboki bultzatu behar dugu. Hori da Vallsi eman diezaiokegun
erantzunik egokiena. Ez du deus ulertu</b></i>». Euskal Herrian edo Parisen,
xedea azaltzeko eta Vallsekin biltzeko prestasuna adierazi du.</span></div>
<br />
<h1>
MAX BRISSON</h1>
<h1 style="text-align: center;">
<img height="425" id="irc_mi" src="http://www.sudouest.fr/images/2013/01/25/max-brisson_1047583_460x306.jpg" style="margin-top: 72px;" width="640" /> </h1>
<b><span style="font-size: x-large;"><i>Kontseilari Nagusia, UMP</i></span></b><br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<i><span style="font-size: x-large;"><b>«Zoritxarrez, gobernuak ezezko sistematikoa helarazten digu, gure arrazoiak entzun gabe»</b></span></i></div>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Ezkerretik
eskuinera, abertzaleetatik sindikalistetara, lurralde elkargoaren
aldarriak erdietsi duen adostasun zabala azpimarratu du Brissonek.
Frantziak egin nahi duen lurralde erreformari eman dakiokeen erantzunik
egokiena dela dio. «<i><b>Zoritxarrez, gobernuak ezezko sistematikoa
helarazten digu, entzun gabe gure arrazoiak</b></i>». Frantziako Gobernuari
leporatzen dio ukazioaren logikara lerrokatzea. «<i><b>Vallsen erantzuna
probokazio hutsa da, Euskal Herriak hilabete luzeetan garatu den gogoeta
sakonari egindako mespretxua</b></i>».</span></div>
<br />
<h1>
FREDERIQUE ESPAGNAC</h1>
<h1>
<img height="449" id="irc_mi" src="http://www.kazeta.info/uploads/2013/04/guz_foruma_32.jpg" style="margin-top: 0px;" width="674" /> </h1>
<div style="text-align: left;">
<b><span style="font-size: x-large;"><i>Frantziako senataria, PS</i></span></b></div>
<br />
<div style="text-align: center;">
<i><span style="font-size: x-large;"><b>«Urratsak egin behar dira</b></span></i></div>
<div style="text-align: center;">
<i><span style="font-size: x-large;"><b> Euskal Herriaren</b></span></i></div>
<div style="text-align: center;">
<i><span style="font-size: x-large;"><b> aitorpen instituzionalaren ildoan»</b></span></i></div>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Manifestaziora
deitzeko adostasuna nabarmendu du Espagnac-ek. «<i><b>Uste dut urratsak egin
behar direla Euskal Herriaren aitorpen instituzionalaren ildoan</b></i>».
Helburua lortzeko, herritar ororen mobilizazioa funtsezkoa dela dio.
Goratzarre egin die alde agertu diren Ipar Euskal Herriko 104 auzapezei.
Gogoan du Valls alderdikidearen ezezko borobila. Hala ere, aldarriaren
alde indarrak bildu eta borrokatu behar dela dio. Lurralde elkargorik ez
dela izanen jakinik, ezagutza instituzionalaren ildoan urratsak egitea
eta aitorpena lortu behar dela dio. «<i><b><u><span style="font-size: x-large;">Ipar Euskal Herriak bere tokia
atzeman behar du Frantziako legean</span></u> eta horretarako aitorpen
instituzionala behar du.</b></i>».</span><br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><img alt="" class="alignleft size-thumbnail wp-image-2027" height="320" src="http://autonomiaeraiki.free.fr/wp-content/uploads/rf1-150x150.png" style="margin: 6px;" title="rf" width="320" /> </span></div>
</div>
<br />
<h1>
KOTTE EZENARRO</h1>
<h1>
<img height="449" id="irc_mi" src="http://www.kazeta.info/uploads/2011/06/ecenarro_baiona_01.jpg" style="margin-top: 0px;" width="632" /> </h1>
<b><span style="font-size: x-large;"><i>Kontseilu Nagusiko presidenteordea</i></span></b><br />
<div style="text-align: center;">
<i><span style="font-size: x-large;"><b>«Gure mobilizazioa </b></span></i></div>
<div style="text-align: center;">
<i><span style="font-size: x-large;"><b>Barne ministroak erakutsi digun </b></span></i></div>
<div style="text-align: center;">
<i><span style="font-size: x-large;"><b>mespretxuaren heinekoa da»</b></span></i></div>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">«<i><b>Milaka
herritar bildu gara Lurralde Elkargoaren alde, eta espero dut gure
mobilizazioa Barne ministroak erakutsi digun mespretxuaren heinekoa
izanen dela</b></i>». Aldarriak Frantziako legeak oro errespetatzen dituela
azpimarratu du. «<i><b>Xedea sinesgarria da, eta horren alde borrokatuko
gara</b></i>».</span></div>
<br />
<h1>
MARTINE BISAUTA</h1>
<h1>
<img height="425" id="irc_mi" src="http://www.sudouest.fr/images/2012/03/24/668198_19651821_460x306.jpg" style="margin-top: 72px;" width="640" /> </h1>
<b><span style="font-size: large;"><i>Batera plataformako kidea</i></span></b><br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><b>«Atxikimendua ukaezina da,</b></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><b> eta Parisek entzun beharko du</b></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><b> Herri hau erraten ari dena»</b></span></div>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Hilabeteotako
dinamikaren une garrantzitsua izan da manifestazioa. «<i><b>Herri honek
aldarriari adierazi dion atxikimendua ukaezina da, eta Parisek entzun
beharko du Euskal Herria erraten ari dena</b></i>». Vallsen ezezkoari garrantzia
kendu dio, gogoratuz lurralde antolaketa ez dela Barne ministroaren
eskumena, baizik eta Marylise Lebranchu Deszentralizazio ministroarena.
«<i>Vallsek hastapenetik dio ezetz, baina haren hitzek argi erakusten dute
ez dakiela zertaz ari den mintzatzen</i>». Frantziako presidenteari erantzun
zehatza emateko eskatzen dio. «<i><b>Galtzen diren borroka bakarrak egiten ez
direnak dira</b></i>».</span></div>
<br />
<h1>
XABI LARRALDE</h1>
<h1>
<img height="370" id="irc_mi" src="http://www.ezkerabertzalea.info/wp-content/uploads/xabi-larralde.jpg" style="margin-top: 40px;" width="685" /> </h1>
<b><span style="font-size: x-large;"><i>Sorturen bozeramalea</i></span></b><br />
<div style="text-align: center;">
<i><span style="font-size: x-large;"><b>«Bada garaia</b></span></i></div>
<div style="text-align: center;">
<i><span style="font-size: x-large;"><b> Euskal Herria</b></span></i></div>
<div style="text-align: center;">
<i><span style="font-size: x-large;"><b> ezagutua eta errespetatua izateko</b></span></i></div>
<div style="text-align: center;">
<i><span style="font-size: x-large;"><b>arrazoia garbia da»</b></span></i></div>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Larraldek
hitz lauz azaldu du Baionako manifestazioaren arrazoia. «<i><b>Bada garaia
Euskal Herria ezagutua eta errespetatua izan dadin, arrazoia garbia da</b></i>».
Manifestazioak adierazten duen adostasun eta zabaltasunaren aitzinean,
Parisek entzutea baino bertze biderik ez duela dio.</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">Vallsen
hitzen garrantziari buruzko zalantzak adierazi ditu, nabarmenduz
gobernuaren baitan ministroak ez direla beti ados. Hala ere,
aitorpenaren aldeko borrokak segituko duela erran du, «<i><b>hemen Herri baten
biziraupena dagoelako jokoan</b></i>». Ezezkoaren gibelean <span style="font-size: x-large;"><u><b>defizit demokratiko
handia</b></u></span> eta mespretxu izugarria gordetzen direla azpimarratu du. Vallsen
hitzak baieztatu eta ezezkoa berresten badu Frantziako Gobernuak, Ipar
Euskal Herriaren aitorpenaren aldeko indar harreman handiagoak
artikulatu beharko direla dio.</span></div>
<br />
<h1>
ALAIN IRIART</h1>
<h1>
<img height="436" id="irc_mi" src="http://servicespublics.blogs.sudouest.fr/media/01/01/1102356845.jpg" style="margin-top: 88px;" width="640" /> </h1>
<b><span style="font-size: x-large;"><i>Kontseilari nagusia, Hiriburuko auzapeza</i></span></b><br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><b>«Egun, euskal herritarrek </b></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><b>frogatu dugu prest gaudela</b></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><b> urrats hori obratzeko»</b></span></div>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Aspalditik
Ipar Euskal Herriak berezko instituzio bat eskatzen duela gogoratu du
Iriartek. «<i><b>Egun, euskal herritarrek frogatu dugu, ikusmolde politiko
askotarikoak bilduz, prest gaudela urrats hori obratzeko</b></i>». Eraiki den
adostasun zabalaren aitzinean, Parisek aldarria entzun eta onartu
beharko duela dio. Vallsen hitzek esperantza ez dutela itotzen azaldu
du. «<i><b>Vallsek Errepublikaren kontra goazela dio, baina errealitatea da
nahikeria bat badela, bai Iparraldean bai Euskal Herri osoan, eta
herritarrek zerbait egin nahi dutela elkarrekin, beren geroaren jabe
izateko</b></i>». Indarra begi bistakoa dela dio.</span></div>
<div class="zintiloa" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="zintiloa" style="text-align: center;">
<br /></div>
<div class="zintiloa" style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;">Euskal lurralde elkargoa. Manifestazioa. </span></b></div>
<div class="zintiloa" style="text-align: center;">
<br /></div>
<div class="zintiloa" style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;">Analisia</span></b></div>
<div style="text-align: center;">
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<header><h4 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;">Ausardiaz jokatzeko unea du</span></h4>
</header></div>
<div class="sinadura">
<b><span style="font-size: large;">Jenofa Berhokoirigoin</span></b></div>
<div class="sinadura">
<br /></div>
</div>
<div class="testua" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Manuel Valls Frantziako Barne ministroaren hitzak
gogoan zituzten manifestazioan ziren guztiek: «<i><b>Ez da euskal lurralde
elkargorik gobernuaren egitarauan</b></i>». </span></div>
<div class="testua" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="testua" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Gaurkoak balantzea beste aldera
uzkailiko ote du? Zentzuduna eta fede onekoa izanez gero, hala behar
luke. Berriz ere frogatu delako euskal lurralde elkargoaren aldarria
herri oso batek eramandakoa dela. Gehiengo zabal eta plural baten
eskaera ezin du ez kontuan hartu. Baina gure kasuan, zaila da jakitea...
Afera honetan Parisek entzuteko eta hitz egiteko gogorik ez duelako.
Vallsek azaldu argudioa da froga argiena: «<i><b>Egin proposamenek zentzua
dute soilik Errepublikaren legea eta Konstituzioaren koadroa
errespetatzen baldin badute</b></i>». </span></div>
<div class="testua" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="testua" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Ez al du irakurri Hautetsien Kontseiluak
eta Garapen Kontseiluak marraztu proposamena? <u><b><span style="font-size: x-large;">Alsazian legala dena Ipar
Euskal Herrian ilegala ote da</span></b></u><b><span style="font-size: x-large;">? </span></b></span></div>
<div class="testua" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="testua" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Ez al daki Frantziako Konstituzioko 72.
artikuluak planteatzen duela estatutu bereziko lurralde elkargoen
sorrera? Vallsen azalpenak ez du balio. Funtsean, iraganean zehar
Frantziako Gobernuak erabilitako argudio bakar batek ere ez du gaurko
egunean balio. Batetik, hautetsien gehiengoa aurka izatearena. Argumentu
hori zaharkitua da: gutxiengo ttipi bat da ezagupen instituzionalaren
aurka. Hautetsien Kontseilua eta Auzapen Biltzarra, biak ziren
manifestazioaren antolatzaile. Auzapezetik parlamentarietaraino,
hautetsien gehiengo zabalak du euskal lurralde elkargoa galdatzen. <b><span style="font-size: x-large;">
Lapurdiko, Nafarroa Behereko eta Zuberoako 158 auzapezetarik 105 dira
alde eta sei parlamentarietarik bost.</span></b> </span></div>
<div class="testua" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="testua" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Gobernuak ezin du segitu erraiten
gutxiengo baten eskakizuna dela. Are gehiago, Hautetsien Kontseilua eta
Auzapezen Biltzarrari juntaturik direlarik Baionako Merkatal Ganbera,
Garapen Kontseilua eta Batera plataforma. Hots, Ipar Euskal Herriko
eragile sozial, ekonomiko, sindikal eta kulturalen gehiengoa. Gobernuak
ezin du segitu erraiten herritarretarik urrun geratzen den gai politiko
bat dela. Urrats berri bat egin zen atzo; Parisek ikusi nahi ez duena
begi bistan kausitu zuen: Baionako Herriko Etxearen plaza beterik geratu
zen, jendetza plurala bildu zen. Hemendik datorren aldarria herri oso
baten aldarria da. Zaharkituriko beste argudio bat, bortizkeriarena.
Zaharkitua hori ere. Bake prozesua martxan da eta indarkeria alde batera
utzi eta bake bidera eta aterabide demokratikoetara pasatzeko
engaiamendu tinkoak dira Euskal Herritik emandako alde bakarreko
pausoak. Aro politiko berri batean gara, eta Parisek ere egokitu beharra
du. «<i><b>Ausardia</b></i>» eskatu diote François Hollandei Baionatik. Ausardiaz
jokatu eta 200 urte dituen jakobinismoa bigarren maila batera utzi
beharko du. Ausardiaz jokatu eta Madrilen presioari bizkarra erakutsiz,
estatu burujabe gisa erabaki beharko du. Ausartia izanen ote da?
Hauturik ez du, euskal lurralde elkargoa sortu beharko du: ezin duelako Herri oso baten eskakizunari kasurik ez egin. Balizko oinarri
politikorik ez lukete beste erantzunek.</span></div>
<div class="testua" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<b><span style="font-size: large;"><span class="sinadura_data">2013-06-02</span></span></b><br />
<b><span style="font-size: large;">
</span></b>
<br />
<div class="burukoak">
<div class="zintiloa">
<b><span style="font-size: large;">Hizpideak</span></b></div>
<div style="text-align: center;">
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<header><h4 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;">Demokraziak, ausardia</span></h4>
</header></div>
<div class="sinadura">
<b><span style="font-size: large;">Jon Ordoñez</span></b></div>
<b><span style="font-size: large;">
</span></b>
<br />
<div class="sinadura">
<b><span style="font-size: large;">jbeasain@berria.info</span></b></div>
<div class="sinadura">
<br /></div>
</div>
<div class="testua" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">"<i><b>Modu baketsuan baina erabakitasun handiarekin</b></i>»
erantzuteko unea da. Manuel Valls Frantziako Barne ministroak orduan eta
ezkorrago erantzun, orduan eta arrazoi gehiago dago lurralde elkargoa
eskatzeko. Vallsen adierazpenek agerian uzten baitute ukazioa dela euren
estrategia, eta ukazioa da, hain zuzen, arazoa. Parisek ez du
Iparraldean horren inguruan sortu den adostasun zabala ikusi nahi, edo
ikusten duena ez du aitortu nahi. Ausardia behar du, aldarrikapenaren
inguruan dagoen babes eredugarriaren aurrean ez dagoelako aitzakiarik.
Demokraziak ausardia behar eta eskatzen duelako.<br /><br />Ez zen atzokoa
elkargoaren alde Baionan egin den lehen manifestazio jendetsua. Milaka
lagun kalera atera, eta babesa eman ondoren, babes horretan oinarrituta
eskaeran sakondu besterik ezin da egin. Vallsek uste duenaren kontra,
elkargoaren eskaerak bere alde duelako denbora. Ez ikusiarena egitea ez
delako estrategia betirako. Determinazioak geroz eta barrurago goldatzen
duelako.</span><br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><img alt="argia" class="lazy" data-original="http://www.argia.com/template/images/logo2.jpg" height="128" src="http://www.argia.com/template/images/logo2.jpg" style="display: inline;" width="400" /> </span></div>
<br />
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><b></b></span></span><br />
<div class="aurretitularra">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><b>Jean-Michel Galant</b></span></span></div>
<span style="font-size: large;">
</span><br />
<h3 style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;">"Lurralde Elkargoaren eskaerari</span></h3>
<h3 style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"> ez erantzutea gaitza litzateke"</span></h3>
<div class="artikulusarrera">
<span style="font-size: large;">1953, Azkarate (Nafarroa Beherea). Laboraria. ABko eta ELBko kidea. 20
urte bete ditu Azkarateko auzapez karguan. Paueko Kontseilu Nagusiko
kontseilaria izana. Garazi-Baigorriko Herri Elkargoaren presidentea da.
Biziki ontsa ezagutzen ditu herri politikaren botere-guneak. Gune xumeak
izanik ere, abertzaleen lehenbiziko xedea horiek hartzea izan behar
dela esan digu. </span></div>
<div class="artikuludatuak">
<div class="egilea">
<div class="egilea-irudia">
<a href="http://www.argia.com/argia-astekaria/egileak/mikel-asurmendi">
<img alt="Mikel Asurmendi" border="0" height="200" src="http://www.argia.com/astekaria/images/egileak/asurmendi.jpg" width="200" />
</a>
</div>
<div class="egilea-datuak">
<h4>
<span style="font-size: x-large;"><a href="http://www.argia.com/argia-astekaria/egileak/mikel-asurmendi">Mikel Asurmendi</a></span></h4>
<b><span style="font-size: large;">2370. alea
<br />
2013-05-26 </span></b></div>
<div class="egilea-datuak">
</div>
</div>
<div class="ssozialak">
</div>
</div>
<div class="artikuluirudia">
<img alt="“Batasuna desagertu da, baina lotura eskasa ikusten dut militanteen lanaren eta herriko engaiamendu politikoaren artean. Politika ez da soilik Euskal Herriaren osotasunean aritzea, edo eslogan batzuk erabiltzea”." src="http://www.argia.com/astekaria/docs/2370/argazkiak/galant-685.jpg" width="685" />
<br />
<div class="irudioina">
<br />
<span style="font-size: large;">“<i><b>Batasuna desagertu da, baina lotura eskasa ikusten dut militanteen
lanaren eta herriko engaiamendu politikoaren artean. Politika ez da
soilik Euskal Herriaren osotasunean aritzea, edo eslogan batzuk
erabiltzea</b></i>”. (Dani Blanco) </span></div>
<span style="font-size: large;">
</span></div>
<span style="font-size: large;">
</span><span style="font-size: large;">
Aro politiko berria heldu da Ipar Euskal Herrira ere. Hala ere, bertako
eragile politikoen aldarrikapen nagusia (Euskal Departamendua
iraganean) aspaldiko eskaera da, herri mobilizazioen eta borroken
ondorioa: Euskal Lurralde Elkargoa. Herritarrak –eta hautetsien
gehiengoa orobat– enegarren aldiz manifestatu dira ekainaren 1ean,
Baionako karriketan. Azkarateko auzapez abertzale Jean-Michel
Galant-ekin mintzatu gara aro politiko berriaren karietara.</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">
</span><br />
<div class="galdera">
<span style="font-size: large;">
<i><b>Apirilaren 27an, ehunka eragile politiko, sozial, ekonomiko eta
kulturalek mintegia burutu zenuten Baionako Unibertsitatean. Euskal
Lurralde Elkargoaren eskaera egin zenioten Frantziako Gobernuari. Zer
gogoeta egin duzu mintegiaz? </b></i></span><br />
<span style="font-size: large;"><i><b> </b></i></span></div>
<span style="font-size: large;">
</span><span style="font-size: large;">
Guretzat, mintegia barnetik bizi izan dugunontzat, eguna oso
inportantea izan da. Instituzio berri horren galdatzeko alderdi
guztietako ordezkariak bildu baikinen. Nolabaiteko adostasuna badago,
<b>orain arte sekula erdietsi ez dena.</b> Inportantea da azpimarratzea,
diputatuak, senatariak, kontseilariak bildu izana, Euskal Herriko
hautetsien gehiengoa. 500 pertsona biltzea asko da. Alabaina, Parisek
eskaerari erantzun behar dio, eta maleruski, erantzunik ez dugu ukan.</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">
</span><br />
<div class="galdera">
<span style="font-size: large;">
<i><b>Aldarrikapena egiteaz gain, ekainaren 1ean, berriz ere manifestatzera
deitu duzue Baionako karriketan. Ba al du berezitasunik oraingo deiak?</b></i></span></div>
<span style="font-size: large;">
</span><span style="font-size: large;">
Berezitasuna da Batera plataforman biltzen garen baino eragile gehiagok
deitzea. Konparazione, Merkataritza eta Industria Ganberak deitzea,
lantegietako nagusiek deitzea, berritasuna da. Indar berria da. Gainera<b><span style="font-size: x-large;">,
lehen Euskal Departamenduaren eskatzen ez zuten eragile batzuek
Lurralde Elkargoa eskatzen dute, eta instituzio horrek eskumen gehiago
erdietsi nahi du. </span></b>Departamenduaren eskaera abertzaleek bultzatu zuten
batez ere. Geroztik, Baterak eraman zuen iniziatiba. Egun hautetsien
ekimena da bereziki. Ekainaren 1ean dugu hurrengo hitzordua eta segida.</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">
</span><br />
<div class="galdera">
<span style="font-size: large;">
<i><b>UMPko Alain Lamassoure eurodiputatua egoteak zer adierazten du?</b></i></span></div>
<span style="font-size: large;">
</span><span style="font-size: large;">
Hor joko politikoan sartzen gara. Jakina denez, politikan eleek ez dute
arrunt gauza bera adierazten. Ez dut uste nehor tronpatzen denik
horretan. Alain Lamassourek aspaldi erran zuen “Le Pays Basque doit être
connu et reconnu”. (Euskal Herriak ezagutua eta errekonozitua izan
behar du). Alta, porrot egin zuen. Oraingo eskaera honek ere ez du
Parisen oihartzunik ukan. Haatik, ez ditugu besoak apaldu behar.</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">
</span><br />
<div class="galdera">
<span style="font-size: large;">
<i><b>Izanik ere, Frantziako Gobernuaren jarrera betikoa da.</b></i></span></div>
<span style="font-size: large;">
</span><span style="font-size: large;">
Parisek ez badu entzuten –lurralde bat non herritarren ordezkari
gehienak aho batez mintzo diren–, ez baldin badu erantzun tipi bat
ematen gaitza izanen da. Nik biziki gaitza atzemanen nuke erantzun eza.
Erabateko erantzunik izanen den ere, ez dugu amestu behar. Egia
erraiteko, erantzunik gabe, eza aski argia emana dute. Lurralde Elkargoa
ez da orain gauzatuko naski, baina gure ekarpena hor dago.
Lurraldetasunaren egitura ari da aztertzen Frantzian. Beraiek galdatu
dizkigute ideia berriak, eta guk, bederen, ideiak ekarri ditugu.</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">
</span><br />
<div class="galdera">
<span style="font-size: large;">
<i><b>Frantziako Gobernua alderdi sozialistaren esku dago. Hemengo diputatuak
–Alaux eta Capdeville– sozialistak dira, baita Espagnac senataria ere.
Horien engaiamendua zintzoa al da, zure ustez?</b></i></span></div>
<span style="font-size: large;">
</span><span style="font-size: large;">
<b>Ez dakit zer pentsa.</b> Beren bizkar dago eskaera aitzinatzea. Baina ez
badute deus erdiesten, erantzunak eman behar dizkiote herriari. Hau da,
alderdi sozialistarekin ez dagoela ezer egiterik erran, eta, beharbada,
alderdia utzi behar lukete.<b> Edo joko batean ari dira soilik? </b>Alabaina,
biziki urrun joan dira beren aitorpenetan, gauza biziki adierazgarriak
erran dituzte, eta orain afera ez badute gorago eramaten, ez dut ikusten
aterabide erraza dutenik.</span><br />
<span style="font-size: large;">
</span><br />
<div class="entresaka">
<div class="gaiairudia">
</div>
<blockquote>
<span style="font-size: x-large;"><b>“Baxenabarre biltzearen aitzakian, Herri Elkargo bakarra nahi dute batzuek. Ez da ene ikusmoldea”</b></span></blockquote>
</div>
<span style="font-size: large;">
</span><span style="font-size: large;"> <i><b>Noraino joateko prest dauden galdetu behar zaie agian?</b></i></span><br />
<span style="font-size: large;"><i><b> </b></i></span><br />
<span style="font-size: large;">
</span><span style="font-size: large;">
Galdatzen ahal zaie, baina galdatzen ahal zaie ere beste alderdikoei.
Jean-Jacques Lasserre [Hautetsien Kontseiluaren presidentea] azken
hilabetetan inoiz baino aitzinago joan da. Agian, asma daiteke, Lurralde
Elkargoa erdietsiko bagenu, egitura horren presidentea bilaka liteke.
Menturaz, esperantza horrekin ari da. Paueko Kontseiluaren presidentetza
galdu baitzuen.</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">
</span><br />
<div class="galdera">
<span style="font-size: large;">
<i><b>Mintegian bake prozesua ere aipatu zen. Lurralde Elkargoa onartzea
lagungarria litzatekeela bide horretan. Adierazgarria inolaz ere.</b></i></span></div>
<span style="font-size: large;">
</span><span style="font-size: large;">
Hori bortizkeria gelditzearen ondorioa da. Ez dakit Parisen zer eragin
izan duen, baina hemen, bortizkeriaren gelditzeak herritarrek Lurralde
Elkargoaren ideia bere egiten eta onarrarazten lagundu du. Adostasuna
ere lortu da batzuek ez dutelako bortizkeriaren aitzakia Elkargoaren
asmoa baztertzeko. Atzo erraten zuten eskabidea ez zela aitzinatzen
horregatik, beraz, egun alde egon behar dute. Lasserrek goraki erran du
horrek lagundu duela aitzinarazten. <b>Egia edo joko politikoa ote den?
Politika egiaren eta jokoren marra artean egiten da. </b> </span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">
</span><br />
<div class="galdera">
<span style="font-size: large;">
<i><b>Batasuna desegin da Iparraldean. Aro berria iritsi al da hemengo abertzaleen artera?</b></i></span></div>
<span style="font-size: large;">
</span><span style="font-size: large;">
Aro berria, berria da oraindik. Ez dakit. Ikusi behar da hurrengo herri
hauteskundeetan aro berriak zer emanen duen. Batasuna desagertu da,
baina lotura eskasa ikusten dut militanteen lanaren eta herriko
engaiamendu politikoaren artean. Politika ez da Euskal Herriaren
osotasunean aritzea soilik, edo eslogan batzuk erabiltzea. Edo ez da
horretan soilik ari behar. Ikusi behar da herri tipietan zer harreman
dagoen. Uste dut haustura gisako zerbait dagoela, hori lantzeko dago
oraino. </span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">
</span><br />
<div class="galdera">
<span style="font-size: large;">
<i><b>Anartean, urteetako lanaren poderioz, beste alderdiek abertzaleen helburuekin bat egin dute neurri batean.</b></i></span></div>
<span style="font-size: large;">
</span><span style="font-size: large;">
<b>Abertzaletasunaren normalizazioa eman da, luzaz apartekoa zen, gauza
ona da beraz</b>. Abertzaleen ideia batzuk hartu dituzte, baina haiek dira
boterean. Eta politikan eragiteko boterean egon behar da. Biziki
inportanteak dira heldu den urteko herriko bozak. Lan handia da egiteko,
hots, herri tipietako beharrez arduratu behar da herriko etxeetan
sartzeko, boterea hartzeko. <b><span style="font-size: x-large;">Abertzaleok hirugarren indarra gara, baina
gobernatzeko lehena izan behar da.</span></b> Orduan burutu dezakezu egiazki zure
politika. Bide onean ari gara, baiki. Gazte franko ideia abertzaleekin
ari dira, baina besteek ere badituzte gazteak.</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">
</span><br />
<div class="galdera">
<span style="font-size: large;">
<i><b>Nafarroa Beherea Herri Elkargoa eratzeko asmoa zabaldu da azkenaldian.
Garazi-Baigorri, Iholdi-Oztibarre eta Amikuze elkargoak bateratzea xede
delarik. Zein da zure iritzia?</b></i></span></div>
<span style="font-size: large;">
</span><span style="font-size: large;">
Herri Elkargoa biharko herria da, herriek egindako egitura.
Garazi-Baigorriko 30 herriek beren gain zuten zenbait zeregin Herri
Elkargoari utzi dizkiote jada. Herriak beren indarrak Herri Elkargoari
ematen ari zaizkie engoitik. Hemendik 10-15 urtetara herriek ez dute ia
deus eginen, zereginak Herri Elkargoen esku izanen dira. Nik
hurbiltasuna hobesten dut, boterearen hurbiltasuna, gauzak ongi egiteko
eremua ongi ezagutu behar da: hondakinen bilketa dela, haur-eskolen
beharra dela. Eguneroko zerbitzuak nola behar diren eraiki zehaztu behar
da. Non egin daiteke hobekienik, 30 edo 70 herri artean? Amikuze eta
Baigorri lurraldeen artean huts izugarria dago, biztanleen arteko
harremanak urriak dira. Batzuek Baxenabarre biltzearen aitzakian,
probintzia batuko delakoan, Herri Elkargo bakarra nahi dute. Ez da ene
ikusmoldea ez nahia.</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">
</span><br />
<div class="galdera">
<span style="font-size: large;">
<i><b>Eskuinaren nahia al da? Barthelemy Aguerre kontseilariarena tarteko.</b></i></span></div>
<span style="font-size: large;">
</span><br />
<div class="emaitza_bistaratu">
<span style="font-size: large;"><span id="testu2">
Aguerrek eta abertzale hainbatek ere nahi dute. 89 herri elkartuko
lirateke; horietik lau Zuberokoak: Pagola, Domintxine, Etxarri... Alta,
Baxenabarrreko beste bederatzi kanpo geratuko lirateke: Donamartiri,
Donostiri, Isturitze, Aiherra, Heleta... Horiek Hazparneko Herri
Elkargoari lotuta baitaude, eta beste batzuk Bidaxuneko Elkargoari,
Bastida, adibidez. Gainera, ideia hori ez da herrietatik heldu, ezta
prefetarengandik ere. Prefetak bi Herri Elkargo antolatzea proposatu
zuen. Iholdi-Oztibarreko Irisarri eta Suhuskune herriak Garazi-Baigorri
Elkargora pasatzea proposatzen zuen. Eguneroko bizitza hemengo elkargoan
egiten baitute. Baxenabarre Elkargoaren ideia hiru hautetsiengandik
heldu da. Baigorriko auzapeza eta kontseilari nagusia Jean-Baptiste
Lambert-en, Armendaritzeko auzapeza eta Iholdi-Oztibarreko kontseilari
nagusi Lucien Delgue-ren, eta Amikuzeko kontseilari nagusi Barthelemy
Aguerreren nahia da. Beste batzuek ezetz erran dute, Frantxoa Maitia
kontseilariak besteak beste. Prefetak herri horiei galdetu die zer
pentsatzen duten, baina inolako azterketarik egin gabe, herri batzuetan
alde bozkatzen hasi dira. Baina zeren alde? Zein da Elkargoaren
proiektua? Zer ondorio ekarriko du horrek zergen aldetik? Galdera horiek
erantzun gabe daude.</span></span><br />
<span style="font-size: large;"><span id="testu2"><br />
</span></span><br />
<div class="galdera">
<i><b><span style="font-size: large;"><span id="testu2">Abertzale batzuek ere hori nahi dutela erran duzu.</span></span></b></i></div>
<span style="font-size: large;"><span id="testu2">
Baxenabarre batzearen ametsa Lurralde Elkargoaren asmoarekin lotzen
dute zenbaitek. Nonbait, diote, hemen halako elkargo-egitura handia
balitz errazagoa litekeela Lurralde Elkargoa erdiestea. Nik ez dakit
hori nola asmatu ahal den, bi egitura maila ezberdinekoak baitira. Herri
Elkargoak eguneroko gauzez arduratzen dira, eta Lurralde Elkargoak,
egungo Kontseilu Nagusiaren eskumenak kudeatuko lituzke. Ez dut
loturarik ikusten.</span></span></div>
<div class="emaitza_bistaratu">
<span style="font-size: large;"><span id="testu2"><br />
</span></span><br />
<div class="galdera">
<span style="font-size: large;"><span id="testu2"><i><b>Laborariak, oro har, ez daude ados.</b></i></span></span></div>
<span style="font-size: large;"><span id="testu2">
Nahiz eta Herri Elkargoek laborantzaz ardura apala duten, Aguerrek
–Lurberri kooperatibaren nagusietarik bat–, ez du mendialdeko etxaldeen
alde inoiz egin, Amikuzeko etxaldeen alde baizik. Artoaren alde egin du,
ez du kabala-hazkuntza batere sostengatu anitz urtez. Garazi-Baigorrin
oso berezia da etxaldea. Laboraria mendian bizi da gehien bat, kabalak
hazten ditu, ardiak bereziki. Guretzat galtze handia liteke Amikuzeko
laborantzak markatzea gure laborantzaren geroa. Lurberri nola garatu den
ikusi besterik ez duzu.</span></span></div>
<div class="emaitza_bistaratu">
<span style="font-size: large;"><span id="testu2"><br />
</span></span><br />
<div class="galdera">
<span style="font-size: large;"><span id="testu2"><i><b>Baxenabarre Herri Elkargoa eskuinaren faborean dela diote sozialistek.</b></i></span></span></div>
<span style="font-size: large;"><span id="testu2">
Anitz gauza nahasten da hor. Eremu hori ez bada egituratzen, Amikuze
eskualdea Bearnorekin joan daitekeela diote zenbaitek, Euskal Herriaren
muga aldatu litekeela. Eta Zuberoa zer? Hari horretatik arrazoitzen
bada, Zuberoa Bearnoarekin joanen da? Euskal Herriaren mugak Lurralde
Elkargoak zaindu behar ditu, eta horretan hautetsi denak ados daude.
Herri Elkargo guztiak batzean dagoen arriskua hurbiltasuna galtzea da,
eskuinak anitz urtetarako Herri Elkargo horretan boterea hartzea.</span></span></div>
<div class="emaitza_bistaratu">
<span style="font-size: large;"><span id="testu2"><br />
</span></span><br />
<div class="galdera">
<span style="font-size: large;"><span id="testu2"><i><b>Abantaila gutxi zure ikuspuntutik, beraz.</b></i></span></span></div>
<span style="font-size: large;"><span id="testu2">
Bai. Urepeletik Amikuzeko beste muturrera oren bat dago bidean. Zer
motibazio ukanen du elkargoan arituko den ordezkariak? Egun, 50 kide
biltzen dira Baigorri-Garaziko herri kontseiluan, elkar ezagutzen dugu,
gizartea egina da, gurutzamendu naturalak horiek dira, eguneroko
beharren araberakoak. Guk Donapaleutik haragoko herriekin ez dugu
harremanik, egunerokoaz eta hango problematikaz gutxi dakigu. Denak
bilduko bagina, 89 ginateke gutxienez kontseiluan. 50 hamar ordezkari
sobera dira, beraz, ene beldurra da, motibazioa galtzea. Herriko
Etxeetako bozen motibazioa galduko da, ez baitute ia deusen egiteko.
Hemen ene beldurra da helbururik gabe aurrera egitea. Helburuak idazteko
baitira.</span></span></div>
<div class="emaitza_bistaratu">
<span style="font-size: large;"><span id="testu2"><br />
</span></span><br />
<div class="galdera">
<span style="font-size: large;"><span id="testu2"><i><b>Zein da zure proposamena?</b></i></span></span></div>
<span style="font-size: large;"><span id="testu2">
Bi Herri Elkargo egitea. Iholdi-Oztibarre bitan zatitu, alde bat
Garazi-Baigorrin eta bestea Amikuzen sartzea. Hartara, lau Herri Elkargo
antzekoak lirateke barnealdean: Zuberoa, Amikuze, Hazparne eta
Garazi-Baigorri. 14.000 biztanlekoak, kasik berdinak. Barnealdeko
lurraldea orekatzeko molde egokiena.</span></span></div>
<div class="emaitza_bistaratu">
<span style="font-size: large;"><span id="testu2"><br />
</span></span>
</div>
<div class="emaitza_bistaratu">
<br />
<div style="text-align: center;">
<img alt="lejpb logo" class="logoa" height="89" src="http://www.lejpb.com/img/logo.jpg" width="400" /></div>
</div>
</div>
<div class="testua" style="text-align: justify;">
<br />
<br />
<div class="publi728">
<div id="beacon_376f503683" style="left: 0px; position: absolute; top: 0px; visibility: hidden;">
<img alt="" height="0" src="http://p.gara.net/www/delivery/lg.php?bannerid=592&campaignid=399&zoneid=77&loc=http%3A%2F%2Fwww.lejpb.com%2Fpaperezkoa%2F20091112%2F166151%2Feu%2FAutonomia-Lehen-Urratsa&referer=http%3A%2F%2Fwww.google.es%2Furl%3Fsa%3Dt%26rct%3Dj%26q%3D%26esrc%3Ds%26source%3Dweb%26cd%3D4%26ved%3D0CEkQFjAD%26url%3Dhttp%253A%252F%252Fwww.lejpb.com%252Fpaperezkoa%252F20091112%252F166151%252Feu%252FAutonomia-Lehen-Urratsa%26ei%3DBWWrUc-hC8iP7Ab1yoDgBw%26usg%3DAFQjCNF7qN9Q2oY9-7ntVk1CsAW_w9cK8A%26sig2%3D47g_YOjoTTPoclrEHiqvfA&cb=376f503683" style="height: 0px; width: 0px;" width="0" /></div>
</div>
<div id="container">
<br />
<div id="main-content">
<h1 class="tit-ida-lehena" style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;">Autonomia Lehen Urratsa</span></h1>
<div id="ida-albistea">
<b><span style="font-size: large;">12/11/2009 </span></b><br />
<br />
<b><span style="font-size: large;"><b>Ekhi Erremundeguy </b>/ Ikasle</span></b><br />
<br />
<span style="font-size: x-large;">Maite dugu gure Herria. Ta askatasun eguzkia.” Hala zioen
Hertzainaken kantuak. Ta egia da. Maite dugu gure Herria.</span><br />
<br />
<span style="font-size: x-large;">Baina
zapaltzen gaituzten bi estatuek ez digute guk nahi bezela maitatzen
uzten. Nire nortasun agirian frantsesa naizela idatzi zuten, paper puska
batek, nire izatea erabaki baleza bezela. Baina nik argi dut nor eta
zer naizen eta gazte gisa nire ekarpena egiteko gogoa eta beharra
sentitzen ditut.</span><br />
<br />
<span style="font-size: x-large;">
</span><span style="font-size: x-large;">Urteak daramatza Euskal Herriak ezagupenik gabe, urteak ere, gatazka
politiko luze batean murgildurik. Borrokak, gaur dugun egoerara ekarri
gaitu, bizirauten lagundu digu, baina, orain erabakiak hartzeko momentua
heldu zaigu, geroari begira eman beharreko pausoak zehaztu eta
bizirautetik bizitzera iragaiteko.</span><br />
<br />
<span style="font-size: x-large;">
</span><span style="font-size: x-large;">Ipar Euskal Herriko egoera politikoaren azterketa labur bat egingo
bagenu, lehen ondorioetako bat mugimendu abertzalea indartzen ari dela
litzateke. Indartzen ari gira, baina, ez gira existitzen.</span><br />
<br />
<span style="font-size: x-large;">
</span><span style="font-size: x-large;">Norbaitek galdegiten didanean : “zu nongoa zira?” “Ni Euskal
Herrikoa naiz” erantzuten diot. Baina Euskal Herria ez da exixtitzen!” izaten da erantzun ohikoena. Eta egia da : Euskal Herria ez da
exixtitzen. Ez behintzat mapa bati begiratuta. Hori horrela, Ipar Euskal
Herriak legezko onarpena behar du, ezagupena behar du.</span><br />
<br />
<span style="font-size: x-large;">
</span><span style="font-size: x-large;">Azken urteetan, aldarrikapen horrek garrantzia handia hartu du gure 3
probientzietan. <b>IKren proposamena eta Eraikitzen gogoeta prozesuarekin
alde batetik eta BATERA plataformarekin bestetik. </b> </span><br />
<br />
<span style="font-size: x-large;">Baina, Frantziar
estatua lurralde antolaketa aldatzeko prozesu batean sartua den honetan,
gure aldarrikapena bururaino eramateko momentua da. Boterearen
deszentralizazioa behar dugu, Autonomia bat. Beste modu batera erranda,
Ipar Euskal Herria botere gune bilakatu behar dugu, Parise, Bordale edo
Pauen hartzen diren erabakiak Baionan, Donibane Garazin edo Maulen har
daitezen.</span><br />
<br />
<span style="font-size: x-large;">
</span><span style="font-size: x-large;">Autonomia estatutu batekin, gaur egun gure gain ez diren hainbat
eskumen lor genitzazke, problema politiko, ekonomiko edota sozialak
guhaurk kudeatzeko gisan. Eta gazte euskaldun gisa, problema horietako
zonbait hubiletik pairatzen ditut.</span><br />
<br />
<span style="font-size: x-large;">
</span><span style="font-size: x-large;">Ikasketa guziak Euskaraz egin ondoren, Baxoa Frantsesez pasa behar
izan nuen, Euskara ez delako legez onartua. Ikasketa prozesuan barna,
frantziar hezkunde ministeritzak onarturiko programa ikasi behar izan
nuen, hortaz, ez dut nire herriko historia ezagutzen. Unibertsitateko
ikasketak egiteko Bilbora joan naiz, Euskaraz segitzeko nuen bide
bakarra zelako. Nire lagun batek aldiz, Baiona txikian alokatzen zuen
etxea utzi behar izan zuen, udan, berez hilabetero zor zuena astero
pagatzeko eskatzen baitzioten.</span><br />
<br />
<span style="font-size: x-large;">
</span><span style="font-size: x-large;">Autonomia batekin, gure lurraldeak behar duen hizkuntza politika
egokia diseina genezake. Hezkuntza arloan, curriculum propioa osa
genezake eta etxebizitza politika eraginkor batekin espekulazio
imobiliarioaren arazoa konpontzeko beharrezko neurriak har genitzazke.</span><br />
<br />
<span style="font-size: x-large;">
</span><span style="font-size: x-large;">Azaroaren 14ean Azkaineko Kiroleta kiroldegian urteetako aldarrikapen
bati arnas berria emanen zaio, abiada berria. Abertzaleei ez ezik,
herritar guziei irekitzen zaien bidea. Autonomiak proiektu politiko
guziak barnebiltzen ditu. Frantziar lege egitasmoarekin,
departamenduaren aldarrikapena hanka motz gelditzen da hurrengo urteei
begira eta BATERAk aipatzen duen lurralde antolaketa berezitua,
funtsean, <b>Autonomia estatutu bat</b> da. Gauza berdina aldarrikatzen dugu
baina hitzek berldurtzen gaituzte.</span><br />
<br />
<span style="font-size: x-large;">
</span><span style="font-size: x-large;">Hortaz, nik behintzat argi dut zein den aitzina begira eraman
beharrekoa bidea. IKak bere txostenean “<b>Autonomia lehen urratsa</b>”
aipatzen zuen. Beraz, Azkainetik hasita, ekin diezaiogun lanari eta
lortuko dugu : <b>Gaur Autonomia, bihar Independentzia !</b></span><br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><b><img height="400" id="irc_mi" src="http://autonomia.hautetfort.com/images/20_ans_de_lutte.jpg" style="margin-top: 87px;" width="286" /> </b></span></div>
<br />
<span style="font-size: x-large;"><b> </b></span><img alt="Berria.info" height="95" src="http://www.berria.info/gifak/berria.jpg" width="400" /><br />
<br />
<span style="font-size: x-large;"><b>2007ko apirilaren 8an</b></span><br />
<br />
<div class="burukoak">
<div class="titularra" style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;">Ipar Euskal Herriaren autonomia</span></b></div>
<div class="titularra" style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;"> eskatu du gogoeta talde zabal batek</span></b></div>
<div class="titularra" style="text-align: center;">
<br /></div>
<div class="titularra" style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;">
</span></b></div>
<div class="sarrera" style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;">IK-ko preso ohiek eta kultura eta ekonomia arloko jende askok sortu dute ekimena, konponbideari begira </span></b></div>
<div class="sarrera" style="text-align: center;">
<br /></div>
<div class="sinadura">
<b><span style="font-size: large;">Eneko Bidegain</span></b></div>
<b><span style="font-size: large;">
</span></b><br />
<div class="sinadura-data">
<b><span style="font-size: large;">Baiona</span></b></div>
<div class="sinadura-data">
<br /></div>
</div>
<div class="testua">
<span style="font-size: x-large;">Ipar Euskal Herriarentzako autonomia proiektua
<b>Iparretarrak (IK)</b> erakunde armatuak plazaratu zuen 1993an. Hori argi
utzi nahi izan zuten, atzo, ehun bat lagunek. Horietarik anitz IK-ko
preso ohiak ziren, tartean Ttotte Etxebeste eta Gabi Mouesca. Halarik
ere, atzoko agerraldiaren helburua ez zela proiektuaren jabegoa beren
gain hartzea azaldu zuten. «<i><b>Pozten gara alderdi politiko batek proiektu
hori berriz har dezan</b></i>», azpimarratu zuen Gabi Mouescak. «<i><b>Gero eta jende
gehiagok ikusten du autonomia estatutua dela aterabidea Ipar Euskal
Herriarentzat</b></i>».
<br /><br />Autonomia proiektuaren aldarrikapena mahai gainean ezarri duen
gogoeta taldeak, gatazkaren konponbidearen testuinguruan kokatu du
adierazpena. Konponbide horretan Ipar Euskal Herriarentzat autonomia
lehen urrats gisako aterabidea dela azpimarratu zuten. «<i><b>Hastapen batean,
autonomiarekin baizik ez ditugu lortuko gure duintasunerako
baliabideak</b></i>», erran zuen Mouescak.
<br /><br />Frantziako Estatuari «<i><b>gatazka honetan duen erantzukizuna onar
dezan eta Euskal Herriarentzat ondorio latzak ukan ditzakeen frustrazio
egoera sustatzeko orde, gatazkaren konponbidean zintzoki sar dadin</b></i>»
eskatu dio gogoeta talde horrek. «<i><b>Negoziazioa da bizi dugun gatazkatik
ateratzeko bide zuzen eta demokratiko bakarra</b></i>», gehitu du.
<br /><br />Azken urteetan Ipar Euskal Herrian ez dela borroka armaturik
izan, baina «<i><b>agintarien jarrera ez dela aldatu</b></i>» ohartarazi dute. Aldi
berean, aldarrikapen «<u><b>minimalistak</b></u>» zabaldu izanagatik, Frantziak beti
ukapen jarrerarekin jarraitzen duela salatu dute. «<i><b>Ipar Euskal Herriak
lurraldetasun ezagupenik gabe jarraitzen du. Euskara gero eta kenka
txarragoan da, 152 euskal preso daude Frantzian...</b></i>», zerrendatu zuen
Filipe Lazkaraiek. Etxebizitzaren sektoreak egoera txartu dela salatu
zuen. «<i><b>Immobilismoak eta mespretxuak gure herria heriotzarat kondenatzen
dute. Egoera horrek gatazka akula lezake. Frantses Estatuak eta alderdi
nagusiek, Iparraldean dagoen gatazka gorde nahi dute, Euskal Herriaren
gutxienezko ezagupena beti ukatuz eta errepresioa mantenduz, jendeen
frustrazio eta haserrea piztuz</b></i>», dio ehun bat lagunek izenpetu duten
agiriak.
</span><span style="font-size: x-large;"><br /><br /><b>TALDE ZABALA. </b>IK-ko preso ohi andana batek bat
egin du agiri horrekin. Baina agiriarekin bat egin duten guztiak ez dira
IK-ko kide ohiak. Hainbat gizarte sektoreko pertsona batu dira deialdi
horretara, hala nola sindikalgintzan, ekonomian edota kulturgintzan ari
den jendea. Halaber, gazte asko ere agertu dira agiriaren sinatzaileen
artean. «<i><b>Gaur ere gatazka konpontzeko nahikaria beti hori da, indar
abertzaleen aldetik eta herritar gehiengo baten partetik</b></i>», dio agiriak.
Ekimenaren helburuetariko bat «<i><b>Iparraldeko jendeari demokrazia eta gure
eskubideak gara ditzakeen prozesu horretan inplikatzeko gogoa ematea
da</b></i>».
<br /><br />Gogoeta taldea «<i><b>hastapenetan</b></i>» dela zehaztu zuten. Datozen egun
edo asteetan biltzen jarraituko dute, eta biltzar nagusi baten egiteko
asmoa agertu dute. Oraingoz ez diote izenik eman. Lotura zuzenik ez
badute era Oinarrizko Hitzarmen Demokratikoa edo Nazio Eztabaidagunea
bezalako egiturekin, gogoeta talde horretako kide batzuk ekimen haietako
partaide direla zehaztu zuten.
</span><a href="http://www.blogger.com/null" name="despiezea1"></a> </div>
<span style="font-size: x-large;">«<b>Gero eta jende gehiagok ikusten du autonomia estatutua dela aterabidea Ipar Euskal Herriarentzat</b>»
</span><br />
<div class="izena">
<span style="font-size: x-large;">Gabi Mouesca</span></div>
<span style="font-size: x-large;">
</span><br />
<div class="kargua">
<span style="font-size: x-large;">IK-ko preso ohia</span></div>
<span style="font-size: x-large;">
<br /><br />«<i><b>Ardurak hartzeko garaia da. Euskal Herritarren gehiengoa konponbidearen alde dago</b></i>»
</span><br />
<div class="izena">
<span style="font-size: x-large;">Filipe Lazkarai</span></div>
<span style="font-size: x-large;">
</span><br />
<div class="kargua">
<span style="font-size: x-large;">IK-ko preso ohia</span><br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><img height="426" id="irc_mi" src="http://usurbildarrakaurrera.files.wordpress.com/2011/12/3011.jpg" style="margin-top: 99px;" width="640" /> </span></div>
</div>
<br />
<br />
<span style="font-size: x-large;"></span></div>
</div>
</div>
</div>
<div class="testua" style="text-align: justify;">
</div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/15080676490287503611noreply@blogger.com42tag:blogger.com,1999:blog-4154657410915886256.post-59536558473014669112013-06-02T12:33:00.000+02:002013-06-02T13:07:23.525+02:00Feminismo burges (ttipi)aren azken gogoetak...<h2 class="albistetxikia" style="text-align: center;">
<img height="295" src="http://topatu.info/wp-content/themes/topatu/irudiak/logo.png" style="margin: 10px 0px 15px;" width="320" /></h2>
<h2 class="albistetxikia" style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;">“Marra hori pasatuz gero puta bat izango zara”</span></h2>
<div class="albistedata">
<b><span style="font-size: large;">2013 Maiatzak 31</span></b></div>
<div class="albistedata">
<br /></div>
<div class="wp-caption alignright" id="attachment_12932" style="width: 310px;">
<a href="http://topatu.info/wp-content/uploads/2013/05/ekainak2_donostia_2012.jpg"><img alt="Iragan urteko ekimena, Donostian" class="size-medium wp-image-12932" height="320" src="http://topatu.info/wp-content/uploads/2013/05/ekainak2_donostia_2012-300x150.jpg" width="640" /></a><br />
<div class="wp-caption-text">
<span style="font-size: large;"><i><b> <span style="font-size: small;">Iragan urteko ekimena, Donostian</span></b></i></span></div>
<div class="wp-caption-text">
<br /></div>
</div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><b><span style="font-size: x-large;">Sexu langileen nazioarteko eguna</span></b>
ospatuko da ekainaren 2an, igandea. Bilgune Feministako kideek
ohartarazi dute ezinezkoa zaigula onartzea haien kabuz lan horretan lan
egitea erabakitzen duten pertsonen autonomia. Emakume onaren eta
txarraren arteko marra baginetan kokatu dutela gaineratu dute, eta marra
horrek auto-kontrolatzera eramaten duela emakumea: “<i><b>Neska gaiztoak izan
gaitezke, errebeldeak, apurtzaileak… Baina, putak, mesedez, inoiz ez</b></i>”.</span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<h5 style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;">Bilgune Feministako kideen artikulua:</span></h5>
<span style="font-size: large;">
</span>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Putak eta besteak. Emakume txarrak eta emakume onak. Marra bat,
pasaezina den marra bat. Jendearekin ohera zaitezke, baina marra hori
pasatuz gero puta bat izango zara. Zure gorputza ezagutu eta ezagutu
arazi ahalko duzu, baina marra hori pasatuz gero puta bat izango zara.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Zein da marra hori? Non dago kokatua? Zer dago alde batean? Zer
bestean? Marra hori gure buruetan dago. Egin ariketa, zein da zuretzako
marra? Nahiko argi izan dezakezu, gutxi gora behera, badakizu non
kokatu. Eta marra horiek, sentitzen dut horrela esatea, baina eragin
izugarria du gure bizitzetan. <b><span style="font-size: x-large;">Marra horrek, auto-kontrolatzera
garamatza</span></b>, neska gaiztoak izan gaitezke, errebeldeak, apurtzaileak…
Baina putak, mesedez, inoiz ez. <b>Eta marra hori guk margotzen dugu gure
egunerokotasunean, feministak agian bai, baina putak ez.</b></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Gure marra, emakume onaren eta txarraren arteko marra, gure baginetan
kokatu dute. Eta tamalez, askotan, onartu izan dugu gure sexuaren
arabera sailkatuak izatea. Bagina on eta eredugarriak, eta bagina zikin
eta nazkagarriak.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><b><span style="font-size: x-large;">Sexuaren langileak</span></b> nola ez, bestea ordezkatzen dute. Sakratutzat
hartzen den sexualitate eredu nagusitik ateratzen direlako, duintasun
eza ezartzen zaio haien <b><span style="font-size: x-large;">lana</span></b>ri. Prostitutak gaiztoen bandoan sartzen
ditugu, kasu askotan,<u><b><span style="font-size: x-large;"> ekonomikoki askeak direlako,</span></b></u> haien sexualitatea
modu ireki batean azaltzen dutelako, <b>egiten dutenagatik kobratzen
dutelako </b><u><b><span style="font-size: x-large;">eta prezioa haiek jartzen dutelako</span></b></u>. Emakumeoi debekatzen
zaizkigun muga asko gainditzen dituztelako.</span><br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><img height="453" id="irc_mi" src="http://www.berria.info/argazkiak_papera/BERRIA/d20120603/p017_f01.jpg" style="margin-top: 101px;" width="640" /> </span></div>
</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Eta emakume hauen inguruan sortzen den estigma horrek, ez du balio
haiek kontrolatzeko, modu batean “askeak” direlako, estigma horren
sorreran, “beste” emakumea (gu) kontrolatzean datza. Estigma hain da
handia, norberak ez duela zaku horretan erortzerik nahi, eta edozer
egiten duela kontrol minimo baten bidez puten taldean sartua ez izateko.
Baina erraza da norbera marraren “beste” aldean ikustea. <b><span style="font-size: x-large;">Putek
emakumeoi debekatzen zaigun guztia kondentsatu egiten dute, eta egin
ezin ditugun gauza askoren ordezkariak eta gainditu ezin dugun muga
dira.</span></b></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Kontuz ibili behar dugu ere, kolektibo osoa biktima bezala
izendatzerakoan. Zaila egiten zaigunez horrelako erabakiak beraien kabuz
hartu ditzaketen pertsonak daudela onartzea, sexu langile guztiak
“biktimatzat” hartzen ditugu. Engainatuta etorri ziren hona, mafietan,
gizon gaiztoek konbentzituta… <b><span style="font-size: x-large;">Baina ezinezkoa zaigu onartzea, haren
kabuz lan horretan lan egitea erabakitzen duen pertsonaren autonomia.
Bada garaia, beraz, sexu langileek duten indar eta erabakimenaz
ohartzeko. Erabakimenez jarduten duten putak subjektu aktiboak dira,
euren bizitzaren jabeak, emakume indartsu eta boteredunak.</span></b></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><b><span style="font-size: x-large;">Euskal Herrian prostituzioa errealitate bat da</span></b>, nahiz eta zenbait
udalek osatu dituzten ordenantzetan errealitate hau ezkutatzeko ahalegin
handia egon. <b><span style="font-size: x-large;">Prostituzioa kaleetatik ateratzea da haien helburua,
alfonbrapean ezkutatzea azken finean.</span></b> Kaleetatik bota eta etxe eta
klubetara mugatu arazi nahi dute lanbide hau. Haien politiken eta
jardunaren bidez <b><span style="font-size: x-large;">patriarkatua eta bereizkeria sozialak</span></b> bultzatzen
dituzten instituzio berdinak dira, egoera hauei aurre egiteko hartzen
den lan erabakia oztopatu eta kriminalizatzen dutenak.<b><span style="font-size: x-large;"> Eta argi izan
behar dugu ere, erabaki honekin, ezberdintasun sozialak eta ekonomikoak
erreproduzitzen jarraitzen dutela, prostituzio inmigrante eta txiroa da
zigortzen eta ezabatzen saiatzen direna, eta ez elitezko prostituzioa.</span></b></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Iaz, Donostiako kaleetan Transmarikabollofeminista koordinakundeak abesten zuen bezala:</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br />
<b><span style="font-size: x-large;"><i>Gure hautua,</i></span></b></div>
<b><span style="font-size: x-large;"><i> </i></span></b><b><span style="font-size: x-large;"><i>errespetatu,</i></span></b><br />
<b><span style="font-size: x-large;"><i>bizi baldintzak,</i></span></b><br />
<b><span style="font-size: x-large;"><i>eskubideak,</i></span></b><br />
<b><span style="font-size: x-large;"><i> </i></span></b><b><span style="font-size: x-large;"><i>defendatu.</i></span></b><br />
<br />
<span style="font-size: x-large;"><i><img height="449" id="irc_mi" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjbgeRrYUWhqgNhXbpUjLpsvmrAGczUDAzGLQaKmiFH3DLU3K4ZEhS-5S8pcDntUOKUJ833_ggp5aOV3CLnb09QVO1iQzo1nfKi0-yoadXlTZuvcljdTlf0Ye38lp0_94mI9BmIiRTP3kps/s1600/03.jpg" style="margin-top: 0px;" width="673" /> </i></span><br />
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><b><span style="font-size: x-large;">Elkarlanerako garaia da, puten bandoan gauden guztiak elkartzeko
garaia da, langileak eta afizionatuak, patriarkatuaren arauak betetzen
ez ditugun horiek asko diogu elkarri erakusteko eta kontatzeko.
</span></b>“<b>Haiengati</b>k” erabakiak eta eztabaidak emateari utzi, eta haiekin,
guztiok, lan egiten hasi behar dugu. “<i><b>Besteak</b></i>” garen horiek, norman
sartzen ez garen horiek, asko gara.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">
<span style="font-size: x-large;">Epaiketa moralak alde batera utzi, eredu dikotomikoak ezabatu, eta
“<i><b>gu</b></i>” bat osatu dezagun sexu langileen eskubideen alde.</span> Puton marra
gorriak identifika ditzagun, eta ez daitezela hemendik pasa! </span><br />
<br />
<span style="font-size: large;"><img class="CSS_LIGHTBOX_SCALED_IMAGE_IMG" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiJDM0jkryfbF_LxzLac-WOoB3okpNMfR53Gqll-bpy5EiuYRfsG81Wz2Buiu0UeLQL2it-mzVZX9D2YQ0ZkTvU7EscaI-x_2yeyaRiZMqMc_ofCQ_zUExOOpq33UebqMJgajkRIpHCfuw_/s1600/kartel+ek-2+blog.jpg" style="height: 673px; width: 602px;" /> </span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<h3>
<span style="font-size: x-large;">Ametsaren espaloitik</span></h3>
<h5 class="bordeblogak">
<span style="font-size: large;">Maddi Ane Txoperena Iribarren</span></h5>
<br />
<div class="blogariherria">
<span style="font-size: large;">Hendaia - Lesaka</span></div>
<div class="blogariherria">
<br /></div>
<div style="margin-top: 0px;">
<i><b><span style="font-size: large;">Kale ixkinan exeri eta
mundua ikusgai. Ikusteko; begiradaz itotzeko. Kontatzeko; apainduraz
islatzeko. Haserretu, aldatu eta nahasteko, erortzeko. Azazkal more
baten azpitik, mundua aldagai.</span></b></i></div>
</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<h2 class="albistetxikia" style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;">Denok gara putak</span></h2>
<div class="albistedata">
<b><span style="font-size: large;">2013 Ekainak 1</span></b></div>
<div class="albistedata">
<br /></div>
<span style="font-size: large;">Honen antzeko esaldi batekin hasten du Itziar Zigak <i>Devenir Perra</i> liburua: “<i><b>Beste inork esan aurretik abixatzen zaituztet: puta, euskaldun, feminista, erradikal eta panfletaria bat naiz</b></i>”.</span><br />
<br />
<div class="wp-caption aligncenter" id="attachment_13028" style="width: 412px;">
<a href="http://topatu.info/wp-content/uploads/2013/06/itziar-ziga2.jpg"><img alt="Itziar Ziga" class=" wp-image-13028 " height="184" src="http://topatu.info/wp-content/uploads/2013/06/itziar-ziga2.jpg" width="640" /></a><br />
<div class="wp-caption-text">
<b>Itziar Ziga</b></div>
<div class="wp-caption-text">
<br /></div>
</div>
<span style="font-size: large;">Erabat markatu ninduen libururuaren sarrerak berak. Irakurtzen nuen
kutsu transfeministako lehenengo liburua zen. Orduz geroztik, pixkanaka
artista ezberdinak deskubritzen joan naiz : <a href="http://hastalalimusinasiempre.blogspot.fr/">Itziar Ziga</a> bera, baina baita <a href="http://fr.wikipedia.org/wiki/Virginie_Despentes">Virginie Despentes</a>, <a href="http://pornoterrorismo.com/">Diana J.Torres</a>, eta oraindik deskubritzeke ditudan hainbat eta hainbat.</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;"><b>(Trans)Feminismoa</b>ren ildo ezberdinak garatu arren,
<b><span style="font-size: x-large;">denek egiten dute bat prostituzioari buruzko diskurtsoan, aldaketak
aldaketa. </span></b>Bereziki gaia sakonki lantzen du Itziar Zigak berak <b><i>Devenir Perra</i></b> liburuan, nire ustez.</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">
</span><span style="font-size: large;">Hain zuzen, puten estigmatizazioa salatzen du alde batetik, <u><span style="font-size: x-large;"><b>lanbidea
defendatuz,</b></span></u> baina badago ulertzeko zailagoa egin zitzaidan bertze
zerbait. Puta izendapena, janzkera, jarrera, izaera… gisara hartzearena.
Izan ere, jokabide batzuk izateagatik emakume batzuk puta deitzen
gaituzte. Hark proposatzen duena, <span style="font-size: x-large;"><b>ematen diguten izen horren jabe egin eta harrotasunez erabiltzea</b></span> da. Vulpess taldeak zion bezala : “<b>M<i>e gusta ser una zorra</i></b>” (puta izatea gustatzen zait).</span><br />
<br />
<div class="wp-caption aligncenter" id="attachment_13025" style="width: 161px;">
<a href="http://topatu.info/wp-content/uploads/2013/06/vulpess.jpg"><img alt="Las Vulpess musika taldea" class=" wp-image-13025 " height="640" src="http://topatu.info/wp-content/uploads/2013/06/vulpess.jpg" width="568" /></a><br />
<div class="wp-caption-text">
<span style="font-size: x-small;"><b>Las Vulpess musika taldea</b></span></div>
</div>
<br />
<span style="font-size: large;">Gauza bera egiten du Diana J.Torres-ek ere “<i><b>pornoterrorista</b></i>” edota
bertze izendapen batzuekin ere. Izan ere, horiek onartuz eta bere
eginez, <b>alderdi txarra edo estigmatizatzailea kentzen zaie hitzei</b>, eta norberak nahi duen zentzua eman. Interesgarria iruditzen zait niri oso, ikusteko modu hori.</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">
</span><span style="font-size: large;">Eta Euskal Herrian ere, <a href="http://topatu.info/marra-hori-pasatuz-gero-puta-bat-izango-zara/">ekainaren 2a</a>
ospatzen hasi ziren joan den urtean, oker ez banago, prostituten
eskubideen alde. “<i><b>Denok gara putak</b></i>” leloa erabili zuten horretarako.</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">
</span><span style="font-size: large;">Hortaz, atera gaitezen gu ere bihar kalera, eta gure egin ditzagun
irain modura botatzen dizkiguten adjektiboak. Izan gaitezen gaizto,
bihurri, lizun, <u><span style="font-size: x-large;"><b>izan gaitezen puta</b>.</span></u></span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">
</span>
<div style="text-align: right;">
<span style="font-size: large;">Behin lagun bati aditu nion bezala,</span><br />
</div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<div style="text-align: right;">
<b><span style="font-size: large;">“N<i>eska txintxuak zerura, besteak, nahi dugun lekura</i> !”</span></b><br />
</div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<span style="font-size: large;">
</span><span style="font-size: large;">P.D.: <span style="text-decoration: underline;">irakurgai interesgarriak</span>:</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">
</span><span style="font-size: large;"><a href="http://topatu.info/marra-hori-pasatuz-gero-puta-bat-izango-zara/">http://topatu.info/marra-hori-pasatuz-gero-puta-bat-izango-zara/</a></span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">
</span><span style="font-size: large;">- ZIGA, Itziar. <i>Devenir Perra</i>, (2009), Melusina.</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">
</span><span style="font-size: large;">- DESPENTES, Virginie. “Coucher avec l’ennemi”, <i>Théorie King Kong</i> (2006), Grasset. –>gazteleraz era badago</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">
</span><span style="font-size: large;">- J.TORRES, Diana. “La puta monstruosa : prostituciones divergentes y una reflexión sobre la profesión”, <i>Pornoterrorismo</i>(2011), Txalaparta.</span><br />
<br />
<ol class="commentlist">
<li id="comment-3067">
<div>
<span style="font-size: large;">itxaso | <a href="http://topatu.info/denok-gara-putak/#comment-3067" title="">2013 Ekainak 2 | 7:38 am </a></span></div>
<div>
<span style="font-size: large;"> </span><span style="font-size: large;">Oparitxo bat, lagun batzuk duela urtebete egindako aldarria: <a href="http://vimeo.com/m/43305520" rel="nofollow">http://vimeo.com/m/43305520</a></span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">
</span>
</div>
</li>
<li class="alt" id="comment-3068">
<div>
<div class="iruzkindata">
<span style="font-size: large;">AiAma! | <a href="http://topatu.info/denok-gara-putak/#comment-3068" title="">2013 Ekainak 2 | 9:21 am </a></span></div>
<div class="iruzkindata">
<br /></div>
<span style="font-size: large;">Sinplea baina Ona!Zure iritzi berdiñekoa nauzu. </span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">Atzo bertan honen gainean eztabaida bat zalabdu zuen oso atsegin
dudan twittera feminista batek. Orain ezin dut aurkitu twitter eztabaida
hori(asko twitteratzen baitu), baina horrelako gaiak atsegin badituzue
gomendatzen dizuet bera jarraitzea twitterren, bere gunetxo hori altxon
handi bat baita feministontzat: @Lena_Prado </span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">Jarraitu ezazue eta gozatu!</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;"> <img class="rg_i" data-sz="f" height="400" name="R5zRXWzItGtPYM:" src="" style="margin-left: 0px; margin-top: 0px;" width="250" /> </span><span style="font-size: large;"><img height="400" id="irc_mi" src="http://elearazi.files.wordpress.com/2012/12/sexual_herria.png" style="margin-top: 0px;" width="251" /> </span><br />
<br />
<br />
<br />
<div id="header">
<div class="blog-description">
<i><b><span style="font-size: large;">"zabal bideak eta aireak gure hizkuntzak har dezan arnas"</span></b></i></div>
</div>
<div id="header-about">
<h1>
Geografia eta gorputzak (II): Sexual Herria </h1>
</div>
<div class="date-comments">
<div class="fl">
<b><span style="font-size: large;"><em>Publikatua 2012/12/24</em>
by <em><a href="http://elearazi.org/author/danelesarriugarte/" rel="author" title="Posts by danelesarriugarte">danelesarriugarte</a></em></span></b>
</div>
<div class="fr">
<span class="comments">
<br />
</span></div>
</div>
<br />
<a href="http://elearazi.files.wordpress.com/2012/12/sexual_herria.png"><img alt="Sexual_Herria" class="attachment-one-column-feature wp-post-image" height="250" src="http://elearazi.files.wordpress.com/2012/12/sexual_herria.png?w=594&h=250&crop=1" width="594" /></a>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<b>(Argazkia liburuaren azalekoa: Rodrigo van Zeller)</b></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Kronika hau gaurko egunean argitaratzean
badakigu nahiko kamikaze dihardugula, edo hala lirudike ahalik eta
irakurle gehien lortzearen ikuspuntutik behintzat. Dena den, gutako
askok gaur gauean gure etxe guztiz laikoetan Ama Birjina Jesukristoz
erditu zela ospatuko dugun honetan, ohikoa denez neurriz kanpo jan eta
edanez (arlo ekonomikoan zein digestiboan), polita iruditzen zitzaigun
Itziar Zigak duela urtebete inguru proposatu zigun aberri berriaz
mintzatzea, zeinak egungoa baino gutxienez apurtxo bat dibertigarriagoa
baitirudi: <a href="http://www.txalaparta.com/prod/es_es//////12//2707/Sexual+Herria.html"><i>Sexual Herria</i></a>
(Txalaparta, 2011). Egutegiak eta blogerako plangintzak ere izan dute
zerikusirik, ez dut ukatuko. Buruz buru ekin baino lehen abisu txiki bat
eman nahi nuke elearazleen jardunaren inguruan opor hauetan. Batzuetan
hala ez badirudi ere, badugu bizitzarik zibermundutik at, edo hori
sinetsi nahi dugu, eta datozen (gutxi gorabehera) bi asteetan ez dugu
post berririk eskegiko. Ostera, ia urtebete honetan zehar ekarri
dizkizuegun gure lan gogokoenekin hit-parade bat osatuko dugu
facebooken, egunero-edo post bat akordaraziz. Periferikoa izango da, oro
har <i>sinpenanigloriaki</i> igaro diren arren guk asko estimatzen ditugun hitak batuko dituena. Behin hori esanda, beraz, harira.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="font-size: large;">
</span><div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Pasa den asteartean, hilak 18, irakurle <a href="http://irakurleeskolafeminista.wordpress.com/">eskola feministakook</a> bildu ginen Itziar Ziga kazetari sexiliatuaren hirugarren liburuaren bueltan, jada aipatutako <i>Sexual Herria.</i> Ziga ekintza feminista nekaezinean aritu da azken hogei urteotan, besteak beste <i>Andra</i>
aldizkarirako idatzi du, ex_dones mugimenduan jardun du Monica Boixekin
batera eta honez gain 2009an bi saiakera plazaratu zituen Melusina
argitaletxearekin:<a href="http://www.melusina.com/libro.php?idg=31106"> <i>Devenir perra</i></a> eta <a href="http://www.melusina.com/libro.php?idg=35713"><i>Un zulo propio</i></a>.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="font-size: large;">
</span><div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"> Barkatuko didazue baina nostalgiara joko dut apur bat, gogoan dut <i>Sexual Herria </i>lehendabizikoz
irakurri nuenekoa, harrigarriro herriko liburutegian topatu nuen
plazaratua izan zela jakin eta asko jota bi astetara. Langabezian
zaudenean ti-ta irakurtzen den horietakoa da, 110 orri inguru dituelako
baina batez ere barrutik kanpora astintzen zaituen moduagatik. Gasteizen
aurkezpena egingo zutela iragarri zuen Txalapartak eta Aranako taberna
batera elkartu ginen lagun batzuk, Itziar Ziga y sus Migas ikustera,
copleraz jantzita, peineta buruan eta gintonica eskuan. Liburuaz jardun
zuten, baina aurkezpena bera izan zen egiatan Zigaren tesiaren
erakusgarri ozenena. Festa giroa bai, baina diskurtsoa ere baita.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="font-size: large;">
</span><div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"> Kaxildara itzuliz, <i>Sexual Herria</i>
aski liburu ausarta da eta ildo horretatik hainbat aspektu ditu
goraipatzekoak. Hori ebatzi genuen talde txikitan bildu ostean testuaren
lehen zoom bat egiterakoan. FRESKOA da, bostehun urtez lizuna gorde
duen soto bat egurastea bezala. Bestetik, jada esan bezala emakumearen
rol tradizionalarekiko erabateko apurketa dakusagu orrialdeotan, Ziga ez
da txintxoa, ez isila, ez apala, ez otzana, ez neurritsua, ezpada
guztiz kontrakoa, ahoberoa, gehiegikerian erortzen dena sarri,
ingurukoen arreta pizten duena ia beti. Eta garrantzizkoena, ez da damu.
Azpimarratzekoa iruditu zitzaigun halaber ez duela ustezko
objektibotasun baten atzean ezkutatuta predikatzen, baizik eta bere
esperientzia subjektibotik mintzo dela, are ez dituela ezkutatzen
ziurrenik paperean aitortzeko zailak gertatu daitezkeen hainbat detaile.
Zalantza egin dugu geu ere gai izango ginatekeen horretarako. Gainera,
ikusgarritasuna ematen die muturrekoki ikusezinak diren hainbat bizitza
eredu eta sexualitate aukerei. Eta batez ere, gertutik lantzen du Euskal
Herriko egoera eta aurreko saioko artikuluetan jorratutako hiru gai
nagusiekin loturak ezartzen ditu: herritartasuna, posizio soziala eta
espazioa.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="font-size: large;">
</span><div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"> Euskal Herria birputatzeko ahaleginean
Zigak hainbat muturrei egiten die tira, sorgin iraganari barne, noski.
Irudikatzen du akelarreen garai kobazuloetako bat non emakumeak
askeagoak ziren eskubideen aldetik, non sexua jarduna ez zen hain
parametro hertsien baitan legeztaturik bizitzen, alegia, soilik modu
heterosexualean eta ezkontzaren instituzioaren barruan. Kontrara, aukera
anitzagoa omen zen eta ohiz kanpokoa ez zen laidoztatzen. Hori guztia
konkista gaztelauak suntsitu zuen. Taldeko hainbat kideren artean
zalantza sortu du kontakizun mota honek, ez ote den mitifikatu(egi)a
galdekatu dute, nahiko estereotipatua dela eta ea zenbat dagoen
zin-zinezkotik. Esan beharra dago Zigak garbi uzten duela fantasia bat
eraikitzen ari dela, berari lagungarriak zaizkion eta borroka feminista
euskaldunari bultzada bat eman diezaioketen mitoak sortzen dituela. Alde
horretatik, beraz, sorginen irudiaren erabilera estrategikoa da,
xaxatzeko era bat. Ezin ahantzi eraginkorki ekin dezakeenik, izan ere,
nazio gisa etengabe ukatu izan eta ukatzen gaituztenez herri honetan
askotan jo izan dugulako lehenaldira zuribide bila, haatik, arriskutsua
izan daiteke modus hori, tradizio maskulino bertikal bat erreproduzitu
baitezake, alegia: iraganean izan garelako gara, historikotasunak
zilegitzen gaitu.</span></div>
<span style="font-size: large;">
</span><div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"> Konkista gaztelauaz ere zabal mintzo da
Ziga liburuan eta zorrozki kritikatzen du. Atergabe aldarrikatzen du
puritanokeria Errege Katolikoen zapalkuntzarekin batera iritsi zela gure
lurralde berde zein horietara eta egun beharrezkoa dela Oteizak
behinola aipatutako berrehun urteko apaiza behingoz uzkitik kanporatzea.
Elizaren hipokresia ere gogor erasotzen du, haatik, zenbait talde
feminista kristauen lan eskerga goresten du. Koroa eta gurutze
gaztelauak erlijioaren izenean krimen doilorrak burutu zituen, hala nola
sorgin-ehiza eta beraiek izan ziren kristautasunera behartu
gintuztenak, dena den, ezin diegu gaitz guztia kanpokoei egotzi, euskal
abertzaletasuna ere sortzez katolikoa izan zen eta euskaldunek beraiek
zeresan eta eragin handia izan dute genero rol oso zehatzak eraikitzeko
orduan. Erdi Aroan kasu, heresia-egileak zeuden, alegia, plazetan
kantatzen zuten emakumeak. Bertsolaritzaren aitzindaritzat har
daitezkeenak zentzu batean. Horien jarduna Bizkaiko Foruak debekatu
zuen, hau da, arau autoktono batek. Eta liburuan zehar gaian hainbeste
fokatzen ez bada ere Alvarez Rabok hitzaurrean ondo aipatzen duen moduan
ikurrinak, sinboloetan sinboloak, bi gurutze ditu: alde batetik zuria,
birjinarena, eta bestetik, berdea, gudariarena.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="font-size: large;">
</span><div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"> Mugimendu abertzaleek eta feminismoek
ezkontza zaila izan dute historikoki (eta hau azkeneko saioan landutako
Martín Lucasen artikuluarekin lotzen da). Euskal Herriaren kasuetara
ekarrita: XIX. mendearen hondarretan sortutako euskal abertzaletasun
tradizionalak Elizarekiko atxikimendu estua izan du hamarkada luzez, eta
horren ondorioz emakume eta familia eredu zehatz bat bultzatu du
gehien-gehien (Emakume Abertzaleen Batza gorabehera). Bestetik, ezker
abertzalearen zein ETAren baitan, askapenerako borrokaren eta Estatuaren
etengabeko opresioaren eta indarkeriaren aurrean gudari rola bultzatu
da nagusiki eta horrek ere alimaleko eragina izan du. Hain zuzen
borrokalari eredua da Zigak putago bilakatu nahi duena, <a href="http://gara.naiz.info/paperezkoa/20111228/312106/es/Es-momento-travestir-gudari-hacer-mas-puta-sentido-mas-hedonista">trabestitu nahi duena,</a>
baina egiatan birjinarenari kontrajartzen zaio areago. Horrekin
loturta, independentziarako bidean helburu jakin batzuk lehenestearen
aferaz honakoa dio (101. orrialdean):</span></div>
<span style="font-size: large;">
</span><blockquote>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">“<i><b>Pactamos un orgulloso silencio para
mantener la prioridad de los asuntos relevantes. La moral del gudari que
manda callar a la puta. Siempre hubo cosas más importantes para el
pueblo que matar al cura. Y la voluptuosidad debilita el ímpetu
revolucionario. ¡Maldita renuncia cristiana!</b></i>”</span></div>
</blockquote>
<span style="font-size: large;">
</span><div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"> Horrez gain aipatu behar da ideologia
feminista berandu heldu zela euskarara, hain zuzen hizkuntza
tradizioaren eta kulturaren gordailu denez, hasieran gutxienez buru egin
ohi diolako kanpotik datozen gai arrotzak onartzeari. Apur bat ildo
orixetiarretik, euskaldun jator fededunarentzat aproposak ez diren ideia
degeneratuak ez ditu euskarak erreproduzitu behar. Noski joera dezente
aldatu da zorionez azken urteotan, mugimendu feministak egindako lan
ikaragarria begiratzea besterik ez dago, baita euskaraz ere. Eta zenbait
borrokaren lehentasunen inguruan, jakingarriak dira hAUSnART
aldizkariaren 2. alean Zaloa Basabek eta Ainhoa Güemesek argitaratutako
artikuluak. Basabek, esaterako, honela ixten du berea:</span></div>
<span style="font-size: large;">
</span><blockquote>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">“<i><b>Feminismoa ezin da ponentzia politiko
baten 7. puntua izan, ezta Iraultza Sozialaren VII kapitulua ere.
Feminismoa ez da negoziazio mahai baten bosgarren hanka, feminismoa
mahai gaineko ukabilkoa da, kontratu sozialen oinarriak hankaz gora
jartzen dituena, kapitalismoaren adierazpen guztien aurrean alternatiba
erreal eta integrala izango duena</b></i>”.</span></div>
</blockquote>
<span style="font-size: large;">
</span><div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Zigaren liburuan zentrala da halaber
espazio publikoan eta pribatuan baimentzen denaren arteko hipokresia,
gogor egiten die kontra azkenaldian ugaldu diren ordenantza publikoei,
2006an Bartzelonan ezarri zutenetik hasita, duela gutxi Bilbon onartu
zutenera arte. Aurreko saioko Preciadoren artikuluaren ildotik, hiriaren
espazioa bera ikuskari eta kontrolatzaile bilakatzen da. Zigaren
arabera ustez formalki askatasun gehiago dauden garaiotan, orain arte
debekatuta zeuden zenbait eskubide lege bitartez teorikoki bermatzen
diren honetan, kontrol soziala izugarri handitu da, ustezko askatasun
zabalago hori errealitatean bortizki mugatuz. Droga kontsumoa edo
sexu-jardun desegokia (noski arau-emaileek epaitzen dutelarik zer den
zehazki sexu-jarduna eta horren baitan zer den desegokia eta zer
egokia), norbanakoek plazer iturri gisa darabiltzatenak biak, soilik
espazio pribatura gotortzera derrigortzen dute gisako ordenantzek. Zigak
hori irauli nahi du, droga erabilpena zein harreman fisikoak publikoki
eta ozen, lotsarik gabe, adieraztea aldarrikatuz.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="font-size: large;">
</span><div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Amaitu aurretik, sexilioaren gaiari heldu
genion ezinbestean. Izan ere, Zigak liburuan kontatzen du nola
Bartzelonara joatea erabaki zuen sarriago eta askeago zabaltzeko gogotsu
zeudekeen hankarte bila, izan ere, Euskal Herrian larrutan egitea oso
zaila ei baita. Taldean nahiko aho batez adostu genuen sexilioaren
fenomenoa erreala dela, are sarri antzean gertatzen dela. Hala ere, ez
dugu uste horren atzean ustezko eusko idiosinkrasia ez-larruzale bat
dagoenik, <i>Vaya Semanita</i> telesaioak zabaldu duen moduan. Aldiz,
beste arrazoi posible batzuk aipatu genituen (Zigak zerrendatzen
dituenez gain), hala nola gauzak konplikatuagoak izan ohi direla
komunitate txikietan, non esaten den moduan guztiok ezagutzen baitugu
elkar eta non ez baitago nolabaiteko anonimotasuna eskainiko duen
metropoli handirik. Horrez gain koadrila aipatu genuen
genero-kontrolerako tresna aski eraginkor modura diharduen instituzio
gisa.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="font-size: large;">
</span><div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Ziur tira egiteke utziko (ge)nituela
hainbat hari. Atea parez pare zabalik du beraz iruzkinik, zehaztapenik,
ekarpenik egin nahi duen orok, irakurle taldekoa zein irakurlego
orokorragoko parte izanik.</span></div>
</div>
</li>
</ol>
</div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/15080676490287503611noreply@blogger.com8tag:blogger.com,1999:blog-4154657410915886256.post-14090571749730382692013-06-02T11:51:00.001+02:002013-06-02T16:17:26.378+02:00 ETXEBARRIETAREN PISTOLA Pako Aristi<div style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: large;"><span class="sinadura_data"> </span></span></b><img alt="Berria.info" height="95" src="http://www.berria.info/gifak/berria.jpg" width="400" /></div>
<br />
<b><span style="font-size: large;"><span class="sinadura_data">2013-06-02</span></span></b><br />
<div class="burukoak">
<div style="text-align: center;">
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<header><h4 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;">ETXEBARRIETAREN PISTOLA </span></h4>
<h4 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;"><img height="400" id="irc_mi" src="http://alerce.pntic.mec.es/pong0000/images/txabi.jpg" style="margin-top: 131px;" width="288" /> </span></h4>
</header></div>
<div class="sinadura" style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: large;">Pako Aristi</span></b></div>
<div style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: large;">
</span></b></div>
<div class="sinadura" style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: large;">Idazlea</span></b></div>
<div class="sinadura" style="text-align: center;">
<br /></div>
<div class="sinadura" style="text-align: center;">
<br /></div>
</div>
<div class="testua" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Donostia 2016ko Europako Kultur Hiriburua aukeratzeko
bezperetan ideia harrigarri baten berri irakurri nion Santi Eraso
arduradunari <i>El Diario Vasco-</i>n. «<i><b>Bakearen besarkada</b></i>» deitzen zen
harako asmakizun hura. Zertan zetzan? Hona laburpena: «<i><b>Omenaldi bat
izango da, batetik ETAk hil zuen lehen guardia zibilari, Jose Pardines
Arcayri, eta bestetik Guardia Zibilak hil zuen lehenengo ETAkideari,
Txabi Etxebarrieta Ortizi. Giza-kate bat egingo dugu haiek eroritako bi
lekuen artean dauden 26 kilometrotan, Adunatik (Villabona) Benta
Haundira (Tolosa)</b></i>». Ondoren zioen berak Kilometroak eta gisako jai baten
antzera irudikatzen zuela, orkestra, txotxongilo eta gisako festagiroko
osagarriekin, <span style="font-size: x-large;">«<i><b>biolentziaren zamatik azkenean aske gaudela ospatzeko</b></i>».</span><br /><br />Ez
dut ukatuko albisteak lur jota utzi ninduela; garai hartan Errepublika Baltikoen historia aztertzen ari nintzen, eta han egin zuten giza-katea,
historiarako «<i><b>Iraultza abestu</b></i>a» bezala bataiatua izan dena. 1989ko
abuztuaren 23an, Vilniusetik Tallinnera dauden 600 kilometro lotu
zituzten bi milioi pertsonek elkarri eskutik helduta. Lituania, Estonia
eta Letoniako biztanleak ziren denak, independentzia eskatuz, euren
herrialdeen «<i><b>des-rusifikazioa</b></i>», Sobiet Batasunarekin harremanak eteteko
exijituz. Gu gauza ote ginen konkistatu eta Herri gisa birrindu nahi
izan gaituen estatuko indar armatuei omenaldia egiteko?</span><br />
<span style="font-size: large;"></span><br />
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<img height="347" id="irc_mi" src="http://static.deia.com/images/2013/02/23/23-mintegi_16890_1.jpg" style="margin-top: 51px;" width="614" /></div>
<br />
<span style="font-size: large;"><br />«<i><b>Iraultza abestua</b></i>» eta Santi Erasok proposatzen zituen txarangak gogoan, Ngugi Wa Thiong idazle afrikarrak <b><i>Erlea</i></b>
aldizkarian esandakoa gogoratu zitzaidan: <span style="font-size: x-large;">«<i><b>Menperatzeko sistema baten
azkeneko garaipena da menperatua sistema horren onurak kantatzen
hastea</b></i>».</span> Edo okerragoa dena, gehituko nuke: menperatuak sistema horren
onurak kantatuko dituzten agintariak aukeratzea bere ordezkari gisan.<br /><br />Baina
aldaketak egon ziren gure mapa politikoan, «<i><b>aro berri</b></i>» bat, esan zuten,
agintari berriak erakundeetan, tartean Donostia 16 kudeatzea egokitzen
zaien batzuetan. Denbora igaro zen eta ahaztua neukan aspaldi eldarnio
hark sortu zidan gorputzaldi txarra… pasa den apirilaren 29an berriro
aktibatu zaidan arte. Hara non albistea berriro aurkitu dudan, inoiz
joaten ez diren amesgaizto horien gisan, egunkari berean, asmo berbera
mantenduz. Zur eta lur geratu naiz: <b><span style="font-size: x-large;">ez al ziren bada independentista
desobedientziazale eta Herri gisan erantzun gogokoak erakundeotan
agintea lortu zutenak? </span></b>Informazioaren egiatasuna zalantzan jarririk ere,
susmorik txarrenaren kezka barru-barruraino sartu zait.</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;"><img height="198" id="irc_mi" src="http://farm4.staticflickr.com/3113/2559415530_2708eaf5bc.jpg" style="margin-top: 0px;" width="200" /> </span><img height="150" id="irc_mi" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjF_ks4jKgC9DwvTj78upVlJRM8NiaGwqn4yWHD1hNqC-L-U-f5B2DwEtoKf7hcU7oKTH7mTczG2kNEI2sesT0hMJDzNg6Jw426qG2ojqA90f7IVvCzd4HN-tXWyQukv6dfqi8jCwid2eA/s200/txabi_etxebarrieta.jpg" style="margin-top: 105px;" width="200" /> <img height="320" id="irc_mi" src="https://encrypted-tbn1.gstatic.com/images?q=tbn:ANd9GcQ2vtGDUtmhqGVkAukHYD6qMJueM-wwXzsVq74eZHLFUdLXHEh-" style="margin-top: 0px;" width="208" /><br />
<span style="font-size: large;"><br />1968ko
ekainaren 7an, Villabonako kontrol batean hil zuen Etxebarrietak
Pardines Guardia zibila. Handik ordu gutxira, Benta Haundin hil zuen
Guardia Zibilak Etxebarrieta. Julen Madariagak <b><i>De las armas a la palabra</i></b>
liburuan kontatzen duenez, Etxebarrietak Jose Pardines hiltzeko erabili
zuen arma gerra zibileko pistola zahar bat zen, 7.65 kalibreko Astra
bat. 30 urtez tirorik egin gabe egon zen, lozorroan, esnatu zuten arte.<br /><br /><b><span style="font-size: x-large;">Gure
interes nazionalaren ikuspuntutik ezin ditugu bi biolentzia horiek
parekatu inoiz; bata estatu arrotz baten okupazioa bermatzera
datorrelako, eta bestea Askatasuna nahi duen Herri batek okupazio horri
aurre egitera zetorrelako.</span></b></span><br />
<br />
<span style="font-size: large;"><b><span style="font-size: x-large;"> <img height="449" id="irc_mi" src="http://www.txalaparta.com/upload/productos/txabi.-armado-de-palabra.png" style="margin-top: 0px;" width="286" /> </span></b></span><img height="449" id="irc_mi" src="http://www.txalaparta.com/upload/productos/txabi.-poesia-y....png" style="margin-top: 0px;" width="284" /><br />
<br />
<span style="font-size: large;">Harira dator Koldo Martinez Garatek bere <i>Paradigma nafarra</i>
liburu bikainean kontatzen duena: «<i><b>Juan de Ovandok, 1573an Indietako
ordenantza berri batzuen edukiaz ari delarik, esplizituki esaten du ez
direla konkistak baztertu behar, baizik eta 'konkista' hitza, eta horren
ordez 'baketze' hitza erabili</b></i>». Zer ikusirik ba ote du honek gure
garaiko baketze honekin? <b><span style="font-size: x-large;">Ez ote gara hezur-muineraino sartua daukagun
konkista onartzen ari «<i>bakegintza</i>» hitzaren mozorropean?</span></b><br /><br /><b><span style="font-size: x-large;">Herri
hau ideologikoki makaltzen, moteltzen eta inozotzen ari dela </span></b>iruditzen
zait, oso abiada azkarrean gainera. Inoiz ikustea uste ez nuen gauzak
ari naiz ikusten aspaldian: ETBk omenaldi beroa eskaini dio Antonio
Basagoitiri prime-timean; Gernikan Jesus Egigureni omenaldia eskaini
zaio.<br /><br /><b><span style="font-size: x-large;">Baina zer bake eskaini du Egigurenek? Erretiratu ditu
Espainiak bere gizon armatuak eta erakunde antzutzaileak gure lurretik?
Zein izan da Egigurenek eskaini duen kontraprestrazioa? Ez presoen
kaleratzea, ez autodeterminazioaren aukera eta ez beste ezer, alderdi
baten legalizazioa baizik, Espainiako erakundeetan parte har dezan.
Pozoindutako eskaintza gure Herriarentzat, dudarik gabe; hori bai, opari
paperean bildurik. Eta horrekin batera politika konbentzionalaren
esparruari dagozkion hitzarmen puntualak Bildurekin, fiskalitateaz,
zergei buruz, iraulketa politikoa ekar dezakeen oro bazterturik.</span></b></span><br />
<span style="font-size: large;"></span><br />
<div style="text-align: center;">
<img height="445" id="irc_mi" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjNw_HlyBWs0gWaAJ4fOPeePVemhzoZLu3_oIK2bV_I8vqGFjxGdZoD6Ko4Al_5s6TNG4NTCI5kmVYEvGgHMONGWbOJz9piUL37BrfSdhyphenhyphenOJ2vJmhrNpnHyGwsrDVyDxny-O2Jxkq97trym/s1600/Txabi+Etxebarrieta.JPG" style="margin-top: 2px;" width="462" /></div>
<span style="font-size: large;"><br />Orain
pistolak entregatzeko garaia heldu da, baina haiekin batera ez dezagun
gure historia garaikidearen memoria ere deuseztu. Zer pentsatu behar
dute gazteek? <b><span style="font-size: x-large;">Nola ulertu behar dute bere Herriaren historia
borrokalariak kolono okupatzaileekin parekatzen baditugu? </span></b></span><br />
<br />
<span style="font-size: large;"><b><span style="font-size: x-large;">Nik ez dut
nire bizitza politikoa Guardia Zibilekin partekatu nahi, besteak beste,
haiek alde egin arte ez delako hemen normaltasunik existituko.</span></b> </span><br />
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Nork ikusi du Frantzian, Polonian edo Austrian
Hitlerren omenezko ekitaldirik? Nork ikusi du Ekuadorren, Venezuelan edo
Bolivian Espainiako erregeen estatuarik?</span></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><img height="640" id="irc_mi" src="http://sp3.fotolog.com/photo/19/62/41/69labayen96/1203084331_f.jpg" style="margin-top: 0px;" width="473" /> </span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><img height="224" id="irc_mi" src="http://images.teinteresa.es/politica/Ardanza-asegura-Ejercito-atentado-Hipercor_TINIMA20120619_0147_5.jpg" style="margin-top: 49px;" width="400" /> </span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"></span></div>
</div>
<div class="testua" style="text-align: justify;">
</div>
<div class="testua" style="text-align: justify;">
<br />
<span style="font-size: large;">Espainolisteei ez diegu
baimenduko, ezta garaituaren umiltasunarekin eskatzen badigute ere, 500
urtez Espainiaren dominazioa ezarri ziguten mertzenario armatuekiko
omenaldirik. Arren, ez diezaiegun utzi euren esku zikinak
Etxebarrietaren gainean para ditzaten.</span><br />
<span style="font-size: large;"><img height="277" id="irc_mi" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgVxl7jraG4kGfaxa8_SVXI0b20hc4ZUpkbzqlj0nL3V4-COkzTQwUdrQiz5NHhtiZzOGbpfz4OFI-EQSity4sfKsaju79_iDvOckBUxxCC-728yl0v0IACjvZ0E55LQsHOKcX9dtA71pQ/s1600/2012-10-12+El+Mundo+PV.jpg" style="margin-top: 86px;" width="640" /><br /> </span><br />
<span style="font-size: large;">Etxebarrietaren pistola:
hori da herri honen erresistentziaren oroimena gorde duen sinboloa,
beste batzuen artean; estatuaren biolentziaren monopolioa hausteko
burutu zen eginahal ausart eta frustratuaren kontzientzia. Zuzenean Jose
Antonio Agirreren gobernu «de facto» independentearekin lotzen
gaituena; eta ez ahaztu Agirrek, exilioaren urruntasunean, Nafarroako
Erresuma independentea zuela desira eta amets, ez Euskadi autonomoa.<br /><br />Orain, pistolak (gureak) isildu direnean, ez dezagun injustizia baten oroimena egituratzen duen diskurtsoa ere desegin.</span><br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><img height="400" id="irc_mi" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgHZ44Fd7jOMC9pQhOUNAH_D4-dH2cyuPsqgNDNvS0lDl3SShlnnUx1FLPDv79n5ZV03qW_Vb6xQvAkqiFGF6kFukt2vqCSnA3pbl0-BzF7BD9faC-XCjrDz0tSkDQxi_ubWkrcTNsXQ-Q/s400/txabi.jpg" style="margin-top: 105px;" width="266" />
</span></div>
</div>
<div class="testua" style="text-align: justify;">
<br /></div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/15080676490287503611noreply@blogger.com12tag:blogger.com,1999:blog-4154657410915886256.post-45467637112522059092013-06-02T10:45:00.004+02:002013-06-02T10:45:43.869+02:00LA CHANSON DE (R)HOLLAND(E)<div style="text-align: center;">
<img alt="argia" class="lazy" data-original="http://www.argia.com/template/images/logo2.jpg" height="128" src="http://www.argia.com/template/images/logo2.jpg" style="display: inline;" width="400" /> </div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://www.argia.com/astekaria/images/egileak/asisko_urmeneta.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="Asisko Urmeneta" border="0" height="200" src="http://www.argia.com/astekaria/images/egileak/asisko_urmeneta.jpg" width="200" /></a></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
</div>
<div class="egilea" style="text-align: center;">
<div class="egilea-irudia" style="text-align: center;">
</div>
<div class="egilea-datuak" style="text-align: center;">
<h4>
<span style="font-size: x-large;"><a href="http://www.argia.com/argia-astekaria/egileak/asisko-urmeneta">Asisko Urmeneta</a></span></h4>
<span style="font-size: x-large;">
2013-05-31 </span></div>
<span style="font-size: x-large;">
</span></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<img alt="" src="http://www.argia.com/argia/fitx/irudiak/46653HOLLYFANT.jpg" /> </div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/15080676490287503611noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4154657410915886256.post-6811057858303290122013-06-02T10:38:00.001+02:002013-06-02T10:42:44.110+02:00AIETEKO BALKOIA<b><span style="font-size: large;"><span class="sinadura_data"></span></span></b><br />
<h4 class="titularra" style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><img alt="Berria.info" height="76" src="http://www.berria.info/gifak/berria.jpg" width="320" /> </span></h4>
<h4 class="titularra" style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><img height="427" id="irc_mi" src="http://www.berria.info/argazkiak_jarraia/tesbil/tesbil151.jpg" style="margin-top: 37px;" width="640" /> </span></h4>
<h4 class="titularra" style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><br /></span></h4>
<h4 class="titularra" style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;">AIETEKO BALKOIA</span></h4>
<b><span style="font-size: large;">
</span></b>
<br />
<div class="burukoak">
<div class="zintiloa" style="text-align: center;">
<i><b><span style="font-size: large;">Handik eta hemendik</span></b></i></div>
<div class="zintiloa" style="text-align: center;">
<br /></div>
<br />
<br />
<header></header>
<br />
<div class="sinadura" style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;">Imanol Murua Uria<span class="sinadura_data"> </span></span></b></div>
<div class="sinadura" style="text-align: center;">
<img height="149" id="irc_mi" src="http://www.idazleak.org/fitxategiak/irudiak/idazleak/argazkiak/argazkia389.JPG" style="margin-top: 0px;" width="200" /></div>
<div class="sinadura">
<br /></div>
<div class="sinadura">
<b><span style="font-size: large;"><span class="sinadura_data">2013-06-02</span></span></b></div>
<div class="sinadura">
<br /></div>
</div>
<div class="testua" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Ez da gauza bera Aieteko balkoiko argazkian Kofi
Annan, Bertie Ahern, Gerry Adams, Gro Harlem Brundtland, Pierre Joxe eta
Jonathan Powell agertzea, edo Maitena Thicoipe, Maialen Lizarralde,
Andy Carl, Peio Dufau eta Paul Rios agertzea. Ez gaizki ulertu. Kontua
ez da Foro Soziala gutxiestea, batzuetan izen handirik gabe oihartzuna
eta eragina lor daitezkeela nabarmentzea baizik.</span></div>
<div class="testua" style="text-align: justify;">
<img height="380" id="irc_mi" src="http://estaticos.elmundo.es/elmundo/imagenes/2013/05/27/paisvasco/1369652108_1.jpg" style="margin-top: 35px;" width="640" /><br />
<span style="font-size: large;"><br />Beste
testuinguru batean, Lokarri eta Bakean Bidea elkarteek konponbideaz
jardunaldiak antolatu, ondorioak aurkezteko prentsaurrekoa eman,
kazetari gutxi batzuek informazioa jaso eta kito, horretara mugatuko
litzateke Foro Sozialarena. Ez da horrela izan, ordea. Formalki ez baina
praktikan bai, Aieteko Konferentziaren lekukoa hartu du Foro Sozialak.
Garrantzitsuena ez da nazioarteko adituek eta Foroko beste parte
hartzaileek zer proposatu duten, baizik eta proposatu duten hori
konponbide prozesuan zer esana duten eragile esanguratsu batzuekin
adostu bide dutela aurretik. Eta pauso horiek emateko aterkia eskatzen
dietela. Aieteko Konferentziak egin zuena, baina formatu txikian.<br /><br />Aieteko
Konferentziakoek ETAri hau eta gobernuei hura eskatu zietenean, mundu
guztiak susmatzen zuen Kofi Annanek eta abarrek eskatutakoa beteko zuela
erakunde armatuak. Zalantzan, garai hartan, beste aldearena zegoen: zer
neurritaraino zegoen lotua, edo bideratua behintzat, Madrileko eta
Pariseko Gobernuek espetxe politikan mugimenduak egitea edo ETArekin
elkarrizketa prozesua zabaltzea. <b><span style="font-size: x-large;">Ezkorrenek bakarrik uste zuten urte eta
erdi geroago gauden egoeran egongo ginela, Aieteko jauregiko balkoian
eskuarekin agur eginez agertu ziren mandatarien itzalak hain
eraginkortasun eskasa izango zuela.</span></b><br /><br />Behin Aietekoa ikusita,
errazago interpreta daiteke oraingoa. Euskal Preso Politikoen
Kolektiboak adierazia du Foro Sozialarekiko sintonia. Kartzeletako
mintzakide izendatuek foroan parte hartu ahal izateko kartzelatik atera
zitzaten eskatu zuten, ez baimena ematea espero zutelako, foroari keinua
egin nahi ziotelako baizik. EPPKren kanpoko mintzaideek hartu zuten
parte azkenean eta, orain, ez litzateke ulertuko Foro Sozialaren
eskaerei erantzungo ez balie Kolektiboak.<br /><br />Armagabetzearen
auziarekin gaizki ulertzeren edo desadostasunen bat izan zuen ETAk
Su-etena Egiaztatzeko Batzordearekin. ETAri desarmatzearen arloan
pausoak ematea eskatzen ari zitzaiola ulertu zitzaion Ram Mannikalimgani
Euskal Herrira egin zuen azken bisitan, eta gai horretan
egiaztatzaileen batzordeak zer esanik ez duela <b><i>erantzun</i></b> zion
erakundeak hurrengo agirian. Gai hau bideratzeko ahalegina ematen du
Foro Sozialaren gomendioak: egitura armatuen desegitearen diseinua
egitea erakunde independente baten laguntzarekin. Ez litzateke
harrigarria izango ETAk formula honi oniritzia ematea.<br /><br />Eta beste
aldea? Zaharrak berri, itxura batean. PSE-EEri ulertu zaio estimatzen
dituela Foroaren proposamenak, interesgarria iruditzen zaiola Ezker Abertzaleak, oro har, bat egitea irizpide horiekin. Ez du Jesus
Egigurenek esan, Rodolfo Aresek baizik. Giltza, ordea, PPk du. Eta
Mariano Rajoyren gobernuak eta alderdiak harkaitza baino egoskorrago
jarraitzen duten bitartean, blokeoa ez da hautsiko, foroaren ekimenak
mugimendua eragin nahi duen arren, eta mugimendu batek bestea ekar
dezakeen arren.<br /><br /><b><span style="font-size: x-large;">Aieteko balkoiko aste honetako argazkiak hori ere
esaten digu. Rajoy presoak gerturatzeko eta konponbidearen aldeko
neurri gehiago hartzeko prest dagoela jakin balute Aieteko sukaldean ari
direnek, balkoian ez lirateke atera direnak aterako. Jaka eta gorbata
gehiago ikusiko genituzke argazkian.</span></b></span><br />
<span style="font-size: large;"><b><span style="font-size: x-large;"><img height="331" id="irc_mi" src="http://s01.s3c.es/imag/_v0/580x300/4/9/5/rajoy-urkullu-efe.jpg" style="margin-top: 75px;" width="640" /> </span></b></span><br />
<span style="font-size: large;"><b><span style="font-size: x-large;"> </span></b></span></div>
<b><span style="font-size: large;">
</span></b>Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/15080676490287503611noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4154657410915886256.post-25437065693858191672013-06-02T10:27:00.000+02:002013-06-02T10:29:03.970+02:00PRESOAK BORROKAN, GU ERE BAI!!! AMNISTIA OSOA!!!<div style="text-align: center;">
</div>
<div style="text-align: center;">
</div>
<div style="text-align: center;">
</div>
<div style="text-align: center;">
</div>
<div style="text-align: center;">
<a href="http://spb.fotolog.com/photo/43/28/85/jorddd/1233423349235_f.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="200" id="irc_mi" src="http://spb.fotolog.com/photo/43/28/85/jorddd/1233423349235_f.jpg" style="margin-top: 153px;" width="165" /></a></div>
<div style="text-align: center;">
</div>
<div style="text-align: center;">
</div>
<div style="text-align: center;">
<img height="280" id="irc_mi" src="http://o1.metroflog.com/pictures/100/24/6/249624100_VDXVGYSNSKKOYBQ.jpg" style="margin-top: 127px;" width="400" /></div>
<div style="text-align: center;">
</div>
<div style="text-align: center;">
</div>
<div style="text-align: center;">
</div>
<div class="irudi-gabe">
<h2 style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><img alt="Kazeta.info" height="111" src="http://www.kazeta.info/image/kazeta-info.png" width="640" /> </span></h2>
<h2 style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><a href="http://www.kazeta.info/euskalherria/itziar-moreno-eta-oihana-garmendia-presoak-gose-greban-dira-espetxean-beraiekiko-duten-jarrera-salatzeko" itemprop="name">Itziar Moreno eta Oihana Garmendia</a></span></h2>
<h2 style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"> presoak gose greban dira</span></h2>
<h2 style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"> Muret Seysseseko espetxean</span></h2>
<h2 style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"> beraiekiko duten jarrera salatzeko</span></h2>
<h2 style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><img alt="Muret Seysses espetxean euren eskubideen aldeko borrokarekin jarraitzen dute" height="192" src="http://www.etxerat.info/argazki200.php?fitxategia=4077&zab=150&alt=150" width="320" /> </span></h2>
<div class="data">
<span style="font-size: large;"><b>Argitaratua: 2013-05-29 17:51:19</b></span></div>
<div class="data">
</div>
<div class="sarrera" itemprop="articleBody" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Muret Seysses espetxean diren
Itziar Moreno eta Oihana Garmendia euskal preso politikoak gose greba
egiten ari dira astelehenetik. Gose greba honekin espetxea beraien aurka
izaten ari den jarrera salatu nahi dute. Jarrera honen adibide azken
hiru egunetan Itziar Morenok funtzionarioekin izan dituen bi liskarrak
dira. Astelehenean, Itziar Moreno bilbotarrak eztabaida bat izan zuen
funtzionario batekin, orduan funtzionarioak bultza eta lurrera bota
zuelarik. Eskuburdinekin eta oso modu txarrean mitardera (zigor ziegara)
eraman zuten Itziar. Gertaera honen ondoren, azken aldian espetxearen
aldetik jasaten ari diren jarrera salatzeko gose greban sartzea erabaki
zuten. Etxeratek "beste behin gure senide eta lagunen eskubideak
errespetatzen hasteko garaia dela" aldarrikatu du.</span></div>
<div class="sarrera" itemprop="articleBody" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="sarrera" itemprop="articleBody" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"></span></div>
<div style="text-align: center;">
<img height="449" id="irc_mi" src="http://bilbobranka.files.wordpress.com/2011/05/itziar_moreno_kontzentrazioa1.jpg" style="margin-top: 0px;" width="599" /></div>
<div class="sarrera" itemprop="articleBody" style="text-align: justify;">
<br />
<span style="font-size: large;"><br />
Astelehenetik gose greba abiatu zutenetik, tentsio egoera ez da aldatu.
Gaur bertan, Itziar Morenok beste liskar bat izan du funtzionario
batekin. Izan ere, gaur goizean medikutara eramateko bere bila joan
direnean, funtzionarioei komuneko paperik ez zegoela eta ekartzeko
eskatzean, funtzionarioek ezezkoa eman diote. Eta berriro ere mitardeko
ziegara arrastaka eraman dute Itziar.</span>
<span style="font-size: large;"><br />
Itziar Morenok eta Oihana Garmendiak aspalditik bizi dute tentsio giroa
espetxe honetan, eta funtzionarioek beraiekiko duten jarrera lotsagarria
da. Honakoa, funtzionarioek euskal preso politikoekiko jarrera
desegokia dutela salatzen dugun bigarren kasua da, aste honetan bertan.
Gure senide eta lagunek egunero espetxe ezberdinetan bizi behar izaten
dituzte mehatxu, irain edo erasoak, euren eskubideak guztiz urratuz.</span></div>
<div class="sarrera" itemprop="articleBody" style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><img height="347" id="irc_mi" src="http://bilbobranka.files.wordpress.com/2011/04/110411atxilosanip.jpg" style="margin-top: 51px;" width="671" /> </span></div>
<div class="sarrera" itemprop="articleBody" style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="sarrera" itemprop="articleBody" style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="sarrera" itemprop="articleBody" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="sarrera" itemprop="articleBody" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><img src="http://www.etxerat.info/images/kabezera_1.jpg" /> </span></div>
<div class="sarrera" itemprop="articleBody" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="titu_24 grisa" style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><b>Muret Seysses espetxean</b></span></div>
<div class="titu_24 grisa" style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><b> euren eskubideen aldeko borrokarekin jarraitzen dute</b></span></div>
<div class="titu_24 grisa" style="text-align: center;">
</div>
<div class="titu_24 grisa" style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;">2013-05-31 </span></b></div>
<div class="titu_24 grisa" style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"> </span><img height="450" id="irc_mi" src="http://bilbokobranka.info/wp-content/uploads/2012/01/MARTXA_DIJON_-_14_ENE_2012-300x2111.jpg" style="margin-top: 119px;" width="640" /></div>
<div class="testua tes_11">
<div align="justify">
<br /></div>
<div align="justify">
<span style="font-size: large;">Muret
Seysses espetxean dauden Itziar Moreno eta Oihana Garmendia euskal
preso politikoek gose greba bat hasi zuten <u><span style="font-size: x-large;"><b>astelehenean, maiatzaren
27an</b></span></u>, espetxeak beraien aurka izaten ari den jarrera salatzeko. Itziar
Moreno bilbotarrak eztabaida bat izan zuen funtzionarioarekin, eta
ordutik mitardean (zigor ziegan) dute; <u><b><span style="font-size: x-large;">25 eguneko zigorra ezarri
diotelarik.</span></b></u></span></div>
<div align="justify">
<br /></div>
<div align="justify">
<span style="font-size: large;">Oihana Garmendiak, ordea, medikuaren
gomendioak jarraituz gaur gose greba amaitutzat eman behar izan du.
Hala ere, Oihanak gose greban egon ez arren, borrokarekin jarraitu eta
espetxeko janaria errefusatuko du hemendik aurrera.</span></div>
<div align="justify">
<br /></div>
<div align="justify">
<span style="font-size: large;"><u><b><span style="font-size: x-large;">Gauzak
honela, Itziar Morenok jada bosgarren eguna du gaurkoa gose greban, eta
egoera aldatzen ez den bitartean gose grebarekin jarraitzeko asmoa
erakutsi du</span></b></u><b><span style="font-size: x-large;">. </span></b></span></div>
<div align="justify">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><b><span style="font-size: x-large;"> </span></b></span><img height="320" id="irc_mi" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj1IH8m-SNDu6989piR0ORmQk3aKbkuo-GMEBBMgK0NiVyFQOCE4HO9ykihTv9Cl3DdPfSpvlv7NL74DAIPx-N6HFeVUabbQ-A8Akf8qyK2kZd8keyjaoGj5yjU3SSj02urLLtpFm290ho/s320/Itziar+Moreno.jpg" style="margin-top: 0px;" width="228" /></div>
<div align="justify">
<br /></div>
<div align="justify">
<span style="font-size: large;"><b><span style="font-size: x-large;">Gainera, espetxe berean dagoen Ruben Rivero ere gaur bertan
gose greba burutzen hasi da, elkartasuna adierazteko.</span></b> </span></div>
<div align="justify">
<br /></div>
</div>
<div class="testua tes_11">
<div style="text-align: justify;">
<u><b><span style="font-size: x-large;">Ondorioz, Muret Seysses espetxean dauden Itziar Moreno eta Ruben Rivero euskal preso politikoak gose greban daude. </span></b></u></div>
<div align="justify">
<br /></div>
<div align="justify">
<span style="font-size: large;">Egoera hau
onartezina da. Hiru euskal preso politiko euren eskubideen aldeko
borrokan daude, eta jarraituko dute espetxeak eurekiko jarrera aldatzen
ez duen bitartean. Horregatik, batetik, beste behin gure haserrea
adierazi nahi dugu, giza eskubideak eskubide direlako, eta ez direlako,
eta ez daudelako jokoan. Eta bestetik, gure elkartasun osoa adierazi
nahi diegu Muret Seysses espetxean dauden gure senideei. Zuekin gaude! </span></div>
<div align="justify">
<br /></div>
<div align="justify">
<span style="font-size: large;">Etxean eta bizirik nahi ditugulako....</span><br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><img height="449" id="irc_mi" src="http://sp2.fotolog.com/photo/34/45/57/7piak_bat/1203282508_f.jpg" style="margin-top: 0px;" width="292" /> </span></div>
</div>
<div align="justify">
<br /></div>
<div class="argaz_kutxa" style="text-align: center;">
<img alt="Kandido Sagarzazu presoak Murcia II espetxeko funtzionario baten erasoa jasan du" height="320" src="http://www.etxerat.info/argazki200.php?fitxategia=4070&zab=150&alt=150" width="219" /></div>
<div class="testu_kutxa">
<div class="zinta_data" style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: large;">2013-05-27</span></b></div>
<div class="zinta_data" style="text-align: center;">
</div>
<div class="titu_24 grisa" style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;">Kandido Sagarzazu presoak</span></b></div>
<div class="titu_24 grisa" style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;"> Murcia II espetxeko funtzionario baten erasoa jasan du</span></b></div>
<div class="titu_24 grisa" style="text-align: center;">
</div>
<div class="testua tes_11">
<div align="JUSTIFY">
<span style="font-size: large;">Maiatzaren
21ean, Kandido Sagarzazu donostiarra Murcia II espetxeko kiroldegian
aurkitzen zen, funtzionario bat oso jarrera oldarkorrarekin gerturatu
zitzaionean. Kandidok funtzionarioaren jarrera ikusita egokiena kasurik
ez egitea zela erabaki zuen. Baina, orduan honek eraso egin zion, eta
kolpe bat eman zion besoan. Ondorioz, Kandidok besoa guztiz ubelduta
izan duelarik. Funtzionarioaren jarrera guztiz ulergaitza izan zen,
bat-batean oldartu baitzen.</span></div>
<div align="JUSTIFY">
<br /></div>
<span style="font-size: large;"> </span><br />
<div align="JUSTIFY">
<span style="font-size: large;">Erasoaren ostean,
Kandido isolamendura eraman zuten, 48 ordurako. Eta espetxe berean
dagoen Mikel Izpura euskal preso politikoak elkartasuna adierazteko
plantoa egin zuen, bera ere isolamendura eraman zezaten.</span></div>
<div align="JUSTIFY">
<br /></div>
<span style="font-size: large;"> </span><br />
<div align="JUSTIFY">
<span style="font-size: large;">Etxerat
elkartetik guztiz arbuiatzen dugu funtzionario honek Kandido Sagarzazu
presoarekiko erakutsitako jarrera oldarkor eta agresiboa. Guztiz
ulergaitza eta lekuz kanpokoa izan zen. Gure senide eta lagunek
eskubideak dituzte, eta eskubide hauek errespetatuak izan behar dute.
Eta jarrera hauek, erasoak eta mehatxuak onartezinak dira.</span></div>
<span style="font-size: large;"> </span></div>
</div>
<div align="justify">
<br /></div>
<div align="justify">
<br /></div>
<div align="justify">
<br /></div>
<div align="justify">
<br /></div>
</div>
<div class="testua tes_11">
</div>
<div class="testua tes_11">
<div class="argaz_kutxa" style="text-align: center;">
<img alt="Ion Kepa Parot-en laugarren baldintzapeko askatasunaren eskaera ukatu dute" height="320" src="http://www.etxerat.info/argazki200.php?fitxategia=4074&zab=150&alt=150" width="252" /></div>
<div class="zinta_data">
</div>
<div class="zinta_data">
<b><span style="font-size: large;">2013-05-31</span></b></div>
<div class="titu_24 grisa">
</div>
<div class="titu_24 grisa" style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;">Ion Kepa Parot-i</span></b></div>
<div class="titu_24 grisa" style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;">laugarren baldintzapeko</span></b></div>
<div class="titu_24 grisa" style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;"> askatasunaren eskaera</span></b></div>
<div class="titu_24 grisa" style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;"> ukatu egin diote</span></b></div>
<div class="testua tes_11" style="text-align: justify;">
<br />
<br />
<span style="font-size: large;">Ion
Kepa Parot euskal preso politikoaren laugarren baldintzapeko
askatasunaren eskaera ukatu zuten atzo. Epaitegiak onartu zuen, baina
fiskalaren helegiteagatik zintzilik gelditu zen bere askatasuna. Beste
behin ere, epaileek arrazoi politikoak aipatzen dituzte ukapena
esplikatzeko (<b>damuketarik ez dela izan beste ainitzen artean</b>).</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">Oroitarazten
dugu Ion Kepa Parotek baldintzapekoa lortzeko lege frantsesak ezartzen
dituen irizpideak <span style="font-size: x-large;"><b>duela 8 urte betetzen dituela,</b></span> eta joan den hilabetean
bere <b><span style="font-size: x-large;">24garren kartzel urtean</span></b> sartu zela. Gure haserrea eta bere eta
senideekiko elkartasun osoa adierazi nahi ditugu, eta irizpide horiek
betetzen dituzten preso guztien askatze berehala exijitzen dugu.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"> </span><img height="361" id="irc_mi" src="http://zuzeu.com/wp-content/uploads/2013/03/Peg52.jpg" style="margin-top: 29px;" width="640" /></div>
</div>
</div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/15080676490287503611noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-4154657410915886256.post-65291744304505670842013-05-31T00:54:00.001+02:002013-06-03T19:29:21.882+02:00SOR DEZAGUN EUSKAL LANGILERIAren ANTOLAKUNDE IRAULTZAILEA, ELAI<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><b>ATZO,</b></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><b> GREBA EGIN GENUEN<span style="font-size: x-large;">!!!</span></b></span><br />
<span style="font-size: x-large;"><b><span style="font-size: x-large;"> </span> </b></span><br />
<span style="font-size: x-large;"><b><span style="font-size: x-large;">AURRERA, EUSKAL LANGILERIA!!!</span> </b></span></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><b> </b></span><img align="middle" alt="" height="292" src="http://www.labsindikatua.org/materiala/argazkiak/kanpainak/m30grebaorokorra/13_05_30/bilboMani.jpg" style="margin: 0px 0px 10px;" width="640" /></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><b>GAUR-BIHAR-ETZI, </b></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><b>ETA EGUNERO,</b></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><b>FORMAKUNTZA,</b></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><b>ANTOLAKUNTZA,</b></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><b>ETA BORROKA!!! </b></span></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
</div>
<div style="text-align: center;">
</div>
<div style="text-align: center;">
</div>
<div style="text-align: center;">
<img border="0" height="316" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh7-cwl5TZVinIZ0Of7vDu7SvHMFZMKZviIVqBovOYmAfS1wPk0cLXgq1cVQsXEACvheZae3VX6L-i9O7IKxjy0BaCBrs75ZUqKIsJ3ULvE2Yj4_lKCYYSXJ-Tijx_Fq82bIbyyIcypSSA/s320/Pegata.jpg" width="320" /> </div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;">GARAIA DELARIK,</span></b></div>
<div style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;"> EUSKAL IRAULTZA SOZIALISTA</span></b></div>
<div style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;">EGINEN DUGU!!! </span></b></div>
<div style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;"><img border="0" height="416" id="il_fi" src="http://img.irtve.es/imagenes/miles-personas-se-han-concentrado-plaza-del-castillo-pamplona/1333033770957.jpg" style="padding-bottom: 8px; padding-right: 8px; padding-top: 8px;" width="640" /> ETA ORDUAN,</span></b></div>
<div style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;">EUSKAL ERREPUBLIKA SOZIALISTA</span></b></div>
<div style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;">ERAIKITZEN HASIKO GARA!!!</span></b></div>
<div style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;"> </span></b> <img class="CSS_LIGHTBOX_SCALED_IMAGE_IMG" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjH2KLJswYYuJhPg3RrcNZfXi7qJ_zFuijTtkgXRbLRgusCXo141sOwfZuLU9LfIKICCVQx4Timx7blLKtSuzKk-v5PYO5no35eeS0NB_o3DoMc4nEZ1Z8izlh81DLqv2UdkgEydpxYSQ8/s400/EUSKAL+HERRIA+ESCUDO+1.jpg" width="353" /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;">Atzo</span>, milaka eta milaka langileok Greba Orokorra egin <span style="font-size: large;">genuen</span> Hego-mendebaldeko Euskal Herrian, hau da, Araban, Bizkaian, Gipuzkoan eta Nafarroa Garaian. Ondikotz eta tamalez, Euskal Langileriaren klase-kontzientzia ez da aski indartsua momentuz, eta ez da grebarik izan Lapurdin, Nafarroa Beherean eta Zuberoan.</span> <span style="font-size: large;">Oraindik euskal langileok bide luze eta malkartsua dugu aurrean, benetako Greba Orokorra Euskal Herri osoan egin aitzin, eta gure klase kontzientzia nazionala urratsez urrats eta pausuz pausu indartu eta garatu behar dugu. Klase kontzientzia behar dugu, bainan ez nolanahikoa. <b><span style="font-size: x-large;">Klase kontzientzia iraultzailea eta euskalduna, sozialista eta antikapitalista, feminista eta ekologista, internazionalista eta antinperialista behar dugu,</span></b> langileok aska<span style="font-size: large;">tuko bagara, <span style="font-size: large;">libre izan nahi badugu, geure buruen jabe</span></span>. Zinezko eta benetako kontzientzia iraultzaile global eta integrala, euskal langileok geure eginkizun historikoa praxiaz egin eta er<span style="font-size: large;">diets</span> dezagun: zapalkuntza kapitalista Euskal Herrian suntsitzea, eta Euskal Errepublika Sozialista eraikitzea. </span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><b><span style="font-size: x-large;">IBIL</span></b>ek, Iraultzaileen Bilguneak antolakundeak bere agirian dioenez, </span><b><span style="font-size: large;"><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><span style="font-size: medium;"><span style="font-size: large;">atzo</span></span></span></span></span></b><span style="font-size: large;"><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><span style="font-size: medium;"><span style="font-size: large;">,</span></span></span></span></span><span style="font-size: large;"><b><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"> beste behin ere,
</span></span></b><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";">euskal langileok</span></span><b><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><b> </b>gure indarra erakutsi </span></span></b><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";">genuen. </span></span><b><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";">Burgesiak sinestarazi nahi digu, bere toxikabide eta inkomunikabide guztien bidez,
haiek ematen digutela lana, haiek direla mundua mugitzen dutenak, haiek gabe gu
ez garela ezer. Al</span></span></b><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><span style="font-size: large;">ienatu eta konpl<span style="font-size: large;">exuz bete nahii gaituzte, deus ez bagina bezala, beren soldatapeko esklabuak, beren morroiak, bere menpekoak...</span></span></span></span><b><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";">Bainan ez da egia, eta at</span></span></b><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><span style="font-size: large;">zo be<span style="font-size: large;">zalako</span></span></span></span><b><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"> egunetan langileok ohart</span></span></b><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";">zen gara geure klase sozialaren botere errealaz: </span></span></span><b><span style="font-size: large;"><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><span style="font-size: medium;"><span style="font-size: large;">guk mugitzen dugu mundua, guk gelditu
ahal dugu Sistema hiltzaile eta terrorista hau, guk eraiki ahal dugu bestelako
sistema bat, langile eta zapaldu guztien zerbitzura funtzionatuko duen sistem</span></span></span></span></span></b><span style="font-size: large;"><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><span style="font-size: medium;"><span style="font-size: large;">a:</span></span></span></span></span><b> </b></div>
<div style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;">S O Z I A L I S M O A </span></b></div>
<b><span style="font-size: large;"><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><span style="font-size: medium;"><span style="font-size: large;"></span></span></span></span></span></b><br />
<div style="text-align: center;">
<img height="202" id="il_fi" src="http://www.wpclipart.com/signs_symbol/stars/5_point_stars/basic_5_point_red_star_beveled.png" style="padding-bottom: 8px; padding-right: 8px; padding-top: 8px;" width="188" /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><b><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";">Eta Greba </span></span></b><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><span style="font-size: large;">O</span></span></span><b><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";">rokorraren aurrean, langile</span></span></b><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";">on indarraren aitzinean, nahiz eta erabateko lanuztea ez izan, egunen batez indar hori antolatu, zabaldu eta egi<span style="font-size: large;">t</span>uratzearen beldur-ikaraz, </span></span><b><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";">zau</span></span></b><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";">nka hasi dira burges guztiak, denak batera, berdin dio UPNkoak edo PNVkoak izan: </span></span></span><span style="font-weight: normal;"><span style="font-size: large;">"<span style="font-size: x-large;"><i><b>Confebaskek dio "porrot" egin duela greba deialdiak, eta ezer ez duela konponduko</b></i>"</span></span></span><span style="font-size: x-large;"> </span><span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;">"<i><b>Zortzigarren Greba Orokorrak porrot egin du</b></i></span>". </span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">Mezu hori nabarmendu du Confebask enpresarien
elkarteak <span style="font-size: large;">atzoko</span> greba deialdiaren harira.</span> <span style="font-size: large;">Noski, haien k<span style="font-size: large;">lase-in<span style="font-size: large;">teresak defenditu behar dit<span style="font-size: large;">uzte! Arazoa bertzelakoa da: eta guk, euskal langileo<span style="font-size: large;">k, gure klase<span style="font-size: large;">-interesak zein diren badakigu? Sindikatuei sinest<span style="font-size: large;">uko diegu, erraten digutelarik gure klase<span style="font-size: large;">-</span>interesak geure "<i><b>eskubideak</b></i>" defenditzea</span></span></span></span></span></span> direla? Hori bakarrik? <span style="font-size: large;">E</span>z dugu bertze klase<span style="font-size: large;">-interesik? </span></span><br />
<br />
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;">Kapita<span style="font-size: large;">la eta Burgesia</span> sendo eta indartsu da<span style="font-size: large;">ude</span>larik, Langileria defentsiban egonda, sindikat<span style="font-size: large;">uen lana garrantzitsua da, <span style="font-size: large;">Kapitalismoaren baitan langileon eskubideak eta po<span style="font-size: large;">siz<span style="font-size: large;">ioak defenditzeko, egu<span style="font-size: large;">neroko lan, borroka eta gatazk<span style="font-size: large;">a ttikietan, </span></span>eta ahal izanez gero, hobetzeko. <span style="font-size: large;">Baina bo<span style="font-size: large;">rroka ttiki edo haundi horiek beti gelditzen dira Kapitalaren metatze zikloen baitan, Sistena kapitalistaren eskemen barnean, <b>LANA</b> eta <b>KAPITALA</b>ren arteko botere harreman</span></span></span></span></span></span></span> asimetrikoaren presondegian. <span style="font-size: large;">Ez dago deus ere Kapitalismoaz haratago? Soldatapeko esklabutzatik irteteko esperantzarik ez dago? </span></span><br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><img alt="Barakaldoko irudia (Argazkia: Axier Lopez)" height="426" src="http://www.argia.com/argia/fitx/irudiak/46652baraka-400.jpg" width="640" /> </span></span></div>
<br />
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;">Bistan da baietz! Hori da, hain zuzen ere a<span style="font-size: large;">ntolakunde iraultzaileen lana, Langileriari bere<span style="font-size: large;">ziki e<span style="font-size: large;">ta Herri langileri oro har erakustea, hitzez e<span style="font-size: large;">ta ekintzez, badela bertze aukera bat, <u><b><span style="font-size: x-large;">SO</span></b></u><span style="font-size: large;"><u><b><span style="font-size: x-large;">ZIALISMOA</span></b></u>, alegia.</span></span></span></span></span></span> </span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">Kont<span style="font-size: large;">zien</span>tzia iraultzailea piztu eta sustatzea, sakondu eta zabaltzea, se<span style="font-size: large;">n</span>dotu eta indartzea! Lan hori egin ezean, Langileria Kap<span style="font-size: large;">italismoaren o<span style="font-size: large;">rtzemugan preso dago, ez du per<span style="font-size: large;">spektiba <span style="font-size: large;">askatzaile eta <span style="font-size: large;">iraultzailerik, eta kris<span style="font-size: large;">i larien garaian, etsipeank jota, faxismorant<span style="font-size: large;">z jo ohi du, irtembide bila. <span style="font-size: large;">1929an halaxe gertatu zen herrialde batzuetan, eta gaur egungo krisia hagitzez sakon eta larriagoa da. Er<span style="font-size: large;">ne, beraz! Sozialismoa <span style="font-size: large;">ala Basakeria ez da <span style="font-size: large;">eslogan bat bakarrik, esperientz<span style="font-size: large;">ia</span> historikoa<span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;">ren ingude<span style="font-size: large;"> gupidaga<span style="font-size: large;">bean,</span></span></span> larruti<span style="font-size: large;">k, malkoz, odolez eta izerdiz, munduko langile eta zapaldu guztiek nekez<span style="font-size: large;">, minez eta oinazez ikasitako lezio ikaragarria baizik.</span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></span><br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"> </span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></span><img height="320" id="irc_mi" src="http://www.periodistadigital.com/imagenes/2011/09/25/barcina.jpg" style="margin-top: 57px;" width="640" /></div>
<br />
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;">Segi dezagun Burg<span style="font-size: large;">esiaren me<span style="font-size: large;">rtzenarioen <span style="font-size: large;">arrantza eta espantuekin: </span></span></span></span>Yolanda
Barcina Nafarroako presidentea ezkor mintzatu zen atzo goizean greba
deialdiaren inguruan, eta adierazi zuen ez duela ekonomia hobetzen
lagunduko. "<i><b>Galera ekonomiko gehiago ekarriko ditu</b></i>", adierazi du.Gero, aski ez zuenez, OPUS DEI<span style="font-size: large;"> sekta nazionalkatoliko eta ultrakapitalistaren neskame <span style="font-size: large;">xu<span style="font-size: large;">me et<span style="font-size: large;">a e<span style="font-size: large;">sanekoa den politikero profesional ustel honek zera erran du gaur: </span></span></span></span></span></span><i><b><span style="font-size: x-large;">"Greba abertzale bat dagoen bakoitzean erradikalek txikizioak eragiten dituzte".<span style="font-size: large;"> </span></span></b></i><span style="font-size: large;">Esana zuen Yolanda Barcina presidenteak bezperan: «<i><b>Badakigu zer
gertatzen den sindikatu abertzaleek grebara deitzen duten bakoitzean.
<u><span style="font-size: x-large;">Poliziak bere lana egingo duela espero dut</span></u></b></i>».</span><br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"> </span><img height="393" id="irc_mi" src="http://images.lainformacion.com/cms/barcina-traslada-al-nuevo-jefe-de-policia-nacional-su-voluntad-de-trabajar-para-aumentar-la-colaboracion-policial/2012_2_3_kMcTAguEQAhmw2Btcak2l3.jpg?width=645&height=645&type=flat&id=5mOorbce5CxPPoQG77FNx4&time=1328265965&project=lainformacion" style="margin-top: 0px;" width="592" /></div>
<span style="font-size: large;">Nafarroako Gobernu eta UPNko presidente Yolanda Barcinak gaur esan duenez,
"<i><b>Iruñean eta Nafarroan greba abertzale bat dagoen bakoitzean, ELAren eta
LABen ondoan erradikalen talde bat dago txikizioak eragiten</b></i>". Barcinak
azaldu du "<i><b>hiri osoan zehar</b></i>" kalteak eragin eta UPNko egoitzan
pintaketak egin zituztela; "<i><b></b></i></span><span style="font-size: large;"><i><b>onartezinak dira pertsona horiek darabilten <u><span style="font-size: x-large;">
indarkeria</span></u></b></i></span><span style="font-size: large;">", gaineratu du. Uste dut neof<span style="font-size: large;">rankista espain<span style="font-size: large;">olista etonida honen ergelkeri<span style="font-size: large;">ek ez dutela kritikarik ere merezi...</span></span></span></span><br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<i><b><span style="font-size: x-large;"><img height="400" id="irc_mi" src="http://static.deia.com/images/2012/08/01/azkuna_3.jpg" style="margin-top: 48px;" width="400" /> </span></b></i></div>
<br />
<span style="font-size: large;">Greba orokorraren kontra hitz egin zuen Iñaki Azkuna Bilboko alkateak
ere, atzo. Sindikatu guztien babesa ez duten grebek "<i><b>ez dituzte kentzen
gobernuak; elementu publikoak apurtu eta jendea bere onetik ateratzeko
baino ez dute balio</b></i>", haren iritziz. Galdera egin zien sindikatuei: <i><b>"Uste dute hurrengo egunean Eusko
Jaurlaritzak dimisioa eman edo bere politika aldatuko duela?</b></i>". Halaber,
esan die "<i><b>boterea nahi badute hauteskundeetara aurkez daitezela</b></i>".
Azkunak adierazi zuen EAJrena dela sindikatuen jardunaren "<i><b>erruaren zati
bat</b></i>", sindikatuei "<i><b>30 urtean etengabe amore</b></i>" eman dielak<span style="font-size: large;">o. Nolako fatxa baskoa!</span></span><br />
<br />
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;">UPN eta PNV bat datoz, beraz, eta normala da, <span style="font-size: large;">biak alderdi burges eta kapitalistak direlakotz. <span style="font-size: large;">Haien kalse-in<span style="font-size: large;">teresak defenditzen dituzte, hortzez eta hag<span style="font-size: large;">inez, jakina! Bainan orduan, zertan ari dira euskal sindikatuak, PNVri akordioak eskaintzen? Erotu al gara-edo? Seriotan ari dira? Geroago aztertuko dugu Ainhoa Etxaideren mintzaldi anbiguo eta harri<span style="font-size: large;">garria!</span></span></span></span></span></span> </span></div>
<div style="text-align: center;">
<br />
<img alt="Poliziaren jazarpena Iru�ean, arratsaldean." height="425" src="http://www.berria.info/argazkiak_jarraia/argazbil/bildu913_44500728.jpg" width="640" /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Noski, politiko burgesek zaunka egiten dute, baina Burgesiaren zakurrek hozka: hamahiru gutxienez badira
grebaren harira Iruñean atxilotutakoak. Eguerdiko manifestazioaren
ondoren, istiluak izan ziren grebalarien eta Poliziaren artean. Oldartu
egin zitzaien Polizia manifestariei protestaren amaieran, Sarasate
pasealekuaren inguruan. Bost pertsona atxilotu zituzten: edukiontziei su
ematea leporatu diete lauri, eta besteari, autobus batzuen aurka harriak
jaurtitzea. Espainiako Gobernuaren Ordezkaritzak jakinarazi zuen,
gainera, polizia bat zauritu egin zela istiluetan; zauritutako
manifestarien berririk ez dute eman oraingoz.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="ber_ikus">
<div class="testua" id="testua">
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Eguerdirako zortzi lagun atxilo hartuak zeuzkan Espainiako Poliziak.
08:30 aldera atzeman zituzten lau, Arrotxapea auzoan; Poliziak dio
"kalera botatzeko materiala" eta autobusen gurpilak zulatzeko gailuak
atzeman zizkietela. Horietako bat jadanik aske utzi dutela azaldu du <i>Ateak Ireki</i> webguneak. Burlatan atzeman zituzten beste lau, 10:15ean. Desordena publikoak eragitea egotzi diete.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Dozenaka eta dozenaka lagun identifikatu zituzten, gainera, han eta
hemen. Atzoko 17:00etan, honakoa izan zen Ertzaintzaren balantzea: atxilotu bat
(Donostian, desobedientzia delitua egotzita), bost inputatu eta 57
identifikatu. Piketeak zorrotz zaintzen aritu ziren zipaioak, eta ez diete
saltokietara eta lantegietara hurbiltzen utzi kasu askotan. Bilbon, El
Corte Ingles inguruan, Bilduko batzarkide Aitor Torre atxikita eduki zuen
Ertzaintzak; Bilduko iturriek <span style="font-size: x-large;"><b>BERRIA</b></span>ri azaldu diote Torre <i><b>"lasaitasuna"</b></i>
eskatzera hurbildu zela poliziengana, eta orduan atxiki zutela. Salaketa
jarriko diotela esan diote, "<i><b>agintariari errespetua faltatzea</b></i>"
egotzita.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Tentsio une batzuk gorabehera, nahiko lasaia izan da greba
eguna. Hernanin (Gipuzkoa), molotov koktelak bota dituzte zenbait
banketxetara; Etxarri Aranatzen (Nafarroa), bi edukiontzi erre dituzte,
eta Ezkabarten (Nafarroa) pneumatikoak. Trenbideetan sabotaiak izan
dira: katenaria moztu dute Bilbon eta Zaratamon (Bizkaia). Bart gauean, Iruraitz-Gaunan (Araba) moztu zuten katenaria,
eta zerbitzua eten behar izan zuten Gasteiz eta Altsasu (Nafarroa)
artean.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Egunean zehar gertatu ziren istiluei buruz hitz egin zuten PPk eta
UPNk. Nerea Llanos PPko parlamentariak kontu hartu zion Eusko
Jaurlaritzari, eta ohartarazi zuen "<i><b>kale borroka berpizten</b></i>" ari dela.
Segurtasun Sailaren jardunari buruz argibideak eskatuko ditu Eusko
Legebiltzarrean. UPNk, berriz, istiluetan sortutako kalteen eta kaleak
garbitzeko lanen gastua sindikatuek pagatzea nahi du. Sergio Sayas
bozeramaileak esan du "<i><b>kalteak, pintaketak eta delituak egiteko doako
barra</b></i>" jartzen dela "<i><b>sindikatu abertzaleek lanuzte batera deitzen duten
bakoitzean</b></i>". Bertze politiko burges zaunka... eta bitartean, epaile burgesek ere hozka egiten dute, jakina, horretarako ordaintzen diete-eta: atzoko grebaren egun berean, beste greba egun bateko istiluei buruzko
epai bat argitaratu du Iruñeko auzitegiak. Joan den urteko martxoaren
29an egindako greban pikete batean parte hartu zuen pertsona bati
urtebete eta hilabete bateko espetxe zigorra jarri dio, polizia bati
harri bat bota ziolako. Iluntzean gertatu zen erasoa, Sarasate
pasealekuan. Epaiak dio harriak beso batean jo zuela polizia, baina ez
ziola zauririk eragin. Badakigu zer den klase justizia: langileendako injustizia, burgesendako, "<i><b>lege demokratikoa</b></i>".</span><br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><img alt="Gasteiz" border="0" class="pc_img defer" data-defer-src="" height="427" id="yui_3_7_3_4_1369954624565_669" src="http://farm3.staticflickr.com/2867/8890422552_2a5404ee10_z.jpg" width="640" /> </span></div>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"> Euskal sindikatuen leloak eta esloganak oso ahulak eta mottelak iruditu zaizkit, erabat defentsiboak, eta horrela ez goaz inora. Kapitalismoaren ofentsiba gupidagabe honen aurka, langileok gogor jokatu behar dugu, eta lehengo urratsa, eufemismoak eta motelkeriak baztertzea da: </span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="text-align: center;">
<br />
<img height="632" id="fbox_content_img" src="http://www.labsindikatua.org/materiala/argazkiak/kanpainak/m30grebaorokorra/euskarriak/kartelaM30Gunea.png" style="border: 0px none; height: 632px; width: 442px;" width="442" /></div>
</div>
</div>
</div>
<div class="ber_ikus">
<div class="testua" id="testua" style="text-align: justify;">
</div>
</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
<b><span style="font-size: large;"><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><span style="font-size: medium;"><br /></span></span></span></span></b>
<span style="font-size: large;"><b><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";">Zer da "<i><b>Euskal Herriak eredu propioa</b></i>", eta zer ote d</span></span></b><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";">ira "<i><b>Eskubide sozial eta laboral duinak"</b></i> ? Zer adierazi nahi da horrekin? Kapitalimoaren mugen barnean aterabidea dagoela krisi honetan?<b> </b>Nik argi eta garbi dut Kapitalaren krisi global honek ez duela irtenbiderik guretako, langileondako, Sozialismoa ez bada. Kapitalismoaren barnean egiten ahal diren konponbide guzti-guztiak, Burgesiaren mesedetan izanen dira, eta Langileriaren kaltetan. </span></span></span><br />
<b><span style="font-size: large;"><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><span style="font-size: medium;"><br /></span></span></span></span></b>
<br />
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
</div>
<div style="text-align: center;">
<img height="451" id="fbox_content_img" src="http://www.labsindikatua.org/materiala/argazkiak/kanpainak/m30grebaorokorra/euskarriak/kartelaM30.png" style="border: 0px none;" width="640" /> </div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Horregatik erabat ados nago<b><span style="font-size: x-large;"> IBIL</span></b>en agiriarekin: <b><i>"</i></b></span><b><i><span style="font-size: large;"><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";">Langileok argi izan behar
dugu, Burgesiak krisi hau baliatu behar duela ezinbestez bere Irabaziaren Tasa
berreskuratzeko, edozein preziotan, Kapitalaren metatzearen beste ziklo bat
abiatu ahal izateko. </span></span><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";">Hil ala biziko kontua da hau munduko oligarkia
guztientzat, beren klasearen etorkizuna jokoan baitute. </span></span>
<span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";">Haien artean lehia
gupidagabean ari dira, eta horrek, ekarri digu langabezia, prekarietatea
areagotzea, bereziki gazte eta emakumeen artean, murrizketak, pribatizazioak,
etxegabetzeak, lan baldintzen okerragotzea, soldaten jaitsiera, errepresioaren
areagotzea, eraso inperialistak...</span></span>
</span></i></b><span style="font-size: large;"><i><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";">Langileok jakin behar dugu
ohiko protestek ez dutela Burgesia mugiaraziko. </span></i></span>
<i><span style="font-size: large;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";">Krisiaren bidez Langileriak
lortutako konkista sozial guztiak ezabatu nahi dituzte, eta helburu horretan ez
dute amore emango.<b><span style="font-size: x-large;"> </span></b></span></span><b><span style="font-size: x-large;">Guretzat ere, langileontzat, hil ala biziko borroka da hau."</span></b></i><br />
<br />
<span style="font-size: large;">Euskal sindikatuak zergatik ez dira argiago mintzatzen? Zeren beldur dira? Zeren esperoan daude? Begira, honela mintzatu zen Ainhoa Etxaide duela urtebete, LABeko VIII Biltzarrean, Barañainen, 2012ko ekainaren 22an:</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;"> </span><i><span style="font-size: large;"> </span></i><img alt="" height="281" src="http://www.labsindikatua.org/materiala/argazkiak/labSindikatua/biltzarNagusia2012/12_06_21/ainhoaEtxaide.jpg" width="550" /><br />
<br />
<i><b><span style="font-size: large;">"Europar Batasunaren proiektu kapitalistak porrot egin du. Hamarkadak
egin dituzte bitarteko publiko guztiak sistema finantzieroaren eta
multinazional handien esku jartzen hauek inolako neurririk gabe
espekulatu zezaten. Hauek beste sistema finantzieroekin lehiatu zezaten.
Eta langileak larruz ordaintzen ari gara proiektuaren porrota Europa
osoan. <br />
<br />
Politika berdin berdinak leku guztietan, ondorio berdinekin ezinbestean.
Amildegira garamatzate, gutxi batzuk egoera honetan negozio itzela
egiten jarraitzen dute bitartean. Luze hitz egin dugu egoeraren
inguruan. Oso kezkatuak eta nazkatuak gaudelako. Hiru urte erreformak
eta murrizketak nola inposatzen dizkiguten ikusten eta guk esandakoa
betetzen ari da. <br />
Bide horrek krisi larritu besterik ez du egiten eta orain erreskatearen bidean ito nahi gaituzte.<br />
<br />
Iruzur historiko baten atarian gaude. Hartu daitekeen biderik okerrena
hartuko dute gure izenean eta gure borondatearen kontra. Ez da zilegia
gure etorkizuna krisi hau sortu duen sistema finantzieroa salbatzeko
zorpetzea. Ez da zilegia herritarrak pobreziara kondenatzea.
Espekulatzaileak sarituko dituzte langileoi murrizketa ikaragarriak
inposatuz. Herriari hitza eman gabe, konponbideetatik oraindik eta
gehiago urrunduz. </span></b></i><span style="font-size: large;">(...)</span><br />
<br />
<i><b><span style="font-size: large;">Orain da garaia. Langileon Euskal Herria eraikitzeko garaia. </span></b></i><br />
<br />
<i><b><span style="font-size: large;">Eta LABeko kideok badakigu non dagoen gure indarra:<br />
<br />
KONPROMISOA, ANTOLAKUNTZA, BORROKA ETA BETI BETI, IPARRA ARGI: <span style="font-size: x-large;">EUSKAL
ESTATU SOZIALISTA BAT ERAIKITZERA GOAZ.</span> <span style="font-size: x-large;">SOZIALISTA. LANGILEENA.</span></span></b></i><br />
<i><b><span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><img height="346" id="irc_mi" src="http://static.noticiasdegipuzkoa.com/images/2012/06/23/11707604_1.jpg" style="margin-top: 52px;" width="614" /> </span></span></b></i><br />
<i><b><span style="font-size: large;">
<br />
GORA MUNDUKO LANGILERIA! GORA LAB!!!»</span></b></i><br />
<div style="text-align: center;">
<i><b><span style="font-size: large;"><img height="427" id="irc_mi" src="http://zuialde.files.wordpress.com/2011/05/maiatzaren1.jpg?w=614" style="margin-top: 53px;" width="640" /> </span></b></i></div>
<br />
<span style="font-size: large;">Holako zerbait erran zuen atzo Gasteizen? Hain garbi mintzatu zen? Bankaren nazionalizazioa eskatu zuen? Burgesia espropiatzearen alde? Hutsik dauden etxeak sozializatu behar direla, kalte ordainik gabe?<span style="font-size: large;"> </span>Begira, hona hemen bere hitzaldia, oso osorik. Nik azpimarrak bakarrik jarri ditut. Nork bere iritzia osa dezala!</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;"><span style="color: maroon;"><span style="font-size: small;"><b><span style="font-size: x-large;">AINHOA ETXAIDE,</span></b></span></span></span><br />
<span style="font-size: large;"><span style="color: maroon;"><span style="font-size: small;"><b><span style="font-size: x-large;">LABeko IDAZKARI NAGUSIAREN INTERBENTZIOA</span></b></span></span><span style="font-size: x-large;"><br />
</span><br />
<a href="http://www.labsindikatua.org/materiala/argazkiak/kanpainak/m30grebaorokorra/13_05_30/ainhoa.jpg" target="_blank">
<img alt="" height="318" src="http://www.labsindikatua.org/plugins/content/fboxbot/thumbs/ainhoa_330x164_ea3a5a5662f544a5284b99a988ed440d.jpg" width="640" />
</a><br />
<br />
Greba orokorrak parlamentu sozialak <span style="font-size: x-large;"><u><b>omen</b></u><b> </b></span>dira. <b><span style="font-size: x-large;">Hemen dago Herriaren
parlamentua; Kapitalak bereak egin dituen gobernu eta instituzioen
aurrean.</span></b> Berriro, langileen duintasunak hartu ditu Euskal Herriko
kaleak, politiko gehienek bere duintasuna aspaldi galdu zutelako
instituzioetan.<br />
<br />
Gauz<span style="font-size: large;">e</span>k bihar berdin jarraituko omen dute. Hori da patronalak grebari
buruz esateko duen guztia. Egoera aldatuko duena zer den badakigu: <b>eredu
berri bat</b> eraikitzea, hemen, Euskal Herrian, gure bidea eginez,
Madrileko erabakietatik aldenduz, botere ekonomikoaren aginduen aurrean
planto eginez. <span style="font-size: x-large;"><b><u>Justizia sozialean</u> oinarritutako prozesu soberanista bat
burutuz.</b></span><br />
<br />
Egin ezazue behingoz Herri honen mesedetan lan piskat <span style="font-size: x-large;"><u><b>enplegua sortzea
zuen esku dagoelako</b></u></span>. Aprobetxa ezazue eguna <span style="font-size: x-large;"><u><b>enplegua sortuko duen
politikei buruz hitz egiteko</b></u></span>, ezagunak dira eta gaur Euskal Herriko
herri guztietan entzuten dira: <u><b>lana banatzea, lanorduak murriztuz eta
ordu extrak debekatuz</b></u>. <u><span style="font-size: x-large;"><b>Industrian inbertitzea</b></span></u>, zerbitzu publikoak
indartzea, <u><span style="font-size: x-large;"><b>ekonomia suspertzeko prestazioak</b></span></u> eta soldatak hobetzea.
Emakumeek egunero egiten duten ekarpenaren balio ekonomikoa behingoz
aitortzea eta enplegu iturri bilakatzea.<br />
<br />
Guzti horrek sortzen du enplegua, baina zuek UKO EGITEN DIOZUE ARAZO
HORI KONPONTZEARI. Horregatik, gaur, <span style="font-size: large;">G</span>reba <span style="font-size: large;">O</span>rokor berri baten aurrean
gaude.<br />
<br />
Gauz<span style="font-size: large;">e</span>k bihar berdin jarraituko omen dute. Bai noski, egoera aldatzeko<span style="font-size: x-large;">
<b>eredu berri bat</b> </span>eraikitzen ez bada. <span style="font-size: x-large;"><b>Eredu berria </b></span>eraiki behar dugu:
hemen, Euskal Herrian, gure bidea eginez, Madrileko erabakietatik
aldenduz, botere ekonomikoaren aginduen aurrean planto eginez, <span style="font-size: x-large;">Iruñeko
eta Gasteizko parlamentuak <b>eredu sozial berri bat</b> eraikitzeko behar
ditugun aldaketa politiko eta sozialak<b> </b><u><b>adosteko</b></u> erabiliz. </span><br />
<br />
Egoera aldatuko da politikak aldatzen direnean, eta aberastasuna, GUK
SORTUA DEN ABERASTASUNA, arazoa konpontzeko erabiltzen dugunean: gaur
esku gutxi batzuetan dagoen aberastasuna herritarrak babesteko,<u><span style="font-size: x-large;"><b> ekonomia
erreala indartzeko</b></span></u> eta <u><span style="font-size: x-large;"><b>eredu berria</b></span></u> eraikitzeko erabiltzen dugunean
emango zaio buelta egoera honi. </span><br />
<span style="font-size: large;"><br />
Biharko egoera ekonomiko eta soziala gaurko bera izango bada, zuek
zarete horren erantzule, zuek hartzen dituzuen erabaki politikoek
garamatzelako horretara.<br />
<br />
Berriro greba? Bai berriro ere euskal langileak kaleak hartzen!! Gure
borrokan aurrera egiteko modua hau delako. Gure posizioak, aliantzak eta
eskakizunak bihar gaur baina indartsuagoak izango dira. <br />
<br />
Guztiaren gainetik, borrokak merezi duelako eta gure ETORKIZUNAREN JABE
IZAN NAHI DUGULAKO GAUR <u><b>EUSKAL HERRIAK</b></u> GREBA OROKORRA egin du berriro
ere. ZORIONAK!<br />
<br />
Zorionak greba hau antolatzeko <u><span style="font-size: x-large;"><b>Euskal Herriko bazter guztietan</b></span></u> egoera
honek alternatiba duela aldarrikatzen ibili zaretenei. Zorionak
mehatxuen gainetik gaur burujabetza ariketa bat egin eta kalera
ateratzea erabaki duzuenei! Eta nola ez, gure elkartasunik beroena hori
egiteko aukera lapurtu dieten guztiei guztiei, zerbitzu minimoetan
dabiltzatenei, eskubiderik gabe lan egitera kondenatuak daudetenari eta
<b>Euskal Herrian behar luketen baina oraindik ez dauden euskal langile
guzti guztiei</b>.<br />
<br />
Guri ez digu inork entzun langileei esaten greba egiteak arazoak egun
batetik bestera konpontzen dituenik. <u><b><span style="font-size: x-large;">Guk egia esaten dugu:</span></b></u> egoera honi
buelta ematea bide luze baten emaitza izango dela, <u><b><span style="font-size: x-large;">eraldaketa</span></b></u> prozesu
baten emaitza izango dela. </span><br />
<br />
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;">O</span>nartzen dugu zaila izango dela, baina guk
dioguna da <b>PROZESU HORI POSIBLEA DELA LANGILEOK BIDE HORI HARTZEN BADUGU
ETA LANGILEOK BAGARA HERRI HONETAN BENETAKO PROTAGONISTAK. Eta EUSKAL
HERRIAN PROZESU HORI MARTXAN DAGOELA.</b></span><br />
<span style="font-size: large;"><br />
<u><span style="font-size: x-large;"><b>Aldaketak</b></span></u> eragin egin behar dira, ez dizkigute oparituko. Ez ditu inork guk behar ditugun aldaketak borrokatuko.</span><br />
<div style="text-align: center;">
<img height="400" id="irc_mi" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhcaLxi8Q2uAcMYU1LPYXALxq-wZKXgo-1Ed-0fBrUUor6bUk4bMoS9fyG1AQhETHG9uR2JKDOd5htjA5L8zMxMNEzrX1_ftXo4-EcE3btJRB9sHmJ_PeYPBqwF2F_NAQVwL-y48g_3xbh9/s400/ADN-Por-el-cambio-1982-psoe.jpg" style="margin-top: 0px;" width="291" /></div>
<br />
<span style="font-size: large;">
<u><b><span style="font-size: x-large;">Aldaketak</span></b></u> eragiteko bidea eragileak izatea da, begiraleak izateari utzi
eta eraldaketa prozesuaren motorrak izatea. Alternatibarik dago? noski
baietz, langile borroka eta mugimendu sozial sendo duen herriak beti
beti dago alternatiba.</span><br />
<img height="300" id="irc_mi" src="http://www.elnortedecastilla.es/RC/200806/23/Media/lema--253x190.jpg" style="margin-top: 102px;" width="400" /><br />
<span style="font-size: large;">
<br />
Mobilizazioak alde batera uzteko eta akordioak egiteko garaia omen da.
<u><b><span style="font-size: x-large;">Gu prest gaude benetako akordioak egiteko, bai</span></b></u>: <b>erreforma fiskal sakon
bat egiteko beharrezkoak diren akordioak, zerbitzu publikoak garatzeko
akordioak, lanordua murrizteko formulak adosteko akordioak</b>.<br />
<br />
<span style="font-size: x-large;"><b>Non dira HORRETARAKO PREST DAUDEN GOBERNU ETA INSTITUZIOAK?</b></span> </span><br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><b><span style="font-size: x-large;"> </span></b></span><img height="295" id="irc_mi" src="http://www.elcorreo.com/vizcaya/noticias/201107/20/Media/garitano-lopez--390x180.jpg" style="margin-top: 135px;" width="640" /><span style="font-size: large;"><b><span style="font-size: x-large;"> </span></b></span></div>
<br />
<span style="font-size: large;"><u><b><span style="font-size: x-large;">Herri
akordioak</span></b></u> eskatu ditu Urkulluk. Gaur erakutsi dute inoiz baino argiago
ze leku duten gure arazoek eta gure eskakizunek euren agendan. Herri
akordioak ezin dira Herririk gabe eraiki Urkullu jauna, ezin dira Herri
hau aurrera ateratzen duenari bizkarra emanez atera. <u><b><span style="font-size: x-large;">Zuzendu ezazu
behingoz zure ipar orratza</span></b></u>. </span><br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"> </span><img height="640" id="irc_mi" src="http://gara.naiz.info/Repository/Imagenes/Pub_3/Issue_8680/p029_f03.jpg" style="margin-top: 62px;" width="481" /></div>
<br />
<span style="font-size: large;">Herri hau ez dute dozena bat espekulatzailek
aurrera ateratzen, Herri honen motorra euskal langileak gara!! Herri
akordioak nahi badituzu greba honetan dituzu edukiak eta subjektua. </span><br />
<span style="font-size: large;"><br />
<u><b><span style="font-size: x-large;">ES LA HORA DEL ACUERDO. Sí.</span></b></u> Para cambiar de forma radical las políticas
que han generado esta situación. Motivos non os van a faltar porque ayer
nos presentaron la agenda de las nuevas reformas: atacar pensiones,
otra reforma laboral, una fiscalidad todavía más injusta, privatizar aún
más la sanidad. Reformas que se suman a la LOMCE, y a los recortes que
este Gobierno ya está haciendo.</span><br />
<span style="font-size: large;"> </span><span style="font-size: large;">
</span><img height="426" id="irc_mi" src="http://farm9.staticflickr.com/8391/8493953627_3940d29f82_n.jpg" style="margin-top: 90px;" width="640" /><br />
<br />
<span style="font-size: large;">Es el momento de acordar fórmulas para repartir el trabajo reduciendo
jornada y no permitiendo meter horas extras habiendo más de 200.000
personas en el paro. Es hora de reconocer de una vez el valor economico
de la aportación que realmente hacen las mujeres y hacer de ese
ejercicio una gran fuente de empleo digno. <br />
<br />
¿Acuerdos? Claro que los necesitamos. Necesitamos acuerdos para impulsar
cambios reales. Razones sobran para apostar por un cambio radical de
las politicas, existe masa social para hacerlo y motivos no van a faltar
para dejar de una vez este camino diseñado en Bruselas y aplicado desde
Madrid. <br />
<br />
Ayer nos presentaron la agenda de nuevas reformas, atacar pensiones,
salarios y medidas para imponer un sistema fiscal mas injusto si cabe,
privatizar sanidad. <u><span style="font-size: x-large;"><b>¿Acuerdo de pais?</b></span></u> Aqui esta la fuerza social
necesiaria para hacer el acuerdo basico: NO APLICAR TODAS ESAS REFORMAS Y
DEPOSITAR EN LA SOCIEDAD VASCA LA CAPACIDAD DE DECIDIR QUE POLITICAS
VAMOS A HACER PARA SALIR DE ESTA CRISIS.<br />
<br />
Llevamos 6 huelgas generales mostrando que hay mayoria social y sindical
suficiente para apostar por otra via que no sea la imposición de
medidas antisociales. Huelgas y todo tipo de movilizaciones rechazando
reformas capitalistas y reivindicando una salida propia y construida de
forma democratica a esta crisis. <u><span style="font-size: x-large;"><b>¿DONDE ESTA EL GOBIERNO VASCO PARA
CONSTRUIR ESOS ACUERDOS?</b></span></u></span><br />
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><b> </b></span><u><span style="font-size: x-large;"><b><br /></b></span></u></span><span style="font-size: large;"><u><span style="font-size: x-large;"><b>
</b></span></u></span><span style="font-size: large;"><img height="453" src="http://www.berria.info/argazkiak_papera/BERRIA/d20130531/p004_f01.jpg" width="640" /></span><br />
<span style="font-size: large;">
<b><span style="font-size: x-large;"> </span></b></span><br />
<span style="font-size: large;"><b><span style="font-size: x-large;">¿CUALES SON LAS <u>INSTITUCIONES</u> DISPUESTAS A SER INSTRUMENTOS REALES AL
SERVICIO DEL PROCESO DE <u>TRANSFORMACION SOCIAL</u> QUE EUSKAL HERRIA NECESITA
ANTE ESTA CRISIS?</span></b><br />
<br />
El problema no somos nosotros. Para construir acuerdos hay que hacer
algo tan básico como apostar por <u><b><span style="font-size: x-large;">gestionar esta crisis de forma
democrática</span></b></u>. Garantizando la participación de la sociedad en las
decisiones que determinan cómo va a ser nuestro futuro, permitiendo a la
sociedad vasca decidir sobre las políticas económicas y sociales que se
tienen que aplicar. Hay que hacer un ejercicio básico de soberanía
política: <b>plantarse ante el poder económico y dejar de ser obediente a
un Estado que no reconoce nuestro derecho a decidir nuestras políticas
económicas y sociales.</b></span><br />
<span style="font-size: large;"><b> </b></span><span style="font-size: large;">
</span><br />
<span style="font-size: large;">
<u><span style="font-size: x-large;">Los acuerdos de País son necesarios para avanzar en un proceso de
construcción nacional y social.</span></u> Son necesarios para construir un <u><b>nuevo
modelo social</b></u>. Acuerdos para destruir derechos sociales y laborales no
son acuerdos, <u><span style="font-size: x-large;"><b>SON PACTOS AL SERVICIO DEL CAPITAL</b></span></u>. Si de lo que se nos
acusa a los que hoy hemos salido a la calle es de no torpedear esos
pactos SI, EFECTIVAMENTE SOMOS CULPABLES y queremos seguir siendo un
tropezon en el ese camino.<br />
<br />
Euskal Langileok erantzukizun osoz ari gara jokatzen krisi honen
aurrean. 2009an eman genezakeen urratsik garrantzitsuena eman genuen:
gure eskubideak defendatzea, Euskal Herrian gure eskubide sozialetan
oinarritutako eredu berri bat ezartzeari ez uko egitea. Eta gaur aurrera
urrats garrantzitsua eman dugu bide horretan. <br />
<br />
Hori da krisi honetan gure erantzukizun historikoa: etorkizunean
<u><b><span style="font-size: x-large;">eskubideak </span></b></u>edukitzea gaur egiten dugunaren emaitza izango da. ETA <u><b>
ESKUBIDEAK </b></u>IZANGO DITUGU, BEHAR DUGUN ETA MEREZI DUGUN <span style="font-size: x-large;"><u><b>EREDU SOZIALA</b></u></span>
IZANGO DUGU LANGILEOK HERRI HONEK BEHAR DUEN ALDAKETA PROZESUAREN ZUTABE
ETA PROTAGONISTA NAGUSIAK izatea erabaki dugulako.</span><br />
<span style="font-size: large;"><br />
Greba batek ez du egoera egun batetik bestera iraultzen. Horrela da,
egoera iraultzeko iraultza behar delako. Gaur greba egin dugu, bihartik
aurrera <b>GUTUN SOZIALA EZTABAIDATUKO DUGU. TRESNA BERRI BAT LANGILEON
<u>EUSKAL HERRIAREN ALDE </u>BORROKATZEKO. </b></span><br />
<span style="font-size: large;"><br />
PARTE HARTU, HITZA HARTU, EGIN ZAITEZTE ZUEN ETORKIZUNAREN JABE, EGIN
GAITEZEN GURE HERRIAREN ETA GURE ETORKIZUAREN, JABE HORRETARAKO DUGUN
BIDEARI EUTSIZ: <u><b><span style="font-size: x-large;">ANTOLAKUNTZA ETA BORROKA</span></b></u>, HORREK EGIN GINTUEN <u><b>ESKUBIDEEN</b></u>
JABE ETA BORROKAK EGINGO GAITU ASKEAK.<br />
<br />
Gora Euskal Herriko langileria!!!<br />
Gora Euskal Herria libre eta <span style="font-size: x-large;"><u><b>sozialista</b></u></span>!!"</span><br />
<span style="font-size: large;"><img height="425" id="irc_mi" src="http://zuialde.files.wordpress.com/2011/11/lab.jpeg" style="margin-top: 74px;" width="640" /> </span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">Niri haluzinantea iduritzen zait PNVko burgesia baskoaren ordezkari politiko-komertziala den Urkulluri akordioak eskatzea edota eskaintzea, non eta Greba Orokorraren ekitaldi nagusiaren erdian. Horretarako ez genuen atzo Greba Orokorra egin<span style="font-size: large;">!</span> </span><br />
<br />
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;">B</span>egira zein izan den PNVren erantzuna, zein izan behar zen, bada?</span></span><br />
<div style="text-align: center;">
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<header><h3 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;">"Beste leku eta garai batean" </span></h3>
<h3 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;">bizitzea egotzi die </span></h3>
<h3 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;">Aitor Estebanek sindikatuei</span></h3>
<h3 class="titularra">
<span style="font-size: x-large;"><img height="225" id="irc_mi" src="http://images.eldiario.es/politica/Aitor-Esteban-Erkoreka-PNV-Congreso_EDIIMA20121218_0147_4.jpg" style="margin-top: 16px;" width="400" /> </span></h3>
</header></div>
<div class="sarrera">
<span style="font-size: large;">EAJko diputatuaren arabera, "<i><b>ametsetan</b></i>"
daude ELA eta LAB. PSE-EEko idazkari nagusiak "<i><b>langileen tresna
garrantzitsuenarekin arinkeriaz jokatzea</b></i>" egotzi die sindikatuei.
Adegiko idazkari nagusiak esan du borrokak ez duela "<i><b>leku onera</b></i>"
eramaten eta "<i><b>beste garai bateko estrategia</b></i>" dela.</span></div>
<div class="sinadura_data">
<b><span style="font-size: large;"><b>Berria.info</b> 2013-05-31 - 11:02:01</span></b></div>
<div class="sinadura_data">
<br /></div>
<div class="testua" id="testua">
<span style="font-size: large;">EAJk Espainiako Kongresuan duen
taldeko bozeramaile Aitor Estebanek ELA eta LAB sindikatuen aurka jo du
greba orokorraren biharamunean. "<i><b>Badirudi herri honetako sindikatu
batzuk ametsetan daudela, beste leku eta garai batean bizi direla</b></i>", esan
du.</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">Onda Vasca irratian hitz egin du Estebanek. Bertan, sindikatuei
ohartarazi die "<i><b>benetako herri ordezkaritza hautestontzietan</b></i>" dagoela,
"<i><b>nahiz eta momentu batzuetan jende asko kalera atera</b></i>". Estebanen
iritziz, "<i><b>herritar guztiek bozkatzeko aukera dutenean</b></i>" ordezkatzen da
herritarren borondatea.</span><br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><img height="225" id="irc_mi" src="http://static.noticiasdealava.com/images/2013/05/02/import_12870833_1.jpg" style="margin-top: 23px;" width="400" /> </span><span style="font-size: large;"><img height="342" id="irc_mi" src="http://fotos01.levante-emv.com/fotos/noticias/318x200/2009-05-25_IMG_2009-05-25_20:16:07_paxi.jpg" style="margin-top: 61px;" width="400" /> </span></div>
<br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><b>Lopez:</b></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><b> "orokorra ez beste edozer" izan zen greba</b></span></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<span style="font-size: large;">Atzoko grebaz mintzatu da gaur goizean Patxi Lopez PSE-EEko idazkari
nagusia Radio Euskadin eginiko elkarrizketan. ELAri eta LABi esan die
<i><b>"aldatzeko asko</b></i>" dutela, eta "<i><b>l</b><b>angileen tresna garrantzitsuenarekin
arinkeriaz jokatzea</b></i>" egotzi die.</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">Lopezen ustez, "<i><b>orokorra ez beste edozer</b></i>" izan zen greba, eta
nabarmendu du ez zuela izan sindikatu guztien babesa. "<i><b>Zortzigarren
greba izan da krisia hasi zenetik, eta arinkeriaz jokatu dute langileen
tresna garrantzitsuenarekin"</b></i>, azaldu du.</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">Beharrezkotzat jo du "<i><b>lan kulturaren erreforma, eta ulertzea enpresa
ahaleginak hitzartzeko esparrua</b></i>" dela. Kritikatu du Espainiako
Gobernuak, egin nahi duen lan erreformaren bidez, sindikatuen papera
"<i><b>mugatu</b></i>" nahi duela, "<i><b>ziur aski baita haiek desagertzeraino ere</b></i>".
Sindikatuek "<i><b>asko dute esateko</b></i>", baina "<i><b>baita aldatzeko ere</b></i>", Lopezen
esanetan.</span><br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><b>Adegi: borroka, "<u>beste garai bateko estrategia</u>"</b></span></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<span style="font-size: large;">Jose Miguel Aierza Adegi Gipuzkoako enpresarien elkarteko idazkari
nagusiak ere atzoko grebaren aurka jardun du Euskadi Irratian eginiko
elkarrizketan. Esan du ez duela "<i><b>ezertarako</b></i>" balio izan, eta langile eta
enpresen arteko harremana aldatzearen alde agertu da: "<i><b>Zenbat eta
harreman hobea, langabezia gutxiago</b></i>".</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">Aierzak uste du "<i><b>akordioa</b></i>" behar dela langile eta enpresarien artean.
Borroka "<i><b>beste garai bateko estrategia</b></i>" bat dela eta "<b>leku onera</b>" ez
daramala azaldu du.</span></div>
<span style="font-size: large;"> </span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">Berriz ere, <b><span style="font-size: x-large;">IBIL</span></b>en agiria aipatu behar dut, uste dudalakotz argi eta <span style="font-size: large;">garbi mintzatzen dela, nahiz eta egia batzuk latzak eta garr<span style="font-size: large;">atza izan</span></span>:</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;"><i><b><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";">"Eta bihar, zer? Soldatapeko
esklabutzara itzuliko gara batzuk, eta beste batzuk, soldatagabeko miseriara,
langabezira.</span></span>
</b><span style="font-size: x-large;">
</span></i><span style="font-size: x-large;"><i>Zertarako greba orokorrak orduan? Egun bateko protestak izateko?
Ala balizko kapitalismo leun eta “humanoago” baten esperantza faltsuak
pizteko? </i></span></span><i><span style="font-size: large;"><b><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";">Ez gaitezen engaina. Kapitalismoaren krisi globala politiko eta
sindikalista erreformistek esaten diguten baino askoz sakonagoa da.</span></span></b></span></i><i><span style="font-size: large;"><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";">Haiek
sinestarazi nahi digute “Ongizate
Estatura” itzuli ahal garela, greba orokor batzuk eginda, presio
moduan, Burgesiak amore emango duela eta galdutako eskubide sozialak
berreskuratuko ditugula. </span></span></span></i><b><span style="font-size: x-large;"><i><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><u>Gezurretan ari dira, eta badakite.</u>" </span></span></i></span></b><br />
<div style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;"><i><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><img height="393" id="irc_mi" src="http://zuialde.files.wordpress.com/2012/04/lab11.jpg" style="margin-top: 0px;" width="532" /> </span></span></i></span></b></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><i><b><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";">"II. Mundu Gerra
Inperialista ondoren, Kapitala berriz metatzeko zikloa berrabiatu zen <u><b>60 milioi
pertsonen hilobien gainean</b></u>. </span></span></b><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";">Irabaziaren Tasa berreskuratu zen, eta Oligarkia
Inperialistek eta beren morroi sozialdemokratek berriz ere sinestarazi nahi
izan ziguten Kapitalismoa eternoa dela, krisi ekonomikoak “<b>iraganeko kontuak</b>”
zirela. </span></span><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";">Baina berriz ere Sistema Kapitalista krisian murgildu zen 70.
hamarkadan, haren berezko barne kontraesanenen ondorioz eta Herri Langileok
Inperialismoaren kontra egindako borroka heroikoengatik. </span></span><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";">Horren aurrean
Burgesiak kontraofentsiba gogorra eraman zuen aurrera neoliberalismoaren eskutik,
gerrak piztuz munduan zehar eta jadanik barnetik oso ahulduta zegoen Bloke
Sozialista erabat suntsituz edota Kapitalismoranzko bidean jarriz. Honela,
beste 20 urteko hazkunde ekonomikoa lortu zuten, <u><b>krisiaren eztanda sahietsezina
atzeratuz.</b></u> </span></span><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";">2008az geroztik,<b> </b><span style="font-size: x-large;"><u><b>eztanda horren erdian gaude</b></u></span><b><span style="font-size: x-large;">.</span>"</b></span></span></i></span></div>
<span style="font-size: large;"><i><b></b></i></span><br />
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><i><b><b><span style="font-size: large;"></span></b></b></i></span></div>
<span style="font-size: large;"><i><b>
</b></i></span>
<span style="font-size: large;">Atzoko Greba Orokorra oso baliagarria izan da kontzientziak pizteko, indarra erakusteko, Euskal Langileria kalera jotzeko, eta Kapitalaren eraso basati eta gupidagabearen aurka hortzak erakusteko. Sindikatuek politika ekonomikoa eta soziala aldatu ezean protestekin jarraituko dutela iragarri dute, eta guk badakigu Burgesiak ez duela amore emanen. Beraz, Greba Orokor gehiago izanen dira, eta greba horiek euskal iraultzaileok b<span style="font-size: large;">al</span>iatu behar ditugu Euskal Langileriaren kontzi<span style="font-size: large;">e</span>ntzia eta praxi iraultzailea areagotu eta indartzeko. Eta hori ez da sindikatuen eskutik etorriko, sindikatuek beren borroka LANA eta KAPITALAren arteko harremanetan kokatzen baitute, LAN INDARRA ahalik eta baldintza hoberenetan saltzeko, langileen interesak KAPITALISMOAREN MUGEN BAITAN defenditzeko. Eta hortik ez dira mugituko, behin eta berriz ikusi izan dugun bezala. Haien lana beharrezkoa da Langileriaren eguneroko interes mugatuen defentsan, Kapitalismoak krisirik ez duelarik. Bainan 1929ko krisia baino hagitzez sakon eta larriagoa den honetan, sindikatuak baino antolakunde indartsuagoak, militanteagoak behar ditugu. Euskal Langileriaren klase kontzientzia, praxi iraultzaile antikapitalista, batasun nazionala eta proiektu sozialista landuko dituen antolakunde unitario bat behar dugu, ez alderdia, ez sindikatua, hauteskunde politiko eta sindikaletara aurkeztuko ez dena, baizik eta kalean, lantokietan, ikastetxeetan, leku orotan, langileen interes global eta estrategikoak defendituko dituena egunero. Euskal Langileriaren Antolakunde Iraultzailea behar dugu. Oraingo sindikatuen akuilua izanen dena, ez haien kontra jotzeko, bainan haratago eramateko, Sozialismorantz. Sindikatuen <span style="font-size: large;">lan, borroka eta p<span style="font-size: large;">lateamendu d<span style="font-size: large;">efentsiboak ez dira txarrak berez, baizik eta <span style="font-size: large;">insufiezenteak, ez dira nahikoak izanen egoerari buelta emateko. Horregatik, eta horregatik bakarrik, kritikatzen ditut asko ez direlakotz eta aldi berean, bultzatu egiten ditut, Euskal Langileriaren erresistentzia eta kont<span style="font-size: large;">zi<span style="font-size: large;">e</span>ntzia<span style="font-size: large;">, horrelako ekimenik gabe, <span style="font-size: large;">erabat it<span style="font-size: large;">zaliko delakotz.</span></span></span></span></span></span></span></span></span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">Hona hemen<span style="font-size: large;"> ber<span style="font-size: large;">riz ere,<span style="font-size: x-large;"><b> IBIL</b></span>en gogoetak:</span></span></span><br />
<br />
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><b><span style="font-size: large;"></span></b></span></span></span><br />
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><b><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><b><span style="font-size: large;"><i><span style="font-size: large;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><span style="font-weight: normal;">"Langileok
garbi ikusi behar dugu Burgesiak etengabe egiten dizkigun erasoen kontrako
<b>estrategia defentsibo hutsak porrotera eramango gaituela</b>.</span></span></span><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><span style="font-weight: normal;"> GAUR bezalako greba
orokorrak <span style="font-size: x-large;"><u><b>baliagarriak</b></u><b> </b></span>dira Euskal Langileriaren klase kontzientzia eta praxi
iraultzailea</span> </span></i></span></b><i><span style="font-size: large;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";">indartzen duten neurrian. </span></span></i></span></span></span></span></b></span></span></span><b><i><span style="font-weight: normal;"><span style="font-size: large;">Baina sindikatuek planteatzen
dutenetik </span><b><span style="font-size: x-large;"><u>haratago</u></span></b> <span style="font-size: large;">jo behar dugu. Defentsarik onena erasoa denez, Sistema
Kapitalista suntsitzearen aldeko borroka berpiztu behar dugu:</span></span></i></b></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<b><i><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"></span></i><b><span style="font-size: large;"></span></b>
<span style="font-size: large;"></span></b></div>
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><i><b><span style="font-size: large;"></span></b></i></span></span></span><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><i><b><span style="font-size: large;"></span></b></i></span></span></span><br />
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><i><b><span style="font-size: large;"><br /></span></b></i></span></span>
<br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><i><b><span style="font-size: large;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"> <u>I R A U L T Z A S O Z I A L I S T A"</u></span></span></b></i></span></span></div>
</div>
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><i><b><span style="font-size: large;">
</span></b></i></span></span><br />
<span style="font-size: large;">Hori da, hain zuzen ere, blog honetatik egiten den deialdias eta proposamena. Sortu behar dugu sindikatuen estrategia defentsibotik haratago joanen den langileen erakunde zabala, eguneroko brroka guztietan klase kontzi<span style="font-size: large;">entzia<span style="font-size: large;"> pizteari lehentasuna emanen diona, <span style="font-size: large;">Kapitalismoaren kontrako borroka </span>etengabe</span></span> sustatuko duena, Sozialismoaren aldeko t<span style="font-size: large;">eor</span>ia eta praktika lantoki, ikastetxe<span style="font-size: large;">, herri eta auzo guztietan aurrera eramane duena. Eta aldi berean, egoera gogor eta ka<span style="font-size: large;">tastrofiko honetan, langi<span style="font-size: large;">leen arteko elkartasun praktiko eta hurbila eratuko duena<span style="font-size: large;">: etxebizitza, elikadura, haurren eta <span style="font-size: large;">adinduen zaintzea, <span style="font-size: large;">irakaskuntza, langabeziak eragiten dituen gaitz psikologiko larriak<span style="font-size: large;">, errepresioaren ondorioak<span style="font-size: large;">: </span>isunak, atxiloketak, <span style="font-size: large;">erasoak</span>... Elkartasun sare trinkoak antolatu behar ditugu, borroka<span style="font-size: large;"> areagotzeko, eta ez la<span style="font-size: large;">ngilea<span style="font-size: large;">k are gehiago desmobilizatzeko...</span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">Proposamena eginda dago. Zortzigarren Greba Orokorra egin genuen atzo. Bertze batzuk izanen dira. Izan beharko dira. Eta hagitzez hobeki prestatu<span style="font-size: large;"> beharko ditugu,<span style="font-size: large;"> Burgesiari hortzak erakutsiko badizkiegu! </span></span>Garai gogorrak datoz euskal langileondako. Oligarkia espain<span style="font-size: large;">olak eta frantse<span style="font-size: large;">s</span>ak ez digute deus ere op<span style="font-size: large;">arituko, ai<span style="font-size: large;">tzitik, euskal langileo<span style="font-size: large;">k</span></span></span></span> areago zapaltzera heldu dira, etekin eta irabazi handiagoak lortu nahian.</span><br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><b>Has gaitezen sortzen</b></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><b> Euskal Langileriaren</b></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><b> Antolakunde Iraultzailea!</b></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><b>E L A I </b></span></div>
<br />
<div style="text-align: center;">
<img alt="<i>Euskal Herriak bere eredu propioa</i> lelopean Iruñean atzo eguerdian egindako manifestazioaren amaiera." height="453" src="http://www.berria.info/_kode/argazkiak/argazkia_fotono.php?id=80043&data=2013-05-31&karpeta=papera&formatoa=&zab=370" width="640" /></div>
<br />
<br />
<br />
<span style="font-size: large;"> </span><br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><b>AURRERA, EUSKAL LANGILERIA!!!</b></span></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><b>BORROKA DA BIDE BAKARRA!!!</b></span></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><b>IRAULTZA DA IRTENBIDE BAKARRA!!!</b></span></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><b>SOR DEZAGUN </b></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><b>EUSKAL LANGILERIA<span style="font-size: x-large;">ren</span></b></span><br />
<span style="font-size: x-large;"><b><span style="font-size: x-large;"> </span> ANTOLAKUNDE IRAULTZAILEA!!! </b></span></div>
<div style="text-align: center;">
<br />
<span style="font-size: large;"> </span></div>
<div style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;">GORA EUSKAL IRAULTZA SOZIALISTA!!!</span></b></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;">GORA</span></b></div>
<div style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;">EUSKAL ERREPUBLIKA SOZIALISTA!!!</span></b></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;">JO TA KE, IRABAZI ARTE!!! </span></b></div>
<div style="text-align: center;">
<br />
<br />
<img alt="https://lh6.googleusercontent.com/--IzNqyHGytk/Uaf5TNB-EHI/AAAAAAAAGRM/IiUn-VJrR3c/s512/20130530_102743.jpg" class="decoded" height="640" src="https://lh6.googleusercontent.com/--IzNqyHGytk/Uaf5TNB-EHI/AAAAAAAAGRM/IiUn-VJrR3c/s640/20130530_102743.jpg" width="480" /><br />
<br />
<br />
<div class="clearfix" id="tabs-wrapper">
<h1 class="with-tabs">
EUROPAKO HERRI LANGILEOK,</h1>
<h1 class="with-tabs">
ALTXA GAITEZEN</h1>
<h1 class="with-tabs">
KAPITALISMOAREN AURKA!!! </h1>
</div>
<div class="clearfix" id="tabs-wrapper">
<h1 class="with-tabs">
</h1>
</div>
<span style="font-size: large;"> </span></div>
<div style="text-align: center;">
</div>
<b><span style="font-size: large;"></span></b><b><span style="font-size: large;"></span></b><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><span style="font-size: medium;"></span></span><b><span style="font-size: large;"></span></b></div>
</div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/15080676490287503611noreply@blogger.com21tag:blogger.com,1999:blog-4154657410915886256.post-85444328807680040972013-05-28T14:45:00.001+02:002013-09-25T17:43:52.162+02:00 GREBA OROKORRA : IBIL<br />
<div style="text-align: center;">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://www.blogger.com/" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"></a><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh7-cwl5TZVinIZ0Of7vDu7SvHMFZMKZviIVqBovOYmAfS1wPk0cLXgq1cVQsXEACvheZae3VX6L-i9O7IKxjy0BaCBrs75ZUqKIsJ3ULvE2Yj4_lKCYYSXJ-Tijx_Fq82bIbyyIcypSSA/s1600/Pegata.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="634" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh7-cwl5TZVinIZ0Of7vDu7SvHMFZMKZviIVqBovOYmAfS1wPk0cLXgq1cVQsXEACvheZae3VX6L-i9O7IKxjy0BaCBrs75ZUqKIsJ3ULvE2Yj4_lKCYYSXJ-Tijx_Fq82bIbyyIcypSSA/s640/Pegata.jpg" width="640" /></a></div>
</div>
<div style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;"></span></b><br /></div>
<div align="center" class="MsoNormal" style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><b><i><b>GAUR GREBA...</b></i></b></span></div>
<b><span style="font-size: x-large;">
</span></b><br />
<div align="center" class="MsoNormal" style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: x-large;"><b><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";">ETA <u>BIHAR</u><span style="font-size: x-large;">,</span></span></b></span></span></b><br />
<br />
<b><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: x-large;"><b><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><span style="font-size: x-large;"> </span> ZER?</span></b></span></span></b><br />
<br /></div>
<b><span style="font-size: x-large;"><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><b>GAUR</b>,</span> beste behin ere,
<span style="font-size: x-large;"><b>euskal langileok </b></span>gure indarra erakutsiko dugu. </span></span></span></span></b><br />
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br />
<b><span style="font-size: x-large;"><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><span style="font-size: large;">Burgesiak sinestarazi nahi digu
haiek ematen digutela lana, haiek direla mundua mugitzen dutenak, haiek gabe gu
ez garela ezer. </span></span></span></span></b><br />
<br />
<div style="text-align: justify;">
<b><span style="font-size: x-large;"><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><span style="font-size: large;"><b><span style="font-size: x-large;">GAUR</span> </b>bezalako egunetan, langileok ikusten dugu Kapitalismoaren
gezurrak noraino diren erabat faltsuak: <b><span style="font-size: x-large;">guk mugitzen dugu mundua, guk gelditu
ahal dugu Sistema hiltzaile eta terrorista hau, guk eraiki ahal dugu bestelako
sistema bat, langile eta zapaldu guztien zerbitzura funtzionatuko duen sistema:</span></b></span></span></span></span></b></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;"><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><span style="font-size: large;"><b><span style="font-size: x-large;"> </span></b><span style="font-size: x-large;">
<b>S O Z I A L I S M O A </b></span></span></span></span></span></b></div>
<div style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;"><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><span style="font-size: large;"><b><span style="font-size: x-large;"><img height="480" id="irc_mi" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiLsZaeAt0CIPeBDcXoq0Na-stxeCW31pqB7fhKfb2SEIvuSBuX_Eq8y9fbRSQtxoEzMSqyFheKCD0WwS3ZR-9as5-souUxalWE6bYeCcVn04mPa-UzESL8jZuhwSKzA1awO15d3pVgCiM/s640/wpid-2010-05-01-13.26.33%255B1%255D.jpg" style="margin-top: 37px;" width="640" /> </span></b></span></span></span></span></b></div>
</div>
<b><span style="font-size: x-large;">
</span></b><b><span style="font-size: x-large;"></span></b>
<br />
<div class="MsoNormal" style="mso-line-height-alt: 5.0pt; text-align: justify;">
<br /></div>
<b><span style="font-size: x-large;">
<span style="font-size: small;">
</span></span></b><br />
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br />
<b><span style="font-size: x-large;"><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><span style="font-size: large;">Eta <span style="font-size: large;">bihar,<b> </b></span>zer? <b>Soldatapeko
esklabutzara</b> itzuliko gara batzuk, eta beste batzuk, <b>soldatagabeko miseriara,
langabezira</b>. </span></span></span></span></b></div>
<b><span style="font-size: x-large;">
</span></b>
<br />
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<b><span style="font-size: x-large;"><br /></span></b></div>
<b><span style="font-size: x-large;">
</span></b>
<br />
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<b><span style="font-size: x-large;"><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><span style="font-size: large;"><b><span style="font-size: x-large;">Zertarako greba orokorrak orduan? Egun bateko protestak izateko?
Ala balizko kapitalismo leun eta “<i>humanoago</i>” baten esperantza faltsuak
pizteko?</span></b> </span></span></span></span></b></div>
<b><span style="font-size: x-large;">
</span></b><b><span style="font-size: x-large;"></span></b>
<br />
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<b><span style="font-size: x-large;"><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><span style="font-size: large;"><img height="426" id="irc_mi" src="http://borrokagaraia.files.wordpress.com/2012/11/klase-borroka.jpg" style="margin-top: 77px;" width="640" /> </span></span></span></span></b></div>
<b><span style="font-size: x-large;">
</span></b><b><span style="font-size: x-large;"></span></b>
<br />
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<b><span style="font-size: x-large;"><br /></span></b></div>
<b><span style="font-size: x-large;">
</span></b>
<br />
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<b><span style="font-size: x-large;"><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><b>Ez gaitezen engaina. Kapitalismoaren krisi globala politiko eta
sindikalista erreformistek esaten diguten baino askoz sakonagoa da.</b> </span></span></span></b></div>
<b><span style="font-size: x-large;">
</span></b>
<br />
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<b><span style="font-size: x-large;"><br /></span></b></div>
<b><span style="font-size: x-large;">
</span></b>
<br />
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<b><span style="font-size: x-large;"><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><span style="font-size: large;">Haiek
sinestarazi nahi digute “<b><i>Ongizate
Estatura</i></b>” itzuli ahal garela, greba orokor batzuk eginda, presio
moduan, Burgesiak amore emango duela eta <b><u>galdutako eskubide sozialak
berreskuratuko ditugula</u></b>. <b> </b></span></span></span></span></b><br />
<br />
<b><span style="font-size: x-large;"><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><span style="font-size: large;"><b><u>Gezurretan ari dira, eta badakite</u>. </b></span></span></span></span></b></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<b><span style="font-size: x-large;">
</span></b><b><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: small;">
</span></span></b><br />
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<b><span style="font-size: x-large;"><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><span style="font-size: large;">II. Mundu Gerra
Inperialista ondoren, Kapitala berriz metatzeko zikloa berrabiatu zen <u><b>60 milioi
pertsonen hilobien gainean</b></u>. </span></span></span></span></b></div>
<b><span style="font-size: x-large;">
</span></b>
<br />
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<b><span style="font-size: x-large;"><br /></span></b></div>
<b><span style="font-size: x-large;">
</span></b>
<br />
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<b><span style="font-size: x-large;"><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><span style="font-size: large;">Irabaziaren Tasa berreskuratu zen, eta Oligarkia
Inperialistek eta beren morroi sozialdemokratek berriz ere sinestarazi nahi
izan ziguten Kapitalismoa eternoa dela, krisi ekonomikoak “<b><i>iraganeko kontuak</i></b>”
zirela. </span></span></span></span></b></div>
<b><span style="font-size: x-large;">
</span></b>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<b><span style="font-size: x-large;"><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><span style="font-size: large;"> <img height="320" id="irc_mi" src="http://www.galeon.com/izargorri/images/Erakunde/kas-irudiak/Kas02.jpg" style="margin-top: 80px;" width="253" /> </span></span></span><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><span style="font-size: large;"><img height="233" id="irc_mi" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjGe7nGIHm4ZoX66e0im3M4JoXlJ1pSGsJwFxCqVvydGwIVwdq7f5y4tz-glTQoYphBnHcHoh0OIxIh85M-3Ym58VvJPWP6fHGshgxjlnKYJWtIEn6_Y6RYoeXO2sZYhGJRLhIYM8PMd1cp/s320/Huelga+general+kalera.jpg" style="margin-top: 67px;" width="320" /> </span></span></span></span></b></div>
<b><span style="font-size: x-large;">
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><span style="font-size: large;">Baina berriz ere Sistema Kapitalista krisian murgildu zen 70.
hamarkadan, haren berezko barne kontraesanenen ondorioz eta Herri Langileok
Inperialismoaren kontra egindako borroka heroikoengatik. </span></span></span><br />
<br />
<span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><span style="font-size: large;">Horren aurrean
Burgesiak kontraofentsiba gogorra eraman zuen aurrera neoliberalismoaren eskutik,
gerrak piztuz munduan zehar eta jadanik barnetik oso ahulduta zegoen Bloke
Sozialista erabat suntsituz edota Kapitalismoranzko bidean jarriz. Honela,
beste 20 urteko hazkunde ekonomikoa lortu zuten, <u><b>krisiaren eztanda sahietsezina
atzeratuz.</b></u> </span></span></span><br />
<br />
<span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><span style="font-size: large;">2008az geroztik,<b><span style="font-size: x-large;"> </span></b><u><b><span style="font-size: x-large;">eztanda horren erdian gaude</span></b></u><b><span style="font-size: x-large;">.</span></b></span></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><span style="font-size: large;"> </span></span></span><img id="irc_mi" src="http://farm3.staticflickr.com/2473/3553650229_ba7945b573_z.jpg?zz=1" style="margin-top: 0px;" /></div>
</span></b><b><span style="font-size: x-large;"><div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><span style="font-size: large;">Langileok argi izan behar
dugu, <b><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: large;">Burgesiak krisi hau baliatu behar duela ezinbestez bere Irabaziaren Tasa
berreskuratzeko, edozein preziotan, </span><u>Kapitalaren metatzearen beste ziklo bat
abiatu ahal izateko</u>. </span></b> </span></span></span></div>
</span></b><b><span style="font-size: x-large;"><div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span></b><b><span style="font-size: x-large;"><div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><span style="font-size: large;"><b><span style="font-size: x-large;"><u>Hil ala biziko kontua da hau munduko oligarkia
guztientzat, beren klasearen etorkizuna jokoan baitute</u>.</span></b> </span></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><span style="font-size: large;">Haien artean <b>lehia
gupidagabean</b> ari dira, eta horrek, ekarri digu langabezia, prekarietatea
areagotzea, bereziki gazte eta emakumeen artean, murrizketak, pribatizazioak,
etxegabetzeak, lan baldintzen okerragotzea, soldaten jaitsiera, errepresioaren
areagotzea, eraso inperialistak...</span></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span></b><b><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: small;">
</span><div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;">Langileok jakin behar dugu
ohiko protestek ez dutela Burgesia mugiaraziko.</span> </span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";">Krisiaren bidez Langileriak
lortutako konkista sozial guztiak ezabatu nahi dituzte, <u>eta helburu horretan ez
dute amore emango</u>. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;">Guretzat ere, langileontzat, <u>hil ala biziko borroka da hau</u>. </span> </span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><span style="font-size: large;"> <img height="320" id="irc_mi" src="http://aberriberri.files.wordpress.com/2012/05/valores_revolucionarios.jpg?w=500" style="margin-top: 53px;" width="320" /> </span></span><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><span style="font-size: large;"><img height="320" id="irc_mi" src="http://spf.fotolog.com/photo/31/7/117/komunismoa/1157009564_f.jpg" style="margin-top: 0px;" width="242" /> </span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span></b><b><span style="font-size: x-large;"><div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><span style="font-size: large;">Aurreko krisietan gertatu zen
bezala, honek ere basakeria eta sarraski aro batean sartuko gaitu, zeina III.
Mundu</span></span></span><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><span style="font-size: large;"> </span></span><b><span style="font-weight: normal;"><span style="font-size: large;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";">Gerra batean buka baitaiteke.</span></span></span></b></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<b><b><span style="font-weight: normal;"><span style="font-size: large;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><img height="361" id="irc_mi" src="http://actualidad.orange.es/UpImages/2424/m_bilbao_c9993cf5f9e0e9f7f2d81fe31.jpg" style="margin-top: 70px;" width="640" /> </span></span></span></b></b></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span></b><b><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: small;">
</span><div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><span style="font-size: large;"><span style="font-weight: normal;"><b><span style="font-size: x-large;">Langileok
garbi ikusi behar dugu Burgesiak etengabe egiten dizkigun erasoen kontrako
<u>estrategia defentsibo hutsak</u> porrotera eramango gaituela.</span></b> </span></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span></b><b><span style="font-size: x-large;"><div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><span style="font-size: large;"><b><span style="font-weight: normal;"><b>GAUR </b>bezalako greba
orokorrak baliagarriak dira <u><b>Euskal Langileriaren klase kontzientzia eta praxi
iraultzailea</b></u></span></b><u> indartzen duten neurrian</u>. </span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><span style="font-size: large;">Baina sindikatuek planteatzen
dutenetik <u>haratago</u> jo behar dugu. Defentsarik onena erasoa denez, Sistema
Kapitalista suntsitzearen aldeko borroka berpiztu behar dugu:</span></span><br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><span style="font-size: large;"> <u><span style="font-size: x-large;">I R A U L T Z A S O Z I A L I S T A</span></u></span></span></div>
</div>
</span></b><b><span style="font-size: x-large;">
<span style="font-weight: normal;"><span style="font-size: large;">
</span></span></span></b><br />
<div style="text-align: center;">
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<b><span style="font-size: x-large;"><img height="640" id="irc_mi" src="http://www.marxist.com/images/stories/venezuela/control_obrero_logo.png" style="margin-top: 0px;" width="639" /></span></b></div>
<b><span style="font-size: x-large;">
</span></b></div>
<br />
<b><span style="font-size: x-large;">
<span style="font-weight: normal;"><span style="font-size: large;">
</span></span></span></b><br />
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<b><span style="font-size: x-large;"><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><span style="font-size: large;"> Behin eta berriz aipatzen
diguten Euskal Estatuak ez digu askorik lagunduko, <u>sozialista ez bada</u>. <span style="font-size: x-large;"><b> </b></span></span></span></span></span></b><br />
<br />
<b><span style="font-size: x-large;"><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><b>Eta
Euskal Estatu Sozialista lortzeko, Iraultza Sozialista bururaino eraman behar
dugu, <u>Langileen Biltzarretan
oinarritutako Errepublika Sozialista eraikiz</u></b></span></span></span></span></span></b><br />
<div style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;"><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: x-large;"><b><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh7-cwl5TZVinIZ0Of7vDu7SvHMFZMKZviIVqBovOYmAfS1wPk0cLXgq1cVQsXEACvheZae3VX6L-i9O7IKxjy0BaCBrs75ZUqKIsJ3ULvE2Yj4_lKCYYSXJ-Tijx_Fq82bIbyyIcypSSA/s1600/Pegata.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="316" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh7-cwl5TZVinIZ0Of7vDu7SvHMFZMKZviIVqBovOYmAfS1wPk0cLXgq1cVQsXEACvheZae3VX6L-i9O7IKxjy0BaCBrs75ZUqKIsJ3ULvE2Yj4_lKCYYSXJ-Tijx_Fq82bIbyyIcypSSA/s320/Pegata.jpg" width="320" /></a> </b></span></span></span></span></span></b></div>
</div>
<b><span style="font-size: x-large;">
</span></b><b><span style="font-size: x-large;">
</span></b><br />
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<b><span style="font-size: x-large;"><br /></span></b></div>
<b><span style="font-size: x-large;">
</span></b>
<br />
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<b><span style="font-size: x-large;"><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><span style="font-size: large;"><b><span style="font-size: x-large;">IBIL</span></b>ek, Iraultzaileen
Bilguneak, Maiatzaren Lehenean plazaratu zituen <b>Euskal Errepublika Sozialistaren
hamar puntuak.</b> Gure ustez, horiek dira Euskal Herri Langilearen eta bereziki
Euskal Langileriaren erabateko emantzipazio eta askatasun nazional zein soziala
bermatuko dituzten neurriak.</span></span></span></span></b></div>
<b><span style="font-size: x-large;">
</span></b>
<br />
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<b><span style="font-size: x-large;"><br /></span></b></div>
<b><span style="font-size: x-large;">
</span></b><b><span style="font-size: x-large;"><span style="font-weight: normal;"><span style="font-size: large;">
</span></span>
</span></b><br />
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<b><span style="font-size: x-large;"><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><span style="font-size: large;">Helburu hori lortzeko <b>EUSKAL LANGILERIAK </b>bere
<b>klase kontzientzia</b> etengabe indartu eta sakondu behar du: <b><span style="font-size: x-large;">formakuntza, antolakuntza eta borroka</span></b>. </span></span></span></span></b></div>
<b><span style="font-size: x-large;">
</span></b>
<br />
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<b><span style="font-size: x-large;"><br /></span></b></div>
<b><span style="font-size: x-large;">
</span></b>
<br />
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<b><span style="font-size: x-large;"><b><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";">Gaurko greba urrats inportantea da bide honetan eta bihartik aurrera borrokan
segitu behar dugu fronte guztietan: herri, auzo, lantoki eta ikastetxe
guztietan langileen <u><b>komite unitarioak</b></u> sortuz, Kapitalismoaren aurkako
konfrontazioa aurrera eramateko. Ildo beretik, <b>Herri Mugimendu iraultzaile</b>
guztiak indartu behar ditugu: gazteria, amnistia, feminismoa, ekologismoa,
antiimperialismoa...</span></span><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"> </span></span></b></span></b></div>
<b><span style="font-size: x-large;">
</span></b>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<b><span style="font-size: x-large;"><br /></span></b></div>
<b><span style="font-size: x-large;">
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><b><b><span style="font-size: x-large;"><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><b>Zeren beldur gara?</b></span></span></span></b></b></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><b><b><span style="font-size: x-large;"><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><b> </b></span></span></span></b> </b></span></span></div>
</span></b><b><span style="font-size: x-large;"><div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><b>Zeren
esperoan gaude?</b></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span></b><br />
<div style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;"></span></b><br />
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<b><span style="font-size: x-large;"><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><b>Kateak bakarrik ditugu galtzeko, mundu oso bat dugu lortzeko: </b></span></span></span></b></div>
<b><span style="font-size: x-large;">
</span></b></div>
<b><span style="font-size: x-large;">
</span></b>
<br />
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<b><span style="font-size: x-large;"><br /></span></b></div>
<b><span style="font-size: x-large;">
</span></b>
<br />
<div style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;"></span></b><span style="font-size: x-large; font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><b>S O Z I A L I S M O A</b></span></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large; font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><b> ala</b></span></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large; font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><b> B A S A K E R I A!</b></span></span></div>
<div style="text-align: center;">
</div>
<b><span style="font-size: x-large;"></span></b><br />
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<div style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;"><span style="font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif";"><b><img height="424" id="irc_mi" src="http://pbs.twimg.com/media/BHLowm2CQAE8COR.jpg:large" style="margin-top: 0px;" width="640" /> </b></span></span>
</span></b></div>
</div>
<b><span style="font-size: x-large;">
</span></b><b><span style="font-size: x-large;">
</span></b><b><span style="font-size: x-large;"></span></b><br />
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<b><span style="font-size: x-large;"><br /></span></b></div>
<b><span style="font-size: x-large;">
</span></b><b><span style="font-size: x-large;">
</span></b><br />
<div align="center" class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;"><span style="font-size: x-large;"><b><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif"; line-height: 150%;">GORA LANGILEON BORROKA !</span></b></span></span></b></div>
<b><span style="font-size: x-large;">
</span></b>
<br />
<div align="center" class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;"><br /></span></b></div>
<b><span style="font-size: x-large;">
<span style="font-size: x-large;">
</span></span></b><br />
<div align="center" class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;"><b><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif"; line-height: 150%;">GORA EUSKAL IRAULTZA
SOZIALISTA,</span></b></span></b></div>
<b><span style="font-size: x-large;">
</span></b>
<br />
<div align="center" class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;"><br /></span></b></div>
<b><span style="font-size: x-large;">
<span style="font-size: x-large;">
</span></span></b><br />
<div align="center" class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-align: center;">
<b><span style="font-size: x-large;"><b><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif"; line-height: 150%;">EUSKAL ERREPUBLIKA
SOZIALISTAREN BIDEAN !</span></b></span></b></div>
<b><span style="font-size: x-large;">
<div align="center" class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-align: center;">
<br /></div>
<span style="font-size: x-large;">
</span><div align="center" class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-align: center;">
<b><span lang="EU" style="font-family: "Vani","sans-serif"; line-height: 150%;">JO TA KE, IRABAZI ARTE !</span></b></div>
</span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<img border="0" height="436" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjwL-vPRWwitY7Xz-p61hWpM-bne5GuKpOO0dCrUUXiLBndGXa9OIWpHH1H3k1qiWTfpocrpw9iJgWTcByi2cdCUvvqBxotjsznjISglEuXpoWjEVOMsqbO47WM0sCO7tDy9SJiouieB2Q/s640/1.+bonoa+-+Txabiren+urteurrena.jpeg" width="640" /></div>
<div align="center" class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-align: center;">
</div>
<div align="center" class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-align: center;">
</div>
</b><br />
<div align="center" class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-align: center;">
</div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/15080676490287503611noreply@blogger.com40